Högskolan Dalarna har antagit 15 778 studenter till höstterminen 2024, en ökning med 17,3 % jämfört med 2023, vilket gör högskolan till en av de tre med störst ökning i antalet antagna studenter i Sverige. De mest populära programmen är Digitala tjänster, Sjuksköterskeprogrammet och Entreprenöriellt företagande. Terminen startar den 2 september, då även det nya campuset i Borlänge invigs.
Jörgen Elbe, som tidigare varit prorektor och vikarierande rektor, har utsetts till ny rektor för Högskolan Dalarna från 1 juli 2024. Elbe har lång erfarenhet från olika roller på högskolan och ser fram emot att leda lärosätet genom en tuff ekonomisk period och fortsätta utveckla dess vision. Han blir den nionde rektorn sedan Högskolan Dalarna grundades 1977.
Högskolan Dalarna lanserar ett projekt för att stärka innovation inom solenergi och batteriteknik, med stöd från ERUF Norra Mellansverige, Region Dalarna och högskolan själv. En ny laboratoriemiljö ska byggas för att stödja företag i utvecklingen av hållbara produkter. Projektet förväntas främja internationella forskningssamarbeten och stärka regionens roll inom smarta energisystem.
Maria Wallas avhandling undersöker hur bedömning och matematikundervisning vid skolstart kan främjas för att uppnå likvärdighet. Studien visar att svenska bedömningsmaterial skiljer sig från internationella, och betonar att förståelsen av likvärdighet kan variera, vilket påverkar hur bedömning och undervisning utformas. Wallas forskning vill stödja lärare i att skapa en rättvis undervisning.
Högskolan Dalarna har för första gången delat ut en pol. kand.-examen, och studenten Hanna Jonasson är den historiska mottagaren. Hanna, 23 år, har studerat sedan studenten. Hon uppskattar flexibiliteten i distansutbildningen och uppmanar nya studenter att våga prova olika vägar. Hennes dubbla kandidatexamina känns nu rätt inför framtiden.
Jennie Silverplats har i sin avhandling undersökt sjukvårdspersonalens kompetens i hjärt-lungräddning (HLR) och följsamhet till initiala riktlinjer på sjukhus. Hon betonar behovet av mer frekvent träning och förbättrad följsamhet, särskilt på vårdavdelningar där brister är mest påtagliga. Hennes forskning visar att snabba initiala åtgärder är avgörande för patienters överlevnad vid hjärtstopp.
Gymnasieforskarskolan, ett initiativ stödd av Ljungbergsfonden, gav gymnasieelever från Falu Frigymnasium och Mora gymnasium möjlighet att prova på forskaryrket under tre dagar. Eleverna arbetade i forskargrupper med uppgifter inom hållbar innovation, stadsplanering, vattenrening och mer, under ledning av specialister.
Paria Sadeghian presenterar i sin avhandling nya metoder för att analysera mänsklig rörlighet och transportsätt med hjälp av GPS-data och maskininlärning. Hon modeller som förbättrar precisionen för att identifiera transportsätt. Hennes forskning har potential att förbättra stadsplanering och transportstrategier, med tillämpningar inom realtids trafikstyrning och hållbara kollektivtrafiktjänster.
En ny studie från Högskolan Dalarna har kartlagt Leksands IF samhällspåverkan och ekonomiska bidrag. Studien visar att klubben skapar stark lokal identitet och ekonomiska fördelar, men också utmaningar. Leksands IF verksamhet genererar årliga skatteintäkter på cirka 57,4 miljoner kronor, med betydande köp från lokala företag. Kommunen har även kostnader kopplade till föreningen.
Nästan 900 studenter avslutade idag sina studier vid Högskolan Dalarna. Ceremonin, som innehöll musik, tal och diplomutdelning, firades med familj och vänner. Vikarierande rektor Jörgen Elbe betonade i sitt tal vikten av kritiskt tänkande och viljan att lära nytt, och hyllade studenternas engagemang under deras utbildning.
Ny forskning av Roxan Saleh vid Högskolan Dalarna undersöker vägmärkens livslängd och synlighet genom maskininlärning. Studien analyserar hur retroreflektion och färg försämras över tid, med data från Sverige, Kroatien och Danmark. Resultaten kan förbättra trafiksäkerheten och underhållsstrategier, och möjliggöra effektivare underhåll av vägmärken, vilket bidrar till säkrare vägar.
Ett forskningsprojekt vid Högskolan Dalarna, finansierat med fem miljoner kronor, ska kartlägga sjuksköterskors arbetsmiljö och välbefinnande för att främja ett hållbart yrkesliv. Projektet, lett av docent Ann Rudman, syftar till att identifiera kritiska friskfaktorer som påverkar arbetstillfredsställelse, engagemang och hälsa.