Igår kom beskedet att KK-stiftelsen beviljar nära 21 miljoner kronor till forskarskolan Smart Industry Sweden, där Högskolan Väst är ett av fem medverkande lärosäten. – Högskolan Väst har en lång tradition av att arbeta med forskarskolor. Med Smart Industri får vi en naturlig fortsättning av vår samverkan med industrin, säger Lennart Malmsköld, programchef Primus vid Högskolan Väst.
Billigare bränsleceller. Bromsskivor med längre livslängd. Miljövänligare bilar och jetflygplan. Det är bara några områden där termisk sprutning kan göra stor skillnad för att öka hållbarheten och minska klimatpåverkan. Högskolan Västs forskare har under flera år utvecklat spetskompetens inom det här området.
Högskolan Västs kompetens inom termisk sprutning spelar en avgörande roll i den nya unika forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund. – Vi är stolta över att bidra med vår kompetens i en av världens få neutronbaserade forskningsanläggningar, säger Shrikant Joshi, professor på Högskolan Väst.
Två-tre minuter. Så kort livslängd har skärverktyg vid tillverkning av vissa flygmotordelar. Men med ny verktygsdesign och effektivare kylning kan livslängden generellt sett öka med 30 procent. Det innebär minskat svinn, mindre miljöpåverkan och på sikt kanske även billigare flygresor. Doktoranden Nageswaran Tamil Alagan presenterade intressanta forskningsresultat på Högskolan Väst i fredags.
Flexibla robotar in action, demonstration av smarta automationslösningar, nya kontakter och kanske också en del nya affärsrelationer. För många av besökarna på Automationsdagen var eftermiddagens utställning på Produktionstekniskt centrum en av höjdpunkterna.
Rektor Martin Hellström är en av fyra krönikörer i lokaltidningen för Trollhättan och Vänersborg - TTELA. Den 28 september var det dags för hans sjätte krönika.
Som litteraturvetare med inriktning på tysk medeltid har man det svårt ibland. Folk verkar hellre lyssna på moderna ämnen som kanske anses vara mer relevanta. Vem vet? Det var i alla fall folktomt på mina föreläsningar under Humanistda
– För oss är det en rekordstor utdelning för ett enskilt Vinnovaprogram. Det stärker och breddar vår forskning inom additiv tillverkning och svetsning – och med material vi inte forskat om tidigare, kommenterar Lennart Malmsköld, forskningsmiljön Primus programchef, Högskolan Väst.
Ett hundratal forskare och forskarstuderande från 25 länder kommer till Uddevalla Symposium den 27–29 juni. Årets tema är ”Tillvarata regioners potential genom entreprenörskap och innovation”. Symposiet hålls i italienska L’Aquila som drabbades hårt av en jordbävning för tio år sedan och där regionen satsar starkt på återuppbyggnad och regional utveckling.
Ett 80-tal industriföretag och forskare möttes på Produktionstekniskt centrum igår för att diskutera och lära mer om hur additiv tillverkning (AM) och termisk sprutning kan användas vid reparation och uppgradering av komponenter i metall. Dagen fylldes av föreläsningar, demonstrationer, utställningar, erfarenhetsutbyten och inventering av vilka utvecklingsbehov som finns.
Automatiserad produktion är en viktig del i det stora teknikskifte som industrin står inför. Med effektiv lasersvetsning kan producerande företag höja sin automatiseringsgrad väsentligt. Morgan Nilsens forskning visar flera nyutvecklade metoder som ger högre och jämnare kvalitet vid lasersvetsning. Resultaten väcker stort intresse hos industriföretag i flera branscher.
Högskolan Västs nya distansutbildning gör det möjligt för fler att studera till maskiningenjör. – Programmet kan attrahera en ny målgrupp av studenter; personer som har etablerat sig på en ort och som har svårt att flytta till studier på campus i Trollhättan, säger Ulf Hulling, programansvarig.
Rymdverksamhet blir allt viktigare för vår vardag på jorden. Ny teknik bidrar till att satelliter blir allt mindre. Allt mer data från rymden blir tillgänglig. Nya privata aktörer och entreprenörer satsar på rymden. Trollhättan är en del av denna utveckling och står därför som värd när konferensen Rymdforum går av stapeln den 24-26 mars.
I början av mars lanserades ett nytt projekt på Högskolan Väst, i samverkan med industriella partners och KK-stiftelsen. Fokus ligger på additiv tillverkning och att skapa spetskunskap kring högtemperaturmaterial. - Redan nu finns spännande resultat både kring processer och materialpåverkan, säger Peter Harlin, ordförande i projektets styrgrupp, Sandvik Materials Technology.
Sedan augusti 2016 är Sven Goecke internationell gästprofessor i svetsautomation på Högskolan Väst. Han har tagit ledigt ett år från undervisningen på universitetet i Brandenburg för att forska om hur ett nytt verktyg kan ge full materialkontroll vid svetsning. – Tekniken kan enkelt appliceras i industrimiljöer och den spar tid och pengar för företagen, säger Sven Goecke.
Digitaliseringen av skolan, rasismens många ansikten, barns upplevda delaktighet i samhället, hjärntrötthet med mera. Flera högaktuella ämnen står på agendan när "Fika med Forskare" arrangeras i Trollhättan, Uddevalla och Sotenäs i höst.
En mycket stor del av alla konstruktioner runt omkring oss byggs samman genom svetsning. Att utveckla svetsprocedurer och göra dem bättre och billigare är en viktig del för till exempel den tunga fordonsindustrins konkurrenskraft. Med ny forskning från Högskolan Väst kan svetsade strukturer utsatta för utmattning förbättras för framtiden.
Chalmers, Högskolan Väst och Swerea har tagit initiativet till att skapa en nationell arena för 3D printing i metall. Syftet med arenan är att öka takten inom forskning, utbildning och informationsspridning för att stärka den svenska verkstads- och metallindustrins konkurrenskraft. Nu startar uppbyggnaden.
Högskolan Västs Sabina Kapetanovic slutade på en fjärdeplats när finalen av Forskar Grand Prix avgjordes i Stockholm. Vann gjorde Sunil Kumar Ramamoorthy, från Högskolan i Borås, med sin presentation om förnybar plast.
Man kan tro att sprickor i en flygmotors ytbeläggning vore negativt. Men det är tvärtom. Sprickor och porer i rätt storlek och omfattning ger ett bättre ytskikt. Forskare vid Högskolan Väst har genom datorsimulering sett att större porer, sammanbundna med sprickor ger ett ytskikt som är mer effktivt än de som används industriellt idag. Intresset från industrin är stort.
Många av oss drabbas någon gång av arbetsrelaterade belastningsskador. Ungefär 70% av västvärldens befolkning i arbetsför ålder drabbas av muskel- eller skelettskador. Ali Keyvani, doktorand på Chalmers och anställd på Högskolan Väst och Innovatum AB, vill bidra till att förbättra hälsan hos operatörer som arbetar i bilindustrin. Han har skapat datormodeller som baseras på mänskliga rörelser.
