Det är mycket hjärta i fotboll, på många olika sätt. Nu har supportrarna till AIK och Hammarby i ett gemensamt initiativ samlat in pengar till Hjärt-Lungfonden till förmån för hjärt-kärlforskningen. Det skedde på säsongens första Stockholmsderby den 17 april.
Varje år dör cirka 7 500 svenskar av stroke och ännu fler drabbas av ett svårt lidande genom allvarliga funktionsnedsättningar. En forskningsstudie med stöd av Hjärt-Lungfonden ska nu undersöka om den antidepressiva substansen fluoxetin, känd som Prosac och Fontex, kan förbättra återhämtningen efter en stroke.
Säsongen 2017 blir huvudsponsorns sista och för att göra det till en minnesvärd upplevelse väljer de att under Allsvenskans 20 inledande omgångar upplåta tröjplatsen till AIK Fotboll för ett gott ändamål. AIK:s val föll på Hjärt-Lungfonden, en organisation som klubben har tydliga kopplingar till sedan Ivan Turinas dödsfall.
I Sverige har uppskattningsvis 450 000 personer diabetes och riskerar att drabbas av diabetisk njursjukdom som är en av de allvarligaste komplikationerna. En ny behandlingsmetod som ska befria de drabbade från plågsamma dialysbehandlingar och minska dödligheten har nu forskats fram av Ulf Eriksson, som tilldelades Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2012.
På alla hjärtans dag kommer närmare hundra svenskar att mista livet på grund av hjärt-kärlsjukdom, som fortsätter att vara den vanligaste dödsorsaken. Samtidigt drabbas allt fler. I dag lever 1,9 miljoner personer i Sverige med hjärt-kärlsjukdom, enligt en ny siffra från Hjärt-Lungfonden, som kräver mer resurser till forskningen för att vända utvecklingen.
Som resultat av 2016 års insamlingsarbete delar Hjärt-Lungfonden ut rekordsumman 305 miljoner kronor till forskning inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomarna.
Som ett resultat av 2016 års insamlingsarbete delar Hjärt-Lungfonden ut rekordsumman 305 miljoner kronor. 8,7 miljoner av dem går till tolv forskningsprojekt i Uppsala. Claes Held, docent vid Uppsala Universitet, får 900 000 kronor i anslag som stöd för sin forskning som ska förbättra rehabiliteringen för patienter som drabbats av hjärtinfarkt.
Som ett resultat av 2016 års insamlingsarbete delar Hjärt-Lungfonden ut rekordsumman 305 miljoner kronor. 7,9 miljoner av dem går till sju forskningsprojekt i Umeå. Anders Blomberg, professor vid Umeå Universitet, får 2,1 miljoner kronor som stöd för sin forskning kring hur miljön och luftvägsinfektioner påverkar personer som lider av KOL.
Som ett resultat av 2016 års insamlingsarbete delar Hjärt-Lungfonden ut rekordsumman 305 miljoner kronor. 60 miljoner av dem går till 44 forskningsprojekt i Stockholm. Rebecka Hultgren, forskare vid Karolinska institutet i Stockholm, får 900 000 kronor som stöd för sin forskning kring att upptäcka kroppspulsåderbråck innan det brister och blir livshotande.
Som ett resultat av 2016 års insamlingsarbete delar Hjärt-Lungfonden ut rekordsumman 305 miljoner kronor. 8,7 miljoner av dem går till sex forskningsprojekt i Malmö. Gunnar Engström, professor vid Lunds universitet, får 1,8 miljoner i anslag som stöd för sin forskning kring riskfaktorer för stroke.
Som ett resultat av 2016 års insamlingsarbete delar Hjärt-Lungfonden ut rekordsumman 305 miljoner kronor. 21 miljoner av dem går till tolv forskningsprojekt i Lund. Maria Gomez, professor vid Lunds Universitet, får 2,4 miljoner i anslag som stöd för sin forskning att utveckla nya metoder för behandling av diabetesrelaterade skador i blodkärl.
Som ett resultat av 2016 års insamlingsarbete delar Hjärt-Lungfonden ut rekordsumman 305 miljoner kronor. 8,7 miljoner av dem går till åtta forskningsprojekt i Linköping. Anslagen går till forskning som förebygger sjukdomar i hjärta, kärl och lungor samt förlänger och förbättrar livet för de som drabbas.
Som ett resultat av 2016 års insamlingsarbete delar Hjärt-Lungfonden ut rekordsumman 305 miljoner kronor. 18 miljoner av dem går till elva forskningsprojekt i Göteborg. Christina Jern, professor och forskare vid Göteborgs Universitet, får stöd för sin forskning kring vad som orsakar stroke bland personer under 65 år, och hur livet ser ut efteråt.
Som resultat av 2016 års insamlingsarbete delar Hjärt-Lungfonden ut rekordsumman 305 miljoner kronor till forskning inom hjärt-, kärl- och lungsjukdomarna.
En ny internationell studie från Örebro undersöker med stöd av Hjärt-Lungfonden om influensavaccin minskar risken för hjärtinfarktpatienter att drabbas av en ny infarkt.
Antalet hjärtinfarkter fortsätter att minska i Sverige, tack vare forskningsframsteg och livsstilsförbättringar. Samtidigt är skillnaderna stora i landet – jämfört med stockholmare löper invånare i Norrbotten mer än dubbelt så stor risk att drabbas. För att minska skillnaderna och reducera antalet hjärtinfarkter ytterligare krävs mer resurser till forskningen, enligt Hjärt-Lungfonden.
Ett läkemedel som brukar användas mot leukemi har visat sig markant återställa följderna av stroke och minska andelen drabbade med bestående funktionsnedsättningar eller död med nästan dubbelt så mycket som trombolys. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet med stöd av Hjärt-Lungfonden som igår publicerades i Journal of Internal Medicine (JIM).
Hjärtpatienter med oupptäckt sockerstörning löper betydligt större risk att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller stroke, visar en ny forskningsstudie med stöd från Hjärt-Lungfonden. Ett enkelt sockertest kan identifiera riskindivider – men det genomförs bara på vissa sjukhus i landet.
Hjärtrapporten 10 år. Hjärt-kärlsjukdomar har under lång tid minskat i Sverige. Men med nya riskfaktorer, en åldrande befolkning och sjukdomar som ändrar karaktär riskerar utvecklingen att vara på väg att vända. För att förhindra detta krävs förebyggande insatser, bättre vård och mer resurser till forskning, skriver företrädare för Hjärt-Lungfonden i en debattartikel på Dagens Medicin.
En av fem svenskar har högt blodtryck och mest markant är ökningen hos personer över 65 år, visar Hjärtrapporten 2016 som i dag ges ut för tionde året i rad. Högt blodtryck orsakar allvarliga hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke, och är den största riskfaktorn för död.
