Studenternas idéer gör byn smartare

Brevlådor som meddelar när posten kommit, lyktstolpar som själva höjer belysningen och träd som signalerar när de är törstiga. I Veberöd testas en lång rad tekniska innovationer inom ramen för Smarta Byar. Studenter från Högskolan Kristianstad står bakom några av idéerna.

– Just en sådan här gunga kan man använda. Men det funkar också bra med en större däckgunga.

Vi befinner oss på en lekplats i Veberöd och studenten Christoffer Emilsson visar hur innovationen, som han och klasskamraterna arbetar med, ska fungera i praktiken. De utvecklar en trådlös sensorenhet försedd med accelerometer och gyroskop, som ska mäta gungans rörelse.

Detta är bara en av många innovationer som testas i Veberöd, inom ramen för projektet Smarta Byar. Ett par hundra meter bort, på kontoret, sitter fler studenter från Högskolan Kristianstad i djup koncentration. Det är Hikmat Tatari och Nedim Jazavac som utvecklar sensorer för att mäta byns luftföroreningar.

Bakom Smarta Byar står eldsjälen och Veberödsbon Jan Malmgren. Det hela började för tolv år sedan, när hans son bestämde sig för att upprätta en lokal hemsida med nyheter från bygden. Den blev snabbt populär och fick många annonskunder. Det hela växte så småningom till en bredare kommunikationsplattform som engagerade många ungdomar från byn. Jan Malmgren blev anlitad som mentor och handledare.

För några år sedan, när begreppet Internet of Things började få fäste, kretsade mycket kring storstäderna.

– Där finns mer pengar och mer folk på en mindre yta. Men jag tänkte: varför inte satsa på landsbygden i stället, och utveckla smarta byar? Här kan tekniken verkligen göra underverk och bidra till hållbara lösningar och till att avstånden krymper.

Sedan dess har han knutit kontakt med en lång rad företag och lärosäten, som varit villiga att inleda samarbeten. Smarta Byar har därmed vuxit till en virtuell forskarplats, där nya idéer och innovationer kan testas och utvärderas i praktiken.

Jan Malmgren visar på en interaktiv digital karta, stor som ett köksbord, hur en rad olika sensorer är placerade runtom i trakten. Den förste som fick hjälp av tekniken var en bonde strax utanför byn, som hade bekymmer med korna som smet i väg så fort de saknade vatten i sin ho. Detta födde idén om en sensor som kunde mäta vattennivån och larma till bonden så fort pumpen slutade fungera.

– Det blev en torr sommar, så sensorn kom väl till pass. Den visade sig fungera alldeles utmärkt.

Jan Malmgren från Smarta Byar visar på den virtuella kartan var de olika sensorerna är utplacerade i byn.

Teori blir verklighet med smarta lösningar

Påföljande projekt genomfördes på en närbelägen plantskola, där sensorer kunde berätta när träden blev törstiga. Sedan dess har idéerna radat upp sig: smarta lyktstolpar som höjer belysningen när en bil närmar sig, sensorer på förskolornas grindar som signalerar om dessa står öppna misstänkt länge, smarta brevlådor som låter ägarna veta när posten levererats.

Finns det risk att Veberödsborna känner sig alltför påpassade och kontrollerade med alla dessa mätinstrument? Jan Malmgren medger att en del bybor undrat och frågat – särskilt när han flugit med drönare över byn.

– Självklart måste man respektera människors integritet. Men vi försöker vara transparenta och förklara syftet och låta folk komma med åsikter och egna förslag.

Han får medhåll från koordinator Emma Axklo:

– Det är viktigt att vi som driver detta faktiskt kommer från byn. Det hade inte funkat om någon kom utifrån, men oss känner de ju. Och hittills har vi fått väldigt många positiva kommentarer.

Många bybor har roat sig med att, genom en app, själva byta färg på ledbelysningen vid medborgarkontoret. Emma Axklo övertygad om att ett sådant engagemang knappast kunnat uppbådas i en större stad.

”Det är roligt att få göra något utanför skolans väggar. För mig blir det en nyttig arbetslivserfarenhet.”

För några månader sedan knöt Smarta Byar kontakt med Kamilla Klonowska, universitetslektor i datavetenskap vid Högskolan Kristianstad. Hon och kollegan Fredrik Frisk förstod att testbädden i Veberöd kunde vara en bra utmaning för de studenter som läser på Datasystemutvecklingsprogrammet och Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik med inriktning Internet of Things.

– Det känns klockrent, och ligger helt i fas med vad vi sysslar med på högskolan. För våra studenter är det bra och nyttigt att få koppla samman teorin med verkligheten, menar Fredrik Frisk.

Just nu pågår tre parallella projekt där studenter från Högskolan Kristianstad testar sina innovationer i Veberöd. Studenten Christoffer Emilsson, som snart tar examen från högskolan, uppskattar att kunna förlägga sitt examensarbete till verkligheten.

– Det är roligt att få göra något utanför skolans väggar. För mig blir det en nyttig arbetslivserfarenhet.

Efter att ha testat de olika komponenterna ska han börja programmera. I nästa skede ska han placera ut sensorn på en gunga, så att han och klasskamraterna kan följa dess rörelser på distans.

Men vad är egentligen nyttan med att mäta hur mycket en gunga används? Christoffer Emilsson förklarar hur flera lekplatser i byn ska förses med liknande sensorer, som tillsammans kan ge en översiktlig bild av hur de unga besökarna använder de olika redskapen. Datan kan sedan användas för att ge beslutsunderlag inför kommande satsningar och utbyggnader av lekplatser.

– Så det känns bra och meningsfullt.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell

Studenterna Nedim Jazavac och Hikmat Tatari arbetar med en innovation som ska mäta luftföroreningarna i Veberöd.

Det kanske ser ut som en ordinär gunga. Men snart ska studenten Christoffer Emilson förse den med en sensor som avger information om dess rörelser.

Fredrik Frisk, universitetslektor i datateknik, till vänster, hoppas på fler samarbeten mellan Smarta Byar och Högskolan Kristianstad, och Emma Axklo, Christoffer Emilsson och Jan Malmgren håller med.