5 Mkr till samhällsnyttig forskning om ekologisk kompensation

Naturvårdsverket ger 5 miljoner kronor till att utveckla ekologisk kompensation som styrmedel. Under tre år kommer ett projekt att ledas från Högskolan Kristianstad och i nära samarbete med två skånska kommuner och näringsliv.

När vi människor bygger något tar vi en plats i anspråk. Ofta handlar det om tidigare obebyggda miljöer där naturvärden på ett eller annat sätt skadas eller påverkas. Även när det exploateras med miljöhänsyn uppstår ofta negativa konsekvenser för naturmiljön. Ibland kan denna påverkan uppvägas genom kompensationsåtgärder, alltså åtgärder för att uppväga den negativa effekten av en exploatering.

– Kommunerna med sitt planmonopol är viktiga om ekologisk kompensation ska kunna bli ett effektivare styrmedel för att nå de svenska miljömålen, säger Ingemar Jönsson, projektledare och professor i teoretisk och evolutionär ekologi vid Högskolan Kristianstad.

Sammanlagt satsar Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten 27 miljoner i sju olika projekt, varav Ingemar Jönssons Ekologisk kompensation som styrmedel - ett kommunperspektiv får fem miljoner och blev det högst rankade när de båda myndigheterna nu efterlyser mer kunskap.

– Utgångspunkten är att vi inte ska förstöra mer naturvärden än vi redan gjort. Ingen mer nettoförlust av biologisk mångfald! Och den som förstör ska också betala för sig. Enligt skadelindringshierarkin ska skador på miljön i första hand undvikas, i andra hand minimeras och i sista hand kompenseras, säger Ingemar Jönsson.

Forskningsprojektet fokuserar på det sista steget, och hur sådana kompensationssystem bäst byggs upp inom den kommunala verksamheten, vilka erfarenheter som finns inom kommunerna, och hur kompensationen ska knytas till skadelindringshierarkin. Lomma och Helsingborg är två svenska kommuner som har använt ekologisk kompensation som styrmedel några år och har därmed värdefull kunskap att bidra med. De deltar aktivt i projektet och en viktig del av forskningen handlar om att utvärdera deras modeller och erfarenhet kring ekologisk kompensation.

– Vi har också en referensgrupp med internationell expertis från exempelvis USA, där de arbetat med ekologisk kompensation en längre tid. I Sverige har det använts i mer begränsad omfattning, med kända exempel som Botniabanan och Aitikgruvan, där i det senare fallet hela miljöer med döda träd och biologisk mångfald flyttats fysiskt från en plats till en annan för att kompensera den mark som tagits i anspråk, säger Ingemar Jönsson.

Kommunförbundet Skåne, Anthesis Enveco AB, Enetjärn Natur AB, EnviroEconomics Sweden och IVL Svenska Miljöinstitutet AB är de övriga samarbetsparterna i forskningsprojektet.

Naturvårdsverket: Forskning om ekologisk kompensation

Kontakt: Ingemar Jönsson, projektledare och professor i teoretisk och evolutionär ekologi vid Högskolan Kristianstad. 044-250 34 29. ingemar.jonsson@hkr.se