Gå direkt till innehåll
Mätningar i Helge å bredvid badhuset visar att sammanlagt 20 kg per år av läkemedlen karbamazepin, diklofenak, metoprolol och oxazepam läkemedel flödar in i Vattenriket varje år.
Mätningar i Helge å bredvid badhuset visar att sammanlagt 20 kg per år av läkemedlen karbamazepin, diklofenak, metoprolol och oxazepam läkemedel flödar in i Vattenriket varje år.

Nyhet -

Ny rapport: Så mycket svårnedbrytbara läkemedel når Vattenriket och Hanöbukten årligen

Stora mängder läkemedel har mätts upp i Vattenriket. En del rinner hit från andra kommuner men lika mycket tillförs lokalt. Det handlar om ångestdämpande, smärtlindrande, abstinenshämmande, och blodtryckssänkande ämnen i Vattenrikets sjöar och åar samt Hanöbukten. Forskarna som analyserat vattnet ser också lösningen komma. Nu är den på plats i en pionjäranläggning och förhoppningsvis ser vi den på fler ställen inom en snar framtid.

I EU-projektet MORPHEUS har forskarna Erland Björklund och Ola Svahn kartlagt förekomsten av läkemedel i södra Östersjön. Det betyder att även Vattenrikets vattendrag, samt traditionellt renat avloppsvatten från reningsverken i Kristianstad, Tollarp och Degeberga, har analyserats. Forskarna har delvis utgått från Läkemedelsverkets lista med 22 speciellt utvalda läkemedel. Bland dessa sticker fyra ut som särskilt vanliga: de relativt svårnedbrytbara ämnena karbamazepin, diklofenak, metoprolol och oxazepam, som i tur och ordning används för abstinensbesvär, smärtlindring, hjärtproblem och för att dämpa ångest.

– Anledningen till att läkemedel förekommer i det renade avloppsvattnet är att tekniken i dagens reningsverk inte kan avlägsna dessa ämnen. När avloppsvattnet sedan kontinuerligt släpps ut i Vattenrikets sjöar och åar följer läkemedlen med. Där finns de sedan kvar i vattnet under kortare eller längre tid, beroende på hur svåra de är att bryta ner i naturen, förklarar Erland Björklund, professor vid Högskolan Kristianstad.

Mätningar i Helge ås vatten, bredvid gamla badhuset vid Tivoliparken, visar att sammanlagt 20 kg av dessa fyra läkemedel flödar in i Vattenriket varje år, troligen från reningsverk i kommuner norr om Kristianstad. Samtidigt släpper Kristianstads centrala reningsverk ut nästan lika mycket läkemedel till reningsverkskanalen, vars vatten därefter pumpas ut i Hammarsjön vid Pynten. Från reningsverket uppmättes totalt 17 kg av dessa fyra läkemedel.

– Just vid Pynten i Hammarsjön innehåller vattnet dessutom förhållandevis höga halter av dessa fyra läkemedel, berättar Erland. Koncentrationen av diklofenak, som är den aktiva substansen i Voltaren, är ungefär tre gånger högre än den koncentration som Havs- och Vattenmyndigheten angett för att vattnet ska få klassas ha god status.

Även karbamazepin är vanligt förekommande i Vattenriket. Drygt 8 kg kommer norrifrån via Helge å och knappt 4 kg kommer från reningsverket till Hammarsjön. Uppskattningsvis 8 kg karbamazepin når sedan Hanöbukten via Gropahålet i Helge Å varje år. Andra svenska forskare har tidigare uppskattat att det kan ta mer än tre år för halterna karbamazepin att halveras i Östersjön.

– Dessa fyra ämnen utgör endast en liten del av alla de hundratals läkemedel som konsumeras, så den totala kemiska belastningen till Vattenriket är sannolikt betydligt högre, påpekar Erland.

Vattenriket och läkemedelsrester
Årlig förekomst av fyra svårnedbrytbara läkemedel i Kristianstads Vattenrike. KLICKA FÖR FÖRSTORING! Finns även som vektorgrafik nedan.

Forskning och teknik som löser problemet

I april 2020 togs ett nytt avancerat fjärde reningssteg i drift av Kristianstads Kommun på Degeberga reningsverk, som är ett mindre verk. Samma teknik är nu redo att installeras på fler ställen.

– Vattenriket skulle må bra av liknande rening i Kristianstad och Tollarp för att långsiktigt bidra till att skydda Vramsån, Hammarsjön och Hanöbukten från kemiska utsläpp, säger Erland och fortsätter:

– Mer omfattande undersökningar av vattnet i Hammarsjön, Helge å och Vramsån skulle ge en bättre bild av föroreningsnivån i vattendragen, men också den kemiska miljöskulden i reningsverkskanalen.

Forskarna har i tidigare studier hittat diklofenak, karbamazepin och oxazepam i kanalens sediment. Med största sannolikhet innehåller sedimentet fler typer av läkemedelsrester och andra kemiska föroreningar som lagrats in genom åren. En viktig fråga är hur detta sediment ska hanteras vid en ombyggnad av Kristianstads centrala reningsverk.

ROSA = tätorter kopplade till Kristianstads centrala reningsverk (analyserade i MORPHEUS). GRÖN = Tollarp och Degeberga reningsverk (analyserade i MORPHEUS). GRÅ = fristående reningsverk ej analyserade i MORPHEUS.

Degeberga reningsverk en förebild

Degeberga reningsverk, som renar avloppsvatten från knappt tusen personer, byggdes nyligen ut med ett nytt filter i form av aktivt kol. Kolet fångar effektivt läkemedlen och förhindrar att de släpps ut i den känsliga Segesholmsån. Merparten finansierades av Naturvårdsverket efter att Kristianstads kommun fått bidrag med stöd av kemiska analysdata från Olas och Erlands båda projekt KARSK (Kartläggning av årstidsrelaterade utsläpp av läkemedelsrester i Skåne) och MORPHEUS-projektet.*

– Vi hoppas nu att analysdata från Tollarps och Kristianstads avloppsvatten, tillsammans med ytvattenprover från Helge å, ska kunna vara ett stöd för att fatta beslut om att ytterligare skydda Vattenriket från den kemiska cocktail av läkemedelsrester och andra mikroföroreningar som ökar alltmer, berättar Erland.

Halterna skiftar dock och kan emellanåt bli både lägre och högre. Det höga vattenflödet på vintern kan bidra till att späda ut läkemedelskoncentrationerna i Helge å. Sommartid kan olika typer av fysikalisk-kemiska och mikrobiologiska processer, som tack vare värmen ökar något, hjälpa till med viss nedbrytning.

Fyra ämnen är dock relativt svårnedbrytbara i naturen och tillsammans belastar de Vattenriket med 38 kg. Hjärtmedicinen metoprolol står för 12 kg, smärtstillaren diklofenak för 7 kg, ångestdämparen oxazepam 7 kg och abstinensläkemedlet karbamazepin 12 kg. Av dessa når uppskattningsvis total 25 kg läkemedel Hanöbukten via Helge å vid Gropahålet.

– Det är bra att Kristianstads kommun ligger i framkant och har satsat på avancerad rening i Degeberga. Med detta nya underlag i ryggen hoppas jag att kommunen vågar ta nästa steg och genomföra storskalig rening. Då kan vattenkvalitén i Vattenriket förbättras avsevärt, så som det sig bör i ett av UNESCO:s biosfärområden.

– Här ser vi vilka effekter vi kan få om vi fortsätter reningsresan in i framtiden, säger Erland Björklund med förhoppning i rösten. Vattenriket är fantastiskt!

* KARSK finansierades av Region Skånes Miljövårdsfond, Projekt M415 och MORPHEUS-projektet av Interreg South Baltic.

Text: Fabian Rimfors och Erland Björklund
Foto: Erland Björklund

Rapporter, vägledningsdokument, vektorgrafik, med mera, finns att ladda ner nedan!

Kontakt

Erland Björklund
Professor i analytisk kemi vid Högskolan Kristianstad
044-250 34 05
erland.bjorklund@hkr.se

Pynten vid Hammarsjön
Vid Pynten där reningsverkets vatten släpps ut i Hammarsjön uppmättes totalt 17 kg per år av läkemedlen karbamazepin, diklofenak, metoprolol och oxazepam.

Ämnen

Taggar

Regioner

Presskontakt

Fabian Rimfors

Fabian Rimfors

Presskontakt Pressansvarig Nyhetsbevakning 044-250 36 61

Relaterat material

Relaterade nyheter