Så vill göteborgarna umgås med sina grannar

Grillkvällar, schackklubb och yogapass – grannar i Göteborg vill hitta nya sätt att umgås med varandra. Men att ta initiativ till sällskap med grannarna tycks vara lättare sagt än gjort, där åldersskillnader, tidsbrist och skilda intressen sätter käppar i hjulet för nytt grannumgänge. Det är några av insikterna när HSB Göteborg undersöker relationen till grannarna hos 7 000 göteborgare, i samband med HSBs 100-årsjubileeum.

Ett sekel sedan bostadskooperativets start bor idag var tionde svensk i en HSB-förening. I HSB Göteborgs undersökning svarar 7 356 av medlemmarna på frågor om hur relationen med grannarna ser ut, hur man önskar den såg ut, och hur man nyttjar boendets gemensamma ytor. På frågan i vilken utsträckning man vill umgås är svaret tydligt – lagom mycket! Högst upp på listan över vilken typ av kontakt man önskar med sina grannar svarar cirka 80 procent att en trevlig hälsning eller småprat vid möte räcker gott, följt av att hjälpa varandra med saker, vilket 46 procent anger.

– Att skapa boenden att längta hem till har varit HSBs ledstjärna i hundra år. Umgänge med grannar kan vara en möjlighet att stärka gemenskap och trygghet, en känsla av hem. Samtidigt finner såklart många lugn och ro genom egentid, säger Lars Göran Andersson, VD på HSB Göteborg.

Trots att många svarar att de är tillfreds med en ytligare relation med grannarna, visar undersökningen också på en vilja att utöka umgänget. Bland annat svarar var sjätte boende att de kan tänka sig en fika eller middag hos varandra, och var tionde säger att de vill ha gemensamma fester.

Grillkvällar, schackklubb och yogapass – nya sätt att umgås med grannarna

Idag har de flesta bostads- och hyresrättsföreningar en gemensam yta i form av en uteplats eller föreningslokal. De boende som önskar mer kontakt med sina grannar vill bättre ta vara på de gemensamma utomhusytor som finns för exempelvis trädgårdsarbete, fikastunder och grillkvällar. Men även förslag på typiska inomhusaktiviteter förekommer, som glöggmingel, bokcirkel och schackklubb.

Av de boende menar 35 procent att den gemensamma ytan är ganska eller mycket viktig för att umgås med grannarna, och lika många tycker det finns ett samband mellan välmående och tillgång till gemensamma ytor i anslutning till boendet. Men de gemensamma ytorna beskrivs inte som en förutsättning för att vilja eller kunna sällskapa med sina grannar. De boende kan nämligen tänka sig att hitta på aktiviteter med grannarna även utanför boendets ytor, förslagsvis på en springtur, ett teaterbesök eller ett gemensamt yogapass.

Generationsskillnader och tidsbrist försvårar

Men att ta initiativ till umgänge med grannarna tycks vara lättare sagt än gjort. I undersökningen framgår det att det är vanligt att uppleva trösklar i form av att man inte har tillräckligt gemensamt eller är i olika åldrar, vilket 32 respektive en 18 procent anger. En annan vanlig förklaring är att man själv har fullt upp med jobb, familj och andra sociala kretsar – tiden och energin för att umgås med grannen är helt enkelt för knapp. En del uttrycker också att de väntar på att grannarna själva ska ta initiativ till en första kontakt.

– Till dig som vill men ännu inte tagit steget – sträck ut en hand! Vi har fantastiska vittnesmål från våra föreningar där man funnit en gemenskap över generationsgränser och kulturer. Under HSBs sekellånga historia har vi sett att de gemensamma ansträngningar man gör som boende och grannar kan ha stor genomslagskraft – både för föreningen och individer, säger Lars Göran Andersson.

Panelsamtal om gemenskap och betydelsen av gemensamma ytor

Social gemenskap är viktig för människors hälsa, och där kan gemensamma ytor spela in viktig roll. Den 25 april anordnar HSB Göteborg ett panelsamtal där experter inom bostadsarkitektur, hälsa och levnadsvanor diskuterar om det är möjligt att bygga bort ensamheten i framtidens boende, och om kvotering av gemensamma ytor är en lösning.

Inledande föredrag
Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för Centrum för livsstilsintervention på Östra sjukhuset. Det är ett nystartat center som bedriver forskning om förändringar av levnadsvanor och tar fram nya individanpassade metoder för livsstilsförändringar.

Paneldeltagare
Hanna Morichetto, arkitekt, vice vd Liljewall och forskare inom bostadsarkitektur och hälsa.
Rikard Ljunggren, vd Fastighetsägarna Göteborg.
Susanne Clase, arkitekt White Arkitekter och specialist på boende för äldre.
Samtalet modereras av Gunilla Grahn-Hinnfors, tidigare journalist på GP och nu verksam inom stadsutvecklingsfrågor.

Läs mer om panelsamtalet här: https://www.hsb.se/goteborg/100-ar/program/panelsamtal-skapa-gemenskap-for-varldens-ensammaste-folk/

Om undersökningen

Idag har HSB Göteborg cirka 76 000 medlemmar och förvaltar 36 000 lägenheter i nästan 360 bostadsräddsföreningar, och har cirka 1 600 hyresrätter i verksamhetsområdet. Undersökningen är genomförd av HSB Göteborg mellan den 24 mars och 10 april 2023, med 7 356 deltagande. Svarsfrekvensen var 31 respektive 34 procent för boende i bostads- respektive hyresrätter.