Fullsatt träff på högskolan satte fokus på segregation

Ett 80-tal deltagare samlades på Högskolan Väst för att diskutera unga människors fritid och organisering. Träffen var den första av flera som syftar till att samla olika samhällsaktörer för att diskutera segregation, en av vår tids största samhällsutmaningar. Bakom träffarna står Trollhättans Stad och Högskolan Väst, med samverkansarenan Wexsus som facilitator.

- Frågor som rör integration och segregation är komplexa. Vi vill med den här satsningen försöka hitta nya sätt att föra diskussionen mellan praktiker och forskare. Vi vill väcka nyfikenhet till mer lärande och forskning, men vi hoppas också att det blir grogrund till nya samtal och initiativ kring den här viktiga frågan, säger Maria Jakobsson, hållbarhetschef i Trollhättans Stad.

Att så många personer valde att delta tror hon beror på att detta är frågor som berör, men hon tror även att upplägget på dagen lockade. Arrangörerna har varit måna om att lyfta fram konkreta exempel som gjort skillnad, och inte bara generella betraktelser, förklarar hon.

Träffen är en del av en större satsning inom ramen för det strategiska partnerskapet mellan Trollhättans Stad och Högskolan Väst. Under förmiddagen samlades representanter från kommuner i Västsverige, civilsamhället och forskare, vilket var en tydlig målsättning med förmiddagen. Just samverkan mellan olika aktörer lyftes av flera talare som en av nycklarna för att skapa ett mer inkluderande samhälle.

Unga tjejer i fokus

Ett stort fokus under träffen var riktat på unga tjejers delaktighet i olika fritidsaktiviteter. Forskaren Ylva Svensson från Högskolan Väst är författare till den nyskrivna rapporten ”Inkludering och delaktighet i kultur och fritidsverksamheter”. Rapporten, som är en forskningsöversikt, belyser bland annat värdet av mentorskap för att stärka unga tjejer.

- Forskningen visar att tjejer inte är engagerade i strukturerade fritidsaktiviteter dels för att de ofta inte är grundade i vad tjejer vill ha, dels för att tjejer saknar förebilder. I den forskningsöversikt jag tagit fram konstaterar jag att mentorskap och ambassadörskap kan vara ett viktigt sätt för att åtgärda detta och öka delaktigheten, säger Ylva Svensson

Vid sidan av att få med fler tjejer i fritidsaktiviteter så visar forskningen även att mentorskap har positiva effekter på ambassadörerna. De växer som individer och har stärkt sin egen självbild, berättar Ylva Svensson.

Ett exempel på mentorskap är projektet ”Tjejsatsningen” som drivs av RF-SISU Västra Götaland. Målet är att få fler tjejer från socioekonomiskt utsatta områden att delta i och stanna inom idrotten. Satsningen har ett starkt fokus på att utbilda tjejer så att de kan ta plats inom idrotten samt att lyfta förebilder som tjejerna känner igen sig i

- Idrotten är en av de starkaste mötesplatserna vi har. Men inom idrotten idag är tjejer från socioekonomiskt utsatta områden den mest underrepresenterade gruppen: som aktiva, ledare och i beslutande positioner. Genom att arbeta med delaktighet från tjejerna känner de ett ägandeskap vilket gör att vi gör rätt insatser som andra tjejer vill delta i, säger Iman Yasin, tjejsatsningsambassadör, som tillsammans med projektledarna Emma Damne och Fatma Habeeb presenterade projektet.

Samtal runt borden

Caroline Petersson är samverkanskoordinator på Wexsus och var moderator under träffen. Hon berättar att det var prioriterat att få deltagarna att prata med varandra och att man på så sätt kan närma sig handling kring en svår samhällsfråga.

Deltagarna fick sitta i grupper för att diskutera de teman som lyfts under dagen. Samtalen dokumenterades och sammanställningen kommer att delas med de som deltog.

Ett av borden var vigt åt samtal om ”elefanten i rummet”, det vill säga saker som man kände inte diskuterats eller belysts. Bordet var ett av de mest välbesökta.

- Det är inte förvånande. När det gäller segregation lindrar samhället ofta symtomen genom enskilda insatser i stället för att ta sig an det grundläggande problemet. Att bryta segregation handlar väldigt mycket om att åtgärda den strukturella ojämlikhet som präglar vårt samhälle, säger Caroline Petersson.

Nästa träff sker den 4 februari 2026 och kommer att ha fokus på familjers situation och förutsättningar. Även den träffen kommer att hållas på Högskolan Väst.

För mer information om träffarna, vänligen kontakta:
Johanna Eliasson, samverkansstrateg vid Högskolan Väst
0520-22 31 56
johanna.eliasson@hv.se