Ny havsorm hittad på museum

Det är inte bara ute i den orörda djungeln och de djupa haven som det finns en massa oupptäckta biologiska arter – de finns även på museerna. I en formalinfylld glasburk i Köpenhamn hittades nyligen en helt ny ormart.

– Museerna är troligen fulla av oupptäckt biologisk mångfald och är därför ett oskattbart arkiv och en skyddsvärd djungel i sig, säger Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad.

Den nyupptäckta Mosaik havsormen, som fått sitt namn efter den mosaikliknande teckningen på sitt skinn, lever i en av världens mest hotade miljöer – nämligen de tropiska hav- och korallreven.

– Havsormarna är en bra indikator på hur korallreven mår. Finns ormarna kvar så är det mycket av korallreven som är intakt och fungerar, säger Johan Elmberg.

Den nya havsormen hittades av en slump av de båda forskarkollegorna Johan Elmberg och Arne Rasmussen, docent vid Den Kungliga Danska Konstakademiens konservatorsskola, när de en dag gick igenom bevarade ormar i glasburkar på det naturhistoriska museet i Köpenhamn.

– Plötsligt insåg vi att havsormar med samma etikettnamn, som alltså borde höra till samma art, i själva verket lätt kunde sorteras i två olika grupper, berättar Johan.

Det var där spåret började. Efter att ha åkt runt och studerat dessa havsormar på andra museer i Europa, undersökt deras anatomi och räknat fjäll, var det ännu mer uppenbart att de hittat en ny distinkt havsormsgrupp.

– Mosaik havsormen härstammar från en liten grupp havsormsarter kring Nya Guinea. Den går aldrig upp på land och är relativt vanlig i havet i norra Australien och södra Nya Guinea – men hur havsormarna lever, var de finns och på vilket djup är svårt att veta exakt eftersom de är så svåra att studera, berättar Johan.

Havsormarna anses ha det starkaste giftet av alla ormar, men eftersom den art som Johan och Arne upptäckt är en av de få som livnär sig på fiskrom har de väldigt små gifttänder, svagt gift och är därför nästintill ofarliga.

Av alla tusentals kända ormarter i världen är det bara ett 80-tal som lever i haven. Havsormen föder levande ungar och är helt anpassad för ett liv i havet. I det senare analysstadiet tog Johan och Arne hjälp av molekylärekologen Kate Sanders i Australien som bland annat såg till att det samlades in vävnader från levande individer av den nya arten som hon sedan undersökte i sitt DNA-labb. Analyserna visade en väldigt tydlig skillnad i genetisk sammansättning mellan den nyupptäckta arten och andra liknande havsormar. När Johan och Arne träffade Kate i Åhus för att för första gången ta del av vad hon hade kommit fram till var det en minnesvärd dag.

– När Kate berättade att vi faktiskt hittat en helt ny ormart fick jag rysningar. Att hitta nya arter är ju en forskares högsta dröm, säger Johan.

Johan menar att det är viktigt att dokumentera den biologiska mångfalden i havsmiljöerna.

– Dels för att förstå vad vi har att vara rädda om men också för att havsormar verkar vara en bra signalgrupp som exempelvis talar om för oss hur korallreven mår.

– Den här upptäckten uppmärksammar också väldigt tydligt museernas försummade betydelse som skattkammare för biologisk mångfald. Det finns massor av arter att upptäcka på världens museer, som tyvärr ofta brottas med att finansiera sin verksamhet, avslutar han.

För mer information kontakta: Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad, 044-20 80 02 eller 0702-66 64 50

Text: Leila Rudelius
Foto : Mahree-Dee White