​Problemlösning med belastingsmätare och röstigenkänning

Från fotbelastning till röstanalys. När datateknikstudenterna demonstrerar sina projektarbeten, handlar det om att föra in avancerad teknik i vardagen. Fredrik Frisk, universitetslektor i datateknik, är imponerad.

Vytautas Spokas fäster den lilla röda tygpåsen vid ovansidan av gymnastikskon. Han kopplar fast de tunna sladdarna, som i sin tur leder till några platta sensorer i innersulan. När han sedan börjar promenera över golvet i labbsalen, ger det tydligt utslag på väggskärmen. För varje steg han tar skiftar punkterna färg, mellan grön, blå och röd, vilket betyder stigande grad av belastning på fotsulan.

Vytautas Spokas, som läser tredje året på högskoleingenjörsprogrammet i datateknik, har tillsammans med de två kurskamraterna Axel Mårtensson och Mattis Bengtsson, ägnat många timmar och dagar åt att utveckla belastningsmätaren.

– I början hade vi ingen aning om hur vi skulle göra. Men vi har prövat oss fram, förklarar Mattis Bengtsson.

Det är just detta som är poängen med problembaserat lärande, menar deras handledare Fredrik Frisk, som är universitetslektor i datateknik.

– När de frågat hur det skulle gå till, har jag svarat: Det är ert projektarbete att lösa det självständigt! Ett av syftena med kursen är att studenterna tvingas tillämpa sina teoretiska kunskaper inom flera områden, som exempelvis javaprogrammering och matematik. Så de har verkligen fått arbeta igenom uppgiften på egen hand, med stöd från oss lärare, säger han.

Edoardo Flora och Xujia Zhou försöker genom röstigenkänning utröna vilken sinnesstämning personer befinner sig i.

En annan projektgrupp, bestående av andraårsstudenterna Edoardo Flora och Xujia Zhou, har riktat in sig på röstigenkänning.

Enligt de traditionella metoderna delar man först upp manliga och kvinnliga röster – annars finns det risk att rösten från en glad man hamnar i samma frekvens och kategori som den från en ledsen kvinna, vilket kan skapa förvirring kring avsändarens sinnesstämning.

– Vi har i stället försökt hitta ett sätt att kartlägga personens sinnesstämning i rösten, utan att behöva peka ut könstillhörigheten, säger Xujia Zhou.

Genom avancerad röst- och bildanalys kan de, i en viss frekvens, särskilja de glada rösterna från de ledsna och neutrala, oavsett om de kommer från män eller kvinnor.

– Nu har vi enbart testat tre olika sinnesstämningar, och de röster vi använt har tillhört engelsktalande skådespelare. Det hade varit intressant att gå vidare, och undersöka andra känslor, som rädsla och leda, och också röster från människor med annat ursprung, menar Xujia Zhou.

Kurskamraten Edoardo Flora menar att deras metod kan komma till nytta i många olika sammanhang:

– Exempelvis i samband med jobbintervjuer. Då kan det vara bra att se vilken sinnesstämning personen befinner sig i, säger han.

Deras handledare Fredrik Frisk är imponerad:

– Det är fantastiskt, att gruppen på så kort tid lyckats komma fram till något nytt. Jag tror definitivt att det kan komma till nytta framöver.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell