Samverkan och personcentrering för bättre munhälsa hos äldre personer

Munhälsan påverkar hur vi mår i stort, men separata system för tandvård och omsorg kan få äldre personer med många vårdkontakter att hamna ”mellan stolarna”. En ny avhandling från Högskolan Väst föreslår en samverkansmodell för att säkerställa en bättre munhälsa för äldre och därmed öka deras livskvalitet.

Många äldre personer är i behov av både tandvård och sjukvård, men idag saknas ofta rutiner för hur munhälsan ska integreras i den allmänna vårdplanen för äldre med hemsjukvård.

Forskaren Jessica Persson Kylén är tandhygienist i grunden och har sett problematiken på nära håll. Med sin avhandling "Oral Health Care Planning: A conceptual model based on collaboration and person-centred care" bidrar hon till att täppa till ett forskningsgap och hoppas kunna skapa nya arbetssätt med högre grad av samverkan och den äldre personen i centrum.

– Tandvården har ett system med sina journaler och sin organisation, och så har hälso- och sjukvård ett annat. Båda sidor sitter på viktiga kunskaper om den äldre personens vårdbehov men de har ingen inblick i varandras perspektiv, fastän det handlar om samma person, säger Jessica.

Äldre hamnar mellan stolarna

Forskningen är baserad på fyra studier inom äldreomsorg och hemtjänst och inkluderar äldre personer, sjuksköterskor inom hemsjukvård, undersköterskor och tandhygienister. Resultatet visar att äldre personer gärna vill delta i beslut kring sin munhälsa och kan bidra med viktig kunskap som rör livshistoria, önskemål och preferenser.

– Med stigande ålder tappas ofta en tidigare regelbunden tandvårdskontakt, man kanske inte orkar ta sig iväg eller så saknas rätt förutsättningar. I en skör period av livet riskerar man att tappa kontakten med tandvården fast man kanske då behöver den som mest, säger Jessica.

Hon beskriver att en hög andel äldre lider av kariessjukdom och att det inte kan åtgärdas med lagningar och punktinsatser, utan behöver förebyggas och underliggande orsaker kartläggas. En dålig munhälsa kan leda till stort obehag och svårigheter att äta, vilket i sig kan försvaga den äldre. Dessutom finns det samband mellan sjukdom i munnen och hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Nya och tydligare arbetssätt
Sedan 2008 är det i Sverige reglerat i lag att alla personer med ett bestående och stort omsorgsbehov i det dagliga livet har rätt till munhälsobedömning i hemmet. En del i Jessica Persson Kyléns forskning har varit att titta på hur de bedömningarna görs. Det är vanligen både tandhygienist och undersköterska på plats och det efterlämnas råd om hur munhälsan ska skötas, men Jessica identifierade att det saknas rollbeskrivningar och är otydligt vem som har ansvar att agera vidare utifrån patientens behov.

– Det är ju egentligen ett jättebra tillfälle för arbetsintegrerat lärande men det finns inga tydliga ramar och sker ingen kunskapsöverföring.

Jessicas avhandling föreslår en ny modell där handlingsplaner och dokumentation förs in i en digital plattform som såväl den äldre personen som den kommunala omsorgen och tandvården har tillgång till, och eventuellt även den äldres närstående. Det nya arbetssättet fokuserar också på att ge undersköterskorna i hemsjukvården mer kunskap att bedöma munhälsan hos äldre personer på egen hand.

– Vi testar ett instrument som redan är validerat för användande av icke tandvårdsutbildad personal. Det hjälper dem att titta i munnen och utifrån vissa punkter kunna avgöra om det finns behov av insatser.

Människan i centrum
En annan viktig lärdom från Jessicas arbete är det stora behovet av att se äldre personer som unika individer, med egen kunskap om sin hälsa och sina behov. I hemmet, där kontexten är en central del av vården, är det avgörande att arbetssättet anpassas efter individens preferenser och livsstil.

– Man kan ta fram en massa processer men det viktigaste är att det funkar i vardagen för folk, och den ser väldigt ut olika ut, säger Jessica.

Under arbetets gång har hon besökt Kanada och mött forskare som är ledande inom personcentrerad vård och delat beslutsfattande. Det som inspirerat henne mest därifrån är vikten av att involvera den som forskningen är faktiskt är till för, den person vars hälsa och vardag det gäller.

– Det går inte att utforma något utan att fråga personen själv hur den mår och vad som passar den. Många äldre vi pratat med vill till exempel inte ha hjälp med daglig munvård, det känns som ett intrång i integriteten, men kan tänka sig hjälp på andra sätt. Då får vi hitta sätt för det.

Modellen testas i stor skala
När disputationen är avklarad väntar ett omfattande test av modellen under nästa år. Det görs tillsammans med kommuner i Västra Götalandsregionen, Folktandvården, Karlstad universitet och Göteborgs universitet. 16 team, som vardera samverkar med 15 äldre var, ska arbeta enligt Jessicas framtagna metod. Lika många ska arbeta som de brukar, enligt rådande praxis, och sedan ska projektet utvärderas. Förhoppningen är att det organisationsöverskridande samarbetet ska upplevas lärorikt och uppmuntra till mer tvärorganisatoriskt team-arbete.

– Och att det ska leda till en bättre munhälsovård inom hemsjukvården, med mer samverkan och människan i centrum. Den främsta poängen med forskningen är ju att skapa nytta och hälsa för den äldre befolkningen, så att fler får en ökad livskvalitet, avslutar Jessica.

Jessica Persson Kylén är ny doktor i Arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst. Här hittar du hennes avhandling "Oral Health Care Planning: A conceptual model based on collaboration and person-centred care".

Kontakt: Jessica Persson Kylén, Högskolan Väst

På Högskolan Väst bedriver vi forskning i samverkan med omvärlden för att skapa en bättre framtid.