​Matlådor och munhälsa i ny studie

"Jag trodde inte att kosten påverkade så mycket!" Uttalandet kommer från en man med diabetes typ 2. Han är en av tio deltagare som under fjorton dagar fått specialkomponerad mat levererad hem till dörren.

Kalkonbiffar med grillade grönsaker. Fredagsmys med chips på jordärtskockor. Detta är några av inslagen i den specialmeny som tio diabetespatienter följt under de gångna veckorna. På torsdag får de sätta sig i tandläkarstolen, för att visa om kosten haft någon inverkan på munhälsan.

Studien är ett samarbete mellan Centralsjukhuset i Kristianstad, det medicinska forskningscentret Igelösa Life Science och Högskolan Kristianstad, under ledning av Cecilia Widén, forskare i fysiologi i forskningsmiljön Oral hälsa - Allmänhälsa - Livskvalitet (OHAL). Tillsammans ska man belysa sambandet mellan kost och munhälsa hos diabetiker.

– Vi brukar säga att munnen är kroppens spegel. Vi vet sedan länge att diabetespatienter är infektionskänsliga – framför allt om de har pendlande blodsockervärden. De får ofta blödningar i tandköttet, vilket leder till svårläkta infektioner och sämre munhälsa, säger tandläkare Viveca Wallin Bengtsson.

Genom att äta långsamma kolhydrater kan blodsockret komma i bättre balans. På Igelösa Life Science har man därför tagit fram en meny baserad på traditionellt nordiska råvaror, som grönsaker, fet fisk, magert kött och rapsolja. Diabetespatienterna i studien har fått maten hemtransporterad i små lådor och burkar, noggrant markerade med innehåll och instruktioner, färdiga att värmas och sättas på bordet.

Från lunchlåda till fredagsmys – och mycket frukt och grönsaker däremellan. Viktoria Olsson, Viveca Wallin och deras kollegor hoppas kunna utröna hur kosten från Igelösa påverkar diabetespatienternas munhälsa.

Från lunchlåda till fredagsmys – och mycket frukt och grönsaker däremellan. Viktoria Olsson, Viveca Wallin och deras kollegor hoppas kunna utröna hur kosten från Igelösa påverkar diabetespatienternas munhälsa.

– I början var en del lite fundersamma över maten, medan andra var väldigt entusiastiska. Men det verkar som att flera upplever en förändring i hälsan på väldigt kort tid. Några har vittnat om att de redan kunnat sänka sina insulindoser, säger Viktoria Olsson, som är lektor i mat- måltidskunskap.

Denna vecka går de tio deltagarna, och deras respektive, in på slutspurten efter fjorton dagar med specialkomponerad kost. Men kanske kan denna tidsbegränsade studie också inspirera till en mer långsiktig förändring av matvanorna.

– Flera av deltagarna har redan frågat efter enskilda recept och vi har kunnat förmedla några. Men framför allt handlar det ju om ett nytt tankesätt vad gäller kosten, vilka råvaror man använder och hur mycket och hur ofta man äter, säger Viktoria Olsson.

Hon och kollegorna hoppas att denna pilotstudie så småningom kan följas upp i en större studie, där fler deltagare medverkar under längre tid.

– Förhoppningsvis kan det generera ytterligare en pusselbit i kunskapen om kostens betydelse. Detta handlar om patientgrupper som har det kämpigt, och kan man underlätta för dem med enkla medel i vardagen, så är väldigt mycket vunnet, säger Viktoria Olsson.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell

Forskare i studien
Viveca Wallin Bengtsson (universitetsadjunkt/övertandläkare)
Pia Andersson (biträdande professor oral hälsa)
Viktoria Olsson (lektor i mat- och måltidskunskap)
Albert Westergren (professor i omvårdnad)
Ann-Sofi Rehnstam-Holm (professor i mikrobiologi)
Cecilia Widén (forskare i fysiologi)
Stefan Renvert (professor i oral hälsovetenskap)
Rutger Persson (professor i oral hälsovetenskap)
Pernilla Karlgren Andersson (tandsköterska)