Fältrapporten nr 2: Regnet kan rädda skörden

FÄLTRAPPORTEN NR 2 2025 Efter veckor av oro över de extrema torkförhållandena i stora delar av landet har regnet äntligen fallit, och med det kom en lättnad för landets lantbrukare. Från Skåne till Norrbotten rapporterar Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare om grödor som återhämtar sig tack vare både nederbörden och den svala våren. Men med regnet följer också nya utmaningar, som risken för svampangrepp i spannmålen.

— Äntligen har det regnat! I delar av Halland har det varit väldigt torrt och i början av förra veckan började en del grödor ge sig på grund av torkan, framför allt på lätt jord, säger Sofie Pålsson, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Halland, i Falkenberg.

Att det varit så pass kallt har varit räddningen för grödorna, som i de flesta fall nu ser fina ut. De har vuxit lugnt och stilla istället för att stressas, som de skulle ha gjort om det varit varmt.

— Även om det varit en kall vår har det varit gynnsamt för höstvetet, säger Anna Denker, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Jämtland i Östersund.

Regnet är inte bara positivt utan det ökar också risken för svampsjukdomar i spannmålen, även om problemen just nu är måttliga.

— Man ser inte så mycket svampangrepp i höstsäden, men utifrån den nederbörd som kommit det kan vara aktuellt att göra en bekämpning med måttlig dos när grödan är i flaggbladsstadiet, säger Martin Niklasson, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Västra i Kungälv.

I vecka 21, före regnet, kom man i södra Sverige igång med vallskörden och den uteblivna nederbörden har påverkat resultatet.

— Många tog sin förstaskörd förra veckan (v 21) och det blev en ganska bra skörd. Vallarna var tjocka och täta, men inte så höga, som ett resultat av den kalla och torra väderleken, säger Mats Håkansson, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne i Hörby.

Trots en ovanligt kall och torr vår visar årets grödor nu styrka och potential, mycket tack vare lantbrukarnas anpassningsförmåga.

Förutom växtskydd och vallskörd funderar nu lantbrukarna tillsammans med sina rådgivare på potentialen hos grödorna. Ska man satsa och ge mer kväve? Även här spelar vädret in. Nederbördsmängden är en av parametrarna för att bedöma om man ska ge en kompletteringsgiva eller inte. En annan parameter kan vara nollrutor där man avgör kväveupptaget. Andra parametrar är satellitbilder, N-tester och N-sensor som även de visar kväveupptaget i grödan. Viktigast är nederbörden, är det inte nederbörd på gång när grödan är i rätt stadium finns det ingen anledning att kompletteringsgödsla.

— Vi rådgivare försöker motivera kunderna att ha nollrutor eftersom det annars är svårt att veta hur mycket kväve som marken levererar, säger Lina Ulf Delprato, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Västra i Karlstad.

Läs hela Fältrapport nr 2 2025 här.

Kontaktperson

Ebba Hellstrand, ebba.hellstrand@hushallningssallskapet.se, 018–56 04 12

Frida Lindström, frida.lindstrom@hushallningssallskapet.se, 010–476 22 94

Om Fältrapporten: Fältrapporten från Hushållningssällskapet visar läget i fält från norr till söder med regelbundna rapporter, gjorda under odlingssäsongen. Rapporten baseras på intervjuer med Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare över hela landet och den ger en inblick i vad som är aktuellt i växtodlingen, kompletterat med dagsaktuella frågor om annat som påverkar växtodlarna i Sverige. Syftet med rapporten är att ge opartisk och faktagranskad information om förutsättningarna för växtodling i Sverige.