Gå direkt till innehåll
Slottsträdgårdsmästare Georg Grundsten och landskapsvetarstudenten Linus Hjertkvist där blomsterängen kommer att anläggas.
Slottsträdgårdsmästare Georg Grundsten och landskapsvetarstudenten Linus Hjertkvist där blomsterängen kommer att anläggas.

Nyhet -

Studentens uppdrag – att skapa slottets första blomsteräng

Under fem veckor fick han ägna sig åt sitt drömuppdrag. Att ta fram anläggnings- och skötselanvisningar till en stor blomsteräng i Krapperups slottspark. Det var under hans VFU i höstas han gav sig hän åt uppgiften och nu har den redan klubbats igenom och kommer att anläggas under året. Här berättar landskapsvetarstudenten Linus om hur hans dröm blev verklighet.

Linus Hjertkvist går sista terminen på Landskapsvetarprogrammet och hade ingen erfarenhet av att anlägga en äng. Visserligen hade han läst på utbildningen om hur man tar fram anläggningsplan och skötselplan för olika ändamål, bland annat för naturreservat, men aldrig för en äng. Och plötsligt dök drömprojektet upp via Miljöbron: Krapperups slott ville anlägga en äng som lockar fjärilar och solitärbin. Första problemet var dock ett de sökte en biolog.

– Ja, jag fick börja med att övertyga dem om att en landskapsvetare är minst lika lämplig att utföra uppdraget. Till och med lämpligare eftersom vi även läser agrarhistoria och ekologi, utöver geologi, floristik och faunistik, som vi läser ihop med biologerna. Jag skrev ett långt, långt brev och de blev övertygade, så jag fick det, berättar Linus och skrattar.

Tipset om att Miljöbron förmedlade ängsprojektet på Krapperups slottsmarker fick han av två klasskompisar. Linus har sommarjobbat en del med lieslåtter och ängar, så de kände till hans brinnande intresse. Och minst lika viktigt för Linus är den biologiska mångfalden, som han nu kände ett ypperligt tillfälle att slå ett slag för.

– Jag fick ju fria händer. De hade till exempel föreslagit en annan plats först, som var en tredjedel så stor, men den låg i skugga och var väldigt näringsrik, och då skulle man ha behövt fälla en massa träd för att anlägga ängen. Men jag hittade och föreslog en annan plats på Krapperups slottsmarker, en gammal köksträdgård.

Även om Linus redan visste hur han skulle gå till väga så läste han på en hel del om olika skötselplaner för att ge ett så professionellt intryck som möjligt. Han tog sedan fram en mall med några alternativ ifall de skulle stöta på problem med växter eller annat.

Ängen på Krapperup ska bland annat locka fler fjärilar, som här en tistelfjäril (Cynthia cardui) från familjen praktfjärilar.

Blommor som lockar fjärilar

Runt Krapperups slott står en hel del träd av flera olika sorter, varav många är väldigt gamla, och tillsammans utgör de huvuddelen av slottsparken. För fyra år sedan fick slottet en ny trädgårdsmästare, Georg Grundsten, och han ville komplettera parken med en vacker och nyttig fjärilsäng.

– Det ligger stora åkermarker runt omkring slottsparken och kullen där själva slottet ligger är en av de artrikaste platserna i Sverige för kärlväxter. Det första han sa var till mig var: ”Jag vill ha fjärilar”, berättar Linus.

Under sommaren hade slottet gjort en insektsinventering där de speciellt tittade på solitärbin och fjärilar, så när Linus tog fram skötselplanen hade han dessa extra mycket i åtanke.

– Jag fick faktiskt läsa på lite extra vilka växter som gynnar vissa arter, och utifrån det har jag tagit fram förslag på vilka växter som kan sås in i ängen, avslöjar Linus. Jag tittade en del på ängar i närheten för att se vilka arter som växer där. Och då fick jag samtidigt tag på Fredriksdals museer och trädgårdar i Helsingborg och tjatade till mig en privat guidning av deras nio olika sorters ängar som de har anlagt; fuktängar, torrängar, lövängar, med mera.

Linus initiativ att kontakta Fredriksdals trädgårdar fick snabbt ringar på vattnet och ledde till att Krapperups slott nu inte bara har fått kontakt med Fredriksdals, utan även med Botaniska trädgården i Lund, och därigenom flera rödlistade arter de kan behöva till slottsparken.

– Botaniska söker upp rödlistade arter i Skåne och driver sedan upp egna plantor i ett slags genbank. Ibland sätter plantorna ut i de vilda för att stödja vissa bestånd. Fredriksdals kom på min redovisning, och började prata med slottsträdgårdsmästaren, så nu får Krapperup åtråvärda arter därifrån också, och det kanske är det bästa jag gjort för slottsparken, skrattar Linus. För nu får de kontinuitet och stöttning därifrån framöver.

Bekväma boplatser åt de små

Precis bredvid där ängen ska anläggas ligger en skog. De anställda i slottsparken tycker att den är lite eftersatt, men Linus tycker den är perfekt, för där ligger mycket död ved som skapar boplatser åt flera olika sorters insekter.

– Andra boplatser kommer vi att skapa genom sandblottor på vår äng. Vi ska göra dem skålformade så att där blir en slutande kant mot söder så att sol och värme kan gynna de små boplatserna.

Den äng Linus har planerat är ett slags ”normaläng”. I öster är den ganska torr och i väster vid skogen är den ganska fuktig med stående vatten emellanåt. På så sätt blir det bra variation i växtligheten, men naturen behöver ändå hjälp på traven.

– Vi kommer att börja med att gräva bort grässvålen med rötter och allt. Därunder ligger ett tunt lager matjord ovanpå det annars ganska näringsfattiga isälvssedimentet, och slutligen ska dessa två lager blandas så att det blir en lämplig jordmån, förklarar Linus.

– Sedan är det bra att odla potatis första året för att dra ut kväve ur jorden innan själva ängen anläggs. Det bästa är att slå in ängsfröer på hösten direkt när potatisen är bärgad, och sedan förstärka med de fröer som behövs framåt våren.

Linus förklarar att vissa växter även kan komma att behöva mer än extra frön, och kommer att planteras som färdiguppdrivna plantor. En fördel med detta är att de kan blomma direkt eftersom många perenna växter inte blommar första året. En annan fördel är att när de förodlade växterna planterats ut så täcker de upp mer jordyta och därmed gör det svårare för ogräs att etablera sig.

– Den mark som de föreslog från början ligger ganska nära så de brännässlor, hundkex och parksallad som växer där kommer att försöka tar sig in och etablera sig på den nya ängen om de för möjligheten, berättar Linus.

Här kommer Krapperups äng att breda ut sig över 3 200 kvadratmeter.

Så lång blomningsperiod som möjligt

Planen är att så ängsväxterna ganska jämt över hela ängen och sedan låta naturen avgöra vad som passar bäst var på ängen. Det som kommer upp kommer upp helt enkelt, är filosofin.

– Då kommer vi att se vad som trivs var. Sedan kanske vi behöver hjälpa vissa växter på traven med pH-prover och kalkberikning på vissa ställen. Vi har ju en fuktgradient från soligt och torrt till skugga och fuktigt, så sår vi samma fröer över hela så kommer de olika fröerna att etablera sig där de trivs.

När större ängar anläggs brukar man göra egna fröblandningar. Krapperups nya äng blir en stor äng så därför har Linus tagit fram en lista över vilka växter som passar bra på just deras äng, och som ska ge en så lång blomningsperiod som möjligt.

– Jag började med en lista på uppemot 120 växter, men det blev ju orimligt så jag har bantat ner den till dryga trettiotalet. Listan är ett förslag så de får ju så klart anpassa efter sitt tycke också. Men listan är i varje fall en bra grund att utgå från, med en blomningsperiod från april till oktober, påpekar Linus.

När ängen väl är anlagd ska den skötas också, en minst lika viktig del för att ängen ska fungera som det är tänkt. På våren börjar man med att faga ängen, vilket innebär att man krattar bort löv, fjolårsgräs och annat som kan förmultna och ge näring åt växterna. Nästa steg är slåttern.

– När man slår ängen kan man välja att slå den i etapper vid olika tillfällen. Den växter kanske olika snabbt i de torra och fuktiga delarna, och slås den vid väl valda tidpunkter går det att få fin kontinuitet i blomningen. Slår man hela ängen på samma gång blir det ett näringstapp för insekterna den efterföljande perioden, förklarar Linus.

Växterna som slås får ligga kvar ett tag och torka så att de kan fröa av sig, men sedan ska det bort enligt Linus skötselplan.

– Jag skulle vilja jobba med att anlägga och sköta ängar, konstaterar Linus, som alltså går ut Landskapsvetarprogrammet i vår.

Anläggningsanvisningar och skötselplan för ängsmark i Krapperups slottspark, av Linus Hjertkvist

Höganäs kommun: Slutpresentation av Miljöbronprojekt på Krapperup

Helsingborgs Dagblad: Krapperups första äng ska locka hotade insekter (slumpgenerator avgör om du kan läsa eller ej)

Text: Fabian Rimfors
Foto: Linus Hjertkvist och Höganäs kommun

Ämnen

Regioner

Kontakter

Sara Sonesson

Sara Sonesson

Presskontakt Kommunikationschef 044-250 36 62
Jakob Nord

Jakob Nord

Presskontakt Pr- och forskningskommunikatör 044-2503672

Högskolan Kristianstad

Högskolan Kristianstad är en liten men samtidigt stor högskola. Vi är stolta över att vara en av Sveriges mest sökta högskolor och över den mångfald våra 14 000 studenter och 500 anställda representerar. Våra ledord är engagemang, närhet och öppenhet.

Högskolan Kristianstad
Elmetorpsvägen 15
291 88 Kristianstad
Sweden