Studenter skapar tätortsnära naturreservat

Efterfrågan på tätortsnära naturreservat är stor, både från invånare och kommuner. Samtidigt behöver studenter lära sig om styrmedel i landskapet. Ett plus ett blir två, och vips har 30 studenter gjort förstudier för tre naturreservat, ansvarsarter och en trädpolicy, och dessutom tagit fram förslag på hur människa och natur ska kunna samsas när behovet av byggande blir betydande.

För fjärde året i rad är landskapsvetarstudenterna ute i naturen och verkligheten och sonderar terrängen på uppdrag av en kommun. De går en kurs som heter Styrmedel i landskapet och just nu visar de sina färdigheter i skarpa projekt nere på Österlen. Under sju veckor har 30 studenter varvat föreläsningar och teori med praktisk tillämpning i sex förstudier och förslag på uppdrag av Tomelilla kommun: tre tätortsnära naturreservat, en trädpolicy, kommunens ansvarsarter, och lösningar på hur naturvärden kan kombineras med bebyggelse. En ansenlig dos samverkan som verkligen ger konkreta resultat. I år är det kommunekologen Charlotte Lindström som är beställare.

– Första året skrev studenterna rapporter och fyllde i ansökningar om statligt LONA-stöd (Lokala naturvårdssatsningar) och redovisade på torsdagen för Hässleholms kommun. Kommunekologen Lars-Erik Williams arbetade ihop två av deras ansökningar under fredagen, och skickade in ansökan på måndagen som var deadline. Några veckor senare fick kommunen 120 000 kronor, berättar Joachim Regnell, universitetslektor i biologi som ansvararör kursen på Högskolan Kristianstad.

– Kul för uppdragsgivaren och roligt för studenterna, som får ytterligare ett kvitto på att deras arbeten är till nytta, menar Joachim.

Pontus Olsson visar hur hans grupp tänker sig ett tätortsnära naturreservat i Onslunda.

”Så här kan vi skapa ett naturreservat”

Kanske är det därför intresset från kommunens sida är extra stort i år. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott har nämligen önskat egna presentationer av studenternas förstudier. Därför blir det vars fem minuter blixtföredrag av respektive grupp en halvtimme innan de ordinarie föredragningarna. Politiker och tjänstepersonal lystrar entusiastiskt.

– Här finns amfibier och småvilt, men också sumpskog, rikkärr och naturbetesmarker med höga art- och biotopvärden runt den här åsen i Onslunda, berättar studenten Joel Hallgren och förklarar vilka bidrag och möjligheter till finansiering som finns för att kommunen ska kunna skapa ett tätortsnära naturreservat på platsen.

Efter första föredraget frågar en av politikerna för säkerhets skull om kommunen får använda förstudierna i den kommunala verksamheten. För att dubbelkolla så att det inte är för bra för att vara sant. Jodå, studenterna bekräftar att kommunen mer än gärna får använda förstudier som ett hjälpmedel och underlag i sina framtidsplaner.

Ytterligare två grupper presenterar förstudier på tätortsnära naturreservat, ett i Smedstorp och ett i Brösarp. Steg för steg berättar studenterna vad som skulle behöva göras och hur det skulle förverkligas, exempelvis hur barrskog skulle kunna luckras upp med lövskog genom att gallra fram gläntor och sedan successivt expandera dem.

– Kommer vi att kunna fortsätta vara i området lika mycket även om det blir ett naturreservat? frågar en nyfiken elev från Onslunda skola som rest till kommunhuset för att lyssna på planerna om skolan närområde.

– Ja, det kommer ni absolut att kunna vara. Kanske till om med mer om det kommer upp pedagogiska skyltar, stigar och spänger ut i sumpskogen, svarar Pontus Olsson på Onslundabarnens fråga.

Elever från skolan i Onslunda är nyfikna på vad som ska presenteras om deras närmiljö.

Morgan Hillethan demonstrerar ett av de tre områdena hans grupp vill ska utgöra ett kommunalt naturreservat.

Oscar Hagbard svarar på nyfikna frågor från Brösarps byalag som är intresserat av studenternas förstudie på ett kommunalt naturreservat bredvid byn, medan kommunekologen Charlotte Lindström och deras lärare lyssnar.

Hur skyddar vi lökgrodan i ett bostadsområde?

Det fjärde uppdraget handlade om att se hur bebyggelse kan kombineras med naturvärden. Kan lökgrodan skyddas samtidigt som Ullstorpsområdet mellan Tomelilla och Lunnarp bebyggs mer? Området är nämligen ett starkt fäste för den lilla amfibien.

– Innan kommunen går vidare med planeringen av området bör det göras en grundlig inventering av flora och fauna. Det skulle gynna lökgrodan med tunnlar under vägen, spridningskorridor som binder ihop området med naturreservatet för genutbyte, blotta sand i sydsluttningar, och fördjupa och skapa fler vattensamlingar. Vi anser att det område vi markerat på kartan bör fredas, konstaterar Ylva Edblom.

En tjänsteman från kommunen flikar in med en fråga om grodorna verkligen skulle använda en tunnel för att passera vägen. Åhörarna får ett utförligt svar med exempel från hur andra djurarter beter sig, vad de har för preferenser och inte tycker om.

– Det kändes extra utmanande eftersom det inte fanns någon tidigare inventering av vårt område. Vi ville först skriva en rapport med så givande information som möjligt, och sedan skapa en presentation där vi kunde svara på så många frågor som möjligt. Det var svårt att begränsa sig och vad man skulle lägga mest tyngd på i sitt informationssök, förklarar Ylva Edblom, en av de fem studenter som djupdök i uppdraget.

Kommunala ansvarsarter och trädpolicy

För att förstärka arbetet med att bevara hotade arter har Länsstyrelsen tilldelat ansvarsarter till de skånska kommunerna. Gemensamt för dessa utsedda arter är att de är rödlistade. Tomelilla har fått tio kommunala ansvarsarter och nu får de även två åtgärdsprogram för fem av dessa arter.

– Vi har jobbat mot miljömålen så att det går att söka LONA-bidrag för de åtgärder vi föreslår, exempelvis behöver naturbetesmarkerna inventeras för att ta reda på hur fortsatta arbetet med ansvarsarterna ska göras, förklarar Emma Östlund. Sedan behövs skyltning, utfodring och konstgjorda boplatser.

Slutligen presenteras också en förstudie med underlag för en trädpolicy. Något flera kommuner har men som saknas i Tomelilla i dag. Även här har studenterna arbetat mot nationella och lokala miljömålen men flera andra aspekter väger också in; hur träden dämpar ljud, renar luft, kulturella och rekreativa värden, både i tätort och på landsbygden.

– Förstudien är ett nödvändigt underlag för att kommunen ska kunna gå vidare i de här frågorna, förklarar kommunekologen Charlotte Lindstrom. Förstudien ger grunden för fortsatta diskussioner. Studenterna har pekat på flera viktiga frågor som vi måste ta med i de fortsatta arbetet.

– Jag känner mig rätt trygg, och naturligtvis stolt över att våra studenter gör så bra ifrån sig och får så många lovord av uppdragsgivaren, berättar en nöjd Joachim Regnell. Det viktiga i sammanhanget är väl att vi i god tid före kursstart haft en bra dialog med kommunekologen så att vi är helt på det klara med vad vi kan förvänta oss av varandra.

– Det var väldigt kul och spännande att få prova på ett ”verkligt uppdrag”, säger Ylva. Det känns extra motiverande att kommunen tar del av vårt arbete och förhoppningsvis har användning av det. Jag har lärt mig mycket av det här uppdraget.

Text och foto: Fabian Rimfors

Emma Östlund och Johanna Persson presenterar hur Tomelilla kommun kan skapa åtgärdsprogram för sina nytilldelade ansvarsarter.

Julia Isberg presenterar för politiker och tjänstemän vad hennes grupp har tagit fram för underlag till en kommunal trädpolicy.