Forskare har tillsammans med Svenska kanotförbundet tagit fram en utbildning med miljömässig hållbarhet i fokus. Utbildningen sjösattes under en helg i början av maj och kommer så småningom att bli tillgänglig för såväl kanotföreningar som friluftslivet.
Mänskligheten står inför enorma utmaningar. Krig, klimatkris, miljökatastrofer, massmigration … Socioekologiska utmaningar som måste lösas kollektivt, inte bara enskilt och individuellt, annars riskerar den värld och natur vi är beroende av för vår överlevnad att gå förlorad. Skulle dessa utmaningar ha blivit kriser om vi kände samhörighet med naturen? Hur påverkar detta oss och vår planet?
Ekoplankompassen är ett nytt webbstöd som innehåller forskares och kommuners kunskap och erfarenheter. Webbstödet ger information och inspiration för att stärka ekosystemtjänster och biologisk mångfald i kommuner när det byggs om eller byggs nytt. Ekoplankompassen riktar sig till såväl kommuner som övrig offentlig och privat sektor, samt allmänheten.
Hur kan det nyväckta intresset för friluftsliv under pandemin bibehållas och samtidigt utvecklas för att stärka landsbygden? Det ska en tvärvetenskaplig forskargrupp från Högaskolan Kristianstad titta närmare på under de tre kommande åren. Förhoppningen är att hitta användbara modeller inför framtida utmaningar och samhällsstörningar.
Att sköldpaddor kan leva länge är känt. I vintras fyllde exempelvis jättesköldpaddan ”Jonathan” 190 år, och troligen är han äldre än så. Detta väcker frågan: hur påverkas egentligen sköldpaddor och andra växelvarma djur, som amfibier, ormar, krokodiler, med flera, av åldrande? I nya numret av Science är Johan Elmberg, professor i zooekologi, en av forskarna som bidragit till studien.
I två studier från Högskolan Kristianstad har studenter kartlagt den, för Sverige, nya främmande stenmården som har påträffats i nordöstra Skåne. Utifrån DNA-analyser kan arten nu anses vara etablerad och två nya fynd har också gjorts i Bromöllatrakten. Studierna visar också att stenmården vågar sig närmare bebyggelse än den svenska skogsmården.
De flyger drygt ett varv runt jordklotet varje år, vissa till och med två. De flyttar mellan sommar och sommar och får på så sätt mer dagsljus än de flesta andra varelser i världen. I april–maj kommer de till den skånska skärgården och häckar. Forskare har följt deras färder över världshaven och nu visas resultatet i dokumentären Tärnsommar på SVT.
Flera arter av gäss och svanar har ökat dramatiskt i norra Europa på senare år. Detta har skapat problem för jordbrukare och väckt frågor bland forskare och våtmarksförvaltare. Hur påverkar denna ökning av andfåglar våra ekosystem? Vilka blir konsekvenserna för våtmarkerna? Nu har forskare vid Högskolan Kristianstad tilldelats närmare 5 miljoner kronor för att söka svaren på frågorna.
Kan en 11 mil lång fjällvandring locka nya besökare till den svenska fjällvärlden och vill de sedan återvända? I en studie visar forskarna Thomas Beery och Daniel Wolf-Watz att ett av Sveriges största fjällevent, Fjällräven Classic, kan ha den just den effekten.
Har du någon gång beklagat dig över skatornas skrän eller kråkornas kalas på bärbuskarna? Då är det dags att tänka om. Här berättar Johan Elmberg om hur viktiga våra kråkfåglar är för våra ekosystem, och om hur en okänd Skurupsbo upptäckte detta för över hundra år sedan. Men det är först nu hans forskargärning börjar uppmärksammas. Inga andra sprider frön lika effektivt som våra kråkfåglar.
Varför står bergen där de står? Varför ser naturen ut som den gör? Och hur använder vi naturen för att lära ut till andra? Bästa svaren på dessa frågor finner vi i världsarvet Laponia. Landskapet öppnar sig som en bok, redo att läsas miljoner år bakåt i tiden men också i de flyktiga moln och samiska namn som korsar vår väg. Vi lär in och ut, hänförda av vyerna i vildmarken bortom vägarnas slut.
Att plocka kottar och pinnar i skogen är ett utbrett fenomen bland barn. Samtidigt är det också ett väldigt outforskat område. Forskning visar nu att samlandet av saker i naturen som barn påverkar ditt liv som vuxen. Forskaren Thomas Beery har tittat närmare på fenomenet och vår känsla för samhörighet med naturen.
Naturvårdsverket ger 5 miljoner kronor till att utveckla ekologisk kompensation som styrmedel. Under tre år kommer ett projekt att ledas från Högskolan Kristianstad och i nära samarbete med två skånska kommuner och näringsliv.
Från den bördiga slätten till de karga fjällvidderna. För femtonde året i rad gav sig landskapsvetarna ut på sin Sverigeresa. Syftet: Att få se med egna ögon det som man annars bara läser om.
Vad har hjortron, glaciärer och dödisgropar med Högskolan Kristianstad att göra? Och varför reser studenter runt halva jorden till vår fjällhöga nord och glädjerika sköna? Alla som har satt sin fot i Laponia och upplevt landskapet med sin sagolika natur bland tvåtusenmeterstoppar och forsande jokkar vet varför. Nu vet ett gäng studenter från också varför man beger sig till midnattssolens land.
Björkens vinternakna kvistar skiftar i grönt allt tidigare i södra Sverige. Under det senaste seklet har temperaturen stigit med två grader vilket fått björkens löv att slå ut drygt sexton dagar tidigare än vid 1800-talets slut. Men hur reagerar lövträden när medeltemperaturen höjs och löven spricker allt tidigare, och vad får det för konsekvenser?
Framåt april brukar björkens vinternakna kvistar skifta i grönt här nere i Sydsverige. Men hur reagerar lövträden när medeltemperaturen höjs? Det är något som landskapsvetaren Robert Andersson belyser i sitt examensarbete från Högskolan Kristianstad.
Hur har människan påverkat landskapet och hur har landskapet påverkat oss? En ny bok med nya rön inom ett område där det aldrig tidigare kopplats ett samlat grepp. Ingvar Backéus och Urban Emanuelssons färska verk går på djupet och sätter perspektiv på hur kulturlandskapet i nordöstra Asien genom årtusenden har formats av människorna som brukar det.
Hur har människan påverkat landskapet och hur har landskapet påverkat oss? Och kan man leva på en ödegård? Två nya böcker ger svar på dessa frågor: The rural landscapes of Northeast Asia och Kan man leva på en ödegård? Dessutom kan du få svaren direkt från författarna i samband med boksläppet onsdag 26 oktober.