Socialstyrelsens rapport om hemlösa får både ris och ros från HKR-forskare

Antalet hemlösa i Sverige har ökat med 4 000 personer på sex år. Det visar den rapport som Socialstyrelsen presenterade idag. Weddig Runquist, universitetsadjunkt i socialt arbete vid Högskolan Kristianstad, har suttit med i Socialstyrelsens expertpanel av forskare på området. Han är inte förvånad.

Weddig Runquist är inte alls förvånad över att den faktiska hemlösheten har ökat sedan den senaste jämförelsen 2005.
– Exkluderingen från den ordinarie bostadsmarknaden har ökat, bland annat som en följd av att hyresvärdarna i större utsträckning inte accepterar hyresgäster som har försörjningsstöd eller de som har betalningsanmärkningar, inte ens i de fall anmärkningarna inte avser obetalda hyror. Att privata hyresvärdar och åtskilliga kommunala bostadsbolag tillämpar denna diskriminerande praxis är under all kritik, menar han.
En annan siffra i rapporten som enligt Weddig är iögonfallande är att antalet uteliggare skulle ha minskat från 950 till 280.
– Min egen bedömning är att denna nedgång kan vara ett utslag av en underrapportering från kommunernas sida.
Socialstyrelsens samarbete med expertgruppen, där Weddig Runquist (Högskolan Kristianstad) tillsammans med övriga forskare som bland andra Ingrid Sahlin (Göteborgs universitet) och Marcus Knutagård (Lunds universitet) ingått, har fungerat bra.
– Socialstyrelsen har verkligen tagit till sig åtskilliga av de synpunkter som vi framförde på utkastet till den rapport som publicerades idag, säger Weddig.
Men han tillägger att det hade varit önskvärt att de hade blivit involverade långt tidigare än vad som nu blev fallet, så att Socialstyrelsen haft möjlighet att göra vissa kompletterande delutredningar.
– Exempelvis uppmärksammas personer med psykisk ohälsa i rapporten, men analogt med detta borde man ha haft med ett avsnitt kring dem med fysisk ohälsa, och även hemlösa som inte har några problem alls utöver avsaknad av bostad, eftersom denna senare grupp är betydligt större än vad många tycks tro.
Weddig riktar även kritik mot dagens hemlöshetspolitik både på den nationella och lokala nivån.
– Jag efterlyser en rättighetslagstiftning som ger individen laglig rätt till en bostad. Ansvarigt statsråd är med all rätt upprörd över att hemlösa barnfamiljer vräks, men regeringen gör i grunden ingenting åt saken. Initiativ skulle kunna ha tagits för att ändra i hyreslagen och för att exempelvis reglera bostadsanvisningar. På lokal nivå kan man till exempel förändra systemet för uthyrning av kommunens egna bostäder så att lediga lägenheter går till dem som bäst behöver dem, säger Weddig.
På lokal nivå tycker han att politikerna borde vara betydligt mer styrande gentemot de egna kommunala bostadsbolagen.
– Trots allt ska allmännyttan vara ett instrument för den kommunala bostadsförsörjningen, säger Weddig som är osäker på om rapporten kommer att förändra något i realiteten.
– På kort sikt kan vi inte förvänta oss några strukturella förändringar. Samhället är alltför trögmanövrerat för att något sådant skulle vara möjligt. Men bara det faktum att rapporten eventuellt kan bidra till en aktiv diskussion ute i kommunerna och ett ifrågasättande av den lokala hemlöshetspolitiken är en framgång i sig.
Själv kommer Weddig att inom sitt område arbeta för en förändring för att de bostadslösas situation ska bli bättre.
– Det är viktigt att kritiskt granska både hemlöshetspolitiken och forskningen på området – och det kommer jag fortsätta att göra! Det är också viktigt att finnas tillgänglig när till exempel myndigheter på både central och lokal nivå är seriöst intresserade och efterlyser forskarsamhällets synpunkter, avslutar han.

Klicka här för att ta del av Socialstyrelsens rapport

 Text: Leila Rudelius