Hur kan lärare låta elever vara med och påverka, men ändå hålla ordning och trygghet i klassrummet? I sin avhandling vid Högskolan Dalarna har Anna Henriksson Persson undersökt hur lärare i årskurs 4–6 resonerar om elevers inflytande som en del av skolans demokratiska uppdrag.
Vetenskapsrådet har beslutat att bevilja drygt 10 miljoner kronor till två forskningsprojekt vid Högskolan Dalarna inom utbildningsvetenskap. Projekten handlar om hur skolans resurser påverkar elever med och utan adhd samt om hur kön och ämneskunskap formade de tidiga lärarutbildningarna i Sverige.
Var fjärde elev på idrottsgymnasier känner stress kopplad till användning av tekniska hjälpmedel som pulsklockor och träningsappar. Det visar en ny rapport framtagen av forskare vid Högskolan Dalarna på uppdrag av Riksidrottsförbundet.
När barn berättar om våld i hemmet är det långt ifrån självklart att deras erfarenheter leder till skydd eller stöd. I sin doktorsavhandling vid Högskolan Dalarna visar Sara Quarles van Ufford, socionom och jurist, att barns röster ofta marginaliseras i socialtjänstens utredningar.
Antalet sökande till vårterminen 2026 ökar med 34 procent jämfört med förra året. Det gör Högskolan Dalarna till ett av de lärosäten i landet med störst ökning i antal sökande.
Vad får förskolepersonal att trivas och må bra i sitt viktiga arbete, även i mötet med barn i behov av särskilt stöd? Veronica Semelius Granevalds avhandling vid Högskolan Dalarna visar att en stark känsla av sammanhang har stor betydelse för välbefinnandet.
Den 1 oktober rapporterade P4 Dalarna Sveriges Radio om att misstänkt spioneri utreds på Högskolan Dalarna. Det är felaktiga uppgifter. Utredningen handlar om ett samarbete med ett kinesiskt partneruniversitet utifrån ekonomiska aspekter, spioneri är inte en av punkterna i utredningen.
