Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sjukdomar

  • Hjärt-Lungfonden delar ut 3 miljoner till forskning i Örebro

    Hjärt-Lungfonden delar ut 3 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Örebro universitet. Pengarna delas ut till 2 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är professor Fawzi Kadi, vars forskningsprojekt ska stärka primärvårdens roll i att förebygga hjärt- och kärlsjukdom – med särskilt fokus på jämlik hälsa.
    – Målet med vår forskning är att stärka primärvårdens förmåga att ar

  • Hjärt-Lungfonden delar ut 22 miljoner till forskning i Uppsala

    Hjärt-Lungfonden delar ut 22 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Uppsala universitet. Pengarna delas ut till 16 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är professor Håkan Ahlström, vars forskning ska utveckla en ny biomarkör för hjärtålder, vilket kan möjliggöra förebyggande åtgärder för att förhindra hjärtsvikt.
    – Vårt mål är att använda en ny biomarkör för hjärtålder f

  • Hjärt-Lungfonden delar ut 12 miljoner till forskning i Umeå

    Hjärt-Lungfonden delar ut 12,4 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Umeå universitet. Pengarna delas ut till 8 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är Mattias Brunström, biträdande universitetslektor, som ska studera hur blodtrycket utvecklas över livet, och vad som är ett lämpligt blodtryck för unga.
    – Högt blodtryck är vanligt förekommande under hela vuxenlivet, även

  • Hjärt-Lungfonden delar ut 168 miljoner till forskning i Stockholm

    Hjärt-Lungfonden delar ut 168 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Karolinska institutet. Pengarna delas ut till 68 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är professor Peder Olofsson, vars forskning har målet att hitta nya sätt att behandla hjärt-kärlsjukdomar genom att minska inflammation i blodkärlen.
    – Den här forskningen är möjlig tack vare gåvor från svenska folket

  • Hjärt-Lungfonden delar ut 30 miljoner till forskning i Linköping

    Hjärt-Lungfonden delar ut 30 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Linköpings universitet. Pengarna delas ut till 15 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är professor Maria Lerm, vars forskning kommer undersöka en ny metod för att förbättra diagnostiken av allvarliga lungsjukdomar, bland annat genom ett enkelt hostprov.
    Kroniska luftvägssymptom kan vara svåra att diagn

  • Hjärt-Lungfonden delar ut 70 miljoner till forskning i Göteborg

    Hjärt-Lungfonden delar ut 70 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Göteborgs universitet. Pengarna delas ut till 36 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är Emma Hansson, specialistläkare i Thoraxkirurgi, vars forskning ska utforma individuellt anpassad kirurgisk vård till kvinnor vid kranskärlsoperationer.
    – Kvinnor är generellt underrepresenterade i hjärtkirurgiska stu

  • Hjärt-Lungfonden delar ut 76 miljoner till forskning i Lund

    Hjärt-Lungfonden delar ut 76 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Lunds universitet. Pengarna delas ut till 37 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är professor, Gunilla Westergren-Thorsson vars arbete kan förbättra diagnos och behandling av lungsjukdomen KOL.
    – KOL saknar idag botemedel. Den här forskningen är möjlig tack vare gåvor från svenska folket till Hjärt-Lung

  • Förekomsten av astma ökar i Sverige

    Självrapporterad astma har de senaste tjugo åren ökat från knappt 10 till 12 procent bland 16-84-åringar i Sverige. Förra året uppgav cirka en miljon i åldersgruppen att de lever med astma. Det visar statistik från Folkhälsomyndigheten som Hjärt-Lungfonden har sammanställt. Forskning visar att bland annat luftföroreningar, längre pollensäsonger och alltför sterila miljöer ligger bakom.

  • Ny forskning visar: Dålig tandhälsa kopplad till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom

    Personer med dålig tandhälsa har en högre risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med personer med en god tandhälsa, visar en ny studie vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Forskarna anser att en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom kan upptäckas redan hos tandläkaren.
    – Våra resultat visar att personer med självrapporterad dålig tandhälsa har en högre tioårig risk för

  • Barn till kvinnor med PCOS löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdom

    Barn till kvinnor med polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) har förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, både under barndomen och som unga vuxna, visar en omfattande studie vid Karolinska Institutet med stöd från Hjärt-Lungfonden. PCOS drabbar cirka var tionde kvinna i fertil ålder.
    – Detta är en av de första studierna inom det här området. Nu behövs det mer forskning för att kunna ge tydliga rekommen

  • Ny forskning visar: Naturlig antikropp kan skydda kvinnor mot hjärt-kärlsjukdom

    Kvinnor med höga nivåer av en specifik antikropp har betydligt lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom, visar en ny studie från Karolinska Institutet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Nu hoppas forskarna att upptäckten kan bidra till utvecklingen av ett nytt vaccin för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
    – Vi har tidigare sett detta samband hos män, men nu kan vi för första gå

  • Närmare 120 000 kvinnor beräknas ha svåra klimakteriebesvär med risk för hjärt-kärlsjukdom

    Närmare 120 000 kvinnor i åldrarna 45-57 år i Sverige lever med svåra klimakteriebesvär, enligt en skattning som Hjärt-Lungfonden har gjort med hjälp av en ny studie och befolkningsstatistik från SCB. Besvären kopplas enligt den aktuella studien till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och allt fler forskningsstudier visar nu på vikten av att lyfta kvinnors hjärthälsa.

  • Ny statistik från Folkhälsomyndigheten oroar forskare: Andelen unga vuxna med högt blodtryck har fördubblats på 20 år

    De senaste 20 åren har andelen unga vuxna som uppger att de har högt blodtryck fördubblats, visar statistik som Hjärt-Lungfonden sammanställt från Folkhälsomyndigheten. Utvecklingen oroar forskare, eftersom högt blodtryck är den vanligaste orsaken till för tidig död i hjärt-kärlsjukdom.– Att vi ser en så kraftig ökning av högt blodtryck bland unga vuxna är väldigt oroande. Forskning visar att högt

  • Antalet hjärtsjuka väntas öka kraftigt – matvanor ger störst effekt

    Det årliga antalet nya fall av hjärt-kärlsjukdom i Sverige väntas öka med 51 procent de närmaste 50 åren, givet dagens levnadsvanor. Det framgår av siffror från simuleringar genomförda av Hjärt-Lungfonden i samarbete med Folkhälsomyndigheten. Simuleringarna visar också att förbättrade matvanor skulle ge störst positiv effekt på hjärt-kärlhälsan jämfört med andra levnadsvanor.

  • Ny forskning visar: Kraftig dagsömnighet vanligt i medelåldern

    Var femte person i medelåldern lever med kraftig dagsömnighet, visar en studie vid Uppsala och Göteborgs universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Nattsömnens längd, negativ stress och känslan av brist på kontroll visade sig vara starkt kopplade till dagsömnigheten, faktorer som även kopplar till ökad risk för hjärt- och lungsjukdom.
    – Att så många lever med dagsömnighet visar på ett behov

  • Fördubblad andel medfödda hjärtfel upptäcks redan i fosterstadiet

    Idag upptäcks över hälften av alla medfödda hjärtfel i Sverige redan under graviditeten – andelen har fördubblats från 26 till 52 procent på tio år. Det visar nya siffror från kvalitetsregistret Swedcon som Hjärt-Lungfonden har sammanställt. Forskning och utveckling i form av bland annat förbättrad bildteknik och kunskapsspridning har bidragit till den positiva utvecklingen.

  • Ny forskning visar: AI hittade farliga rytmrubbningar bättre än människor

    Artificiell Intelligens (AI) var mycket bättre än människor på att hitta farliga rytmrubbningar, visar en studie vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden som publiceras i tidskriften Nature Medicine. Forskarna bakom studien tror att AI kan leda till snabbare, billigare och bättre diagnostik av rytmrubbningar som förmaksflimmer.
    – Vår forskning visar att AI var mycket bättre än de

  • Underanvändning av nya hjärtskyddande diabetesläkemedel till kvinnor och svårt diabetessjuka

    Det har skett en dramatisk ökning i användandet av de nya diabetesläkemedlen GLP-1 analoger och SGLT2-hämmare. Dessa nya läkemedel har i tidigare studier visat sig ha en hjärtskyddande effekt för högriskpatienter med diabetes. Dock skrivs läkemedlen ut i mindre utsträckning till kvinnor och till de som är svårt sjuka i sin diabetes, visar en studie från Karolinska institutet, med anslag från Hjärt

Visa mer