Gå direkt till innehåll
Sällsynt med ”Sekundär drunkning” i samband med bad

Nyhet -

Sällsynt med ”Sekundär drunkning” i samband med bad

Sommaren är här och med den dessvärre olyckor i samband med fritidsaktiviteter, bad och båtliv. I sällsynta fall kan en person som varit med om ett drunkningstillbud och andats in vätska i lungorna drabbas av nytillkommen andnöd flera timmar efteråt. Det som tidigare kallades sekundär drunkning är vanligtvis en komplikation som inträffar och behandlas inne på sjukhus.

Drunkningsdefinition

Sol, varma somrar och vattentemperaturer som går över 20–graders strecket brukar generellt öka exponeringen för vattenmiljöer och därmed antalet drunkningsolyckor i Sverige.Det internationella HLR rådet, International Liasion Committée on Resuscitation (ILCOR) rapporterade 2003 att det fanns mer än 30 begrepp för att beskriva drunkning (1). Många av dessa var förvirrande och stämde dåligt överens med verklighetens kliniska bild och behandling. Dessutom försvårades möjligheten att göra statistiska jämförelser mellan länder och sjukhus när det inte fanns samsyn kring en enhetlig drunkningsdefinition. Därav publicerades baserat på internationell vetenskaplig konsensus en drunkningsdefinition som lyder:

” Drowning is a process resulting in primary respiratory impairment from submersion/immersion in a liquid medium. Implicit in this definition is that a liquid/air interface is present at the entrance of the victim’s airway, preventing the victim from breathing air. The victim may live or die after this process, but whatever the outcome, he or she has been involved in a drowning incident. ”

En svensk översättning är framtagen av Svenska livräddningssällskapet och Svenska HLR rådet gemensamt 2014 lyder:

"Drunkning är en process som resulterar i livshotande syrebrist efter immersion / submersion i vätska. Personen kan som resultat av detta avlida eller överleva med eller utan skador. "

ILCOR rekommenderade år 2003 att termer såsom; aktiv drunkning, passiv drunkning, tyst drunkning, torrdrunkning, våtdrunkning och sekundär drunkning ej längre skulle användas inom sjukvården eller i vetenskapliga rapporter (1).

Sekundär drunkning - ARDS

Sekundär drunkning är egentligen ett tillstånd som inträffar och behandlas på sjukhusets intensivvårdsavdelning i samband med allvarliga drunkningstillbud och ingenting man som förälder behöver vara orolig för i samband med sommarens bad.

Termen har använts för att beskriva utvecklingen av svår andnöd i form av Adult respiratory distress syndrome (ARDS) hos en person som verkat tillfriskna efter ett drunkningstillbud. Användandet av termen sekundär drunkning blir inte  korrekt eftersom personen konkret inte drunknar en andra gång.

Begreppet användas tidigare även för att beskriva tillstånd såsom hjärtinfarkt, epilepsianfall eller ryggmärgsskada efter dyk på grunt vatten vilka i sig hade föranlett en drunkning. Drunkning ansågs alltså vara sekundärt till annan sjukdom eller skada.

I samband med en drunkning tränger vätska ned i lungorna och orsakar syrebrist samt en lokal skada i lungblåsorna. Normalt passerar enbart syrgas och koldioxid mellan lungor och blodbana men i samband med en drunkning kan denna lokala skada göra att vätska passerar över från blodbanan tillbaka till lungorna. Detta kan ske flera timmar efter händelsen och resultera i ett livshotande lungödem med vätska och skum i lungorna vilket allvarligt försämrar syreupptagningen (2).

Ovanligt med behov av medicinsk vård

Ett barn eller en vuxen som badar blir normalt andfådd och lätt nedkyld i samband med bad. Generellt behöver man som förälder eller medmänniska inte vara orolig om en person efter bad eller till och med räddning i vattenytan är fullt vaken, aktiv, andas normalt och inte hostar. I en majoritet av alla drunkningstillbud aspireras endast små mängder vatten ned i lungorna och den drabbade tillfrisknar spontant. Endast ett mindre antal (ca 6%) av de som räddas av badvakter och livräddare internationellt sett behöver medicinsk vård (3).

Allvarliga symptom

Ett barn eller en vuxen som däremot hamnat med luftvägarna under vattnet och som därefter är trött, medtagen, andas snabbare, upplever andnöd och hostar bör undersökas av sjukvården. Det är uppenbart att personen inte mår bra och att andningen är påverkad. Ring sjukvårdsupplysningen via 1177 eller kontakta ambulans via 112 om du är osäker (2).

Rosslande andning med skum i luftvägarna samt medvetslöshet är direkt livshotande symptom. Larma ambulans via 112 och påbörja eventuellt hjärt-lungräddning omedelbart (HLR) (4).

Hjärt-lungräddning i samband med drunkning

Om en person är medvetslös eller hittas medvetslös på grunt vattnet med onormal eller ingen andning:

  • -Ge omedelbart 5 inblåsningar mun till mun
  • -Lyft därefter upp personen på land/brygga för start av HLR.
  • -Se till att ambulans är larmad, ring 112.
  • -Ge omväxlande 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar tills ambulans anländer eller tills personen vaknar.
  • -Hämta och använd en hjärtstartare om möjligt

Badvakta varandra i sommar och repetera dina kunskaper i HLR regelbundet! Trevlig sommar!

Referenser:

1.A.H. Idris, MD; R.A. Berg, MD; J. Bierens, MD; L. Bossaert, MD; C.M. Branche, PhD;
A. Gabrielli, MD, et al. ILCOR advisory statement. Recommended Guidelines for Uniform Reporting of Data From Drowning. The “Utstein Style” Circulation. 2003;108:2565-2574

2.Drowning. Szpilman D, Bierens JJ, Handley AJ, Orlowski JP.N Engl J Med. 2012 May 31;366(22):2102-10

3.Szpilman D. Near-drowning and drowning classification: a proposal to stratify mortality based on the analysis of 1831 cases. Chest 1997;112:660-5.

4. European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2010 Section 8. Cardiac arrest in special circumstances: Electrolyte abnormalities, poisoning, drowning, accidental hypothermia, hyperthermia, asthma, anaphylaxis, cardiac surgery, trauma, pregnancy, electrocution. Soar J, Perkins GD, Abbas G, Alfonzo A, Barelli A, Bierens JJ, Brugger H, Deakin CD, Dunning J, Georgiou M, Handley AJ, Lockey DJ, Paal P, Sandroni C, Thies KC, Zideman DA, Nolan JP. Resuscitation. 2010 Oct;81(10):1400-33

Ämnen

Kategorier

Ökad överlevnad vid plötsligt oväntat hjärtstopp!

Svenska rådet för hjärt-lungräddning är en nationell kunskaps- och utbildningsorganisation med syfte att rädda liv vid plötsligt hjärtstopp inom sjukvården och i samhället. Det ska ske genom implementering av internationella, vetenskapligt underbyggda riktlinjer i utbildningsprogram på olika nivåer inom hjärt-lungräddning och första hjälpen. Vår vision är att alla medborgare ska kunna hjärt-lungräddning till vuxna och barn, använda en hjärtstartare, samt kunna ge första hjälpen till drabbade vid plötsligt hjärtstopp och i livshotande situationer. Det yttersta målet är att överlevare efter hjärtstopp ska ges bästa möjliga förutsättningar för en god livskvalitet. HLR-rådets arbete bedrivs främst i olika arbetsgrupper. Organisationen skapades 1983 och organiserades 2005 till dagens råd.