Nyhet -

​Svenska coacher flitiga och effektiva i kompetensutveckling

För att hålla sig uppdaterade i sitt yrke uppger sig svenska coacher i större utsträckning än det europeiska snittet använda sig av samtliga omfrågade metoder för kompetensutveckling utom formella universitetsstudier. Det visar den nyligen publicerade studien Nuläget i svensk coaching. Universitetsutbildning är för övrigt en liten andel i alla länder, det finns få universitetskurser i coachning och den mesta utbildningen såväl som fortbildningen sker på andra sätt.

Vad gör då coacher för att hålla sig uppdaterade? (siffran inom parentes motsvarar europeiskt värde)

  • Läser coachlitteratur 77 % (68)
  • Deltar i coachwebinarier 63 % (43)
  • Går kortare kurser i coaching 63 % (42)
  • Går på coachkonferenser 54 % (50)
  • Läser coachforskning 52 % (49)
  • Går på nätverksevent för branschen 47 % (45)
  • Deltar i grupp för kollegialt lärande 47 % (41)
  • Går kompletterande formella utbildningar 40 % (41)
  • Går ett coachprogram på universitet eller motsvarande 6% (8%)

Intressant nog tycker svenska coacher (även om de själva ägnar sig åt fler aktiviteter än sina europeiska kollegor) också att mindre tid per år bör räcka för att täcka sitt behov av fortbildning. De flesta svenska coacher tycker att man bör lägga 6-15 timmar/år på kontinuerligt lärande, 34 % (18 i övriga Europa).

Den största svarsandelen bland europeiska coacher (37%) ansåg istället att en coach bör lägga 16-30 timmar/år på kompetensutveckling (jämfört med 31 % svenska coacher). Nästan var sjätte europeisk coach tycker att man som coach bör lägga mer än 60 timmar årligen på egen kompetensutveckling. Bland svenska coacher är det bara var fjortonde coach som tycker att det är lagom.

Hur går den här diskrepansen ihop? Är svenska coacher så mycket effektivare i sina självstudier och sin självreflektion eller lägger de i själv verket mer tid på egen kompetensutveckling än de tänker att branschen i snitt bör göra? Intressant att fundera över och säkert något som kommer att diskuteras i de så vanliga coachnätverksmötena.

Lena Gustafsson, Jonathan Passmore & Hazel Brown

Ämnen

  • Arbetsliv

Regioner

  • Kronoberg

Kontakter

  • Så mycket tid anser coacher att man som coach bör lägga på kompetensutveckling
    Licens:
    Icke kommersiell användning
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Ny studie om nuläget i svensk coaching publiceras.

    I dagarna publiceras en rapport skriven av Lena Gustafsson, Jonathan Passmore ,Hazel Brown et.al som sammanfattar det svenska resultatet av en trans-europeisk studie kring nuläget i coaching. Vad kostar coaching? Hur ligger svenska coacher till i fortlöpande kompetensutveckling jämfört med europeiska kollegor? Vilka metodinriktningar är vanligast? Dessa och andra frågor får nu sina svar.

  • Nuläget i svensk coaching

    I rapporten The state of play in coaching in Sweden - nuläget i svensk coaching ges en lägesrapport över coachingsverige i förhållande till Europa. Rapporten är resultatet av en trans-europeisk studie kring nuläget i coachning. Syftet med projektet har varit att fördjupa förståelsen för coachers verksamhet. I den här artikeln ger vi en övergripande beskrivning av resultaten.

  • ​Självreflektion grund för coachers lärande och utveckling

    I ett yrke som coachning där den egna insatsen är en så stor del av det totala utfallet blir självreflektion en viktig grund för lärande och utveckling. I den här artikeln tittar vi med utgångspunkt i studien Nuläget i svensk coaching på vad svenska coacher själva säger om sitt eget användande av olika reflektionsmetoder. Vi tittar också på kampen mellan mentorcoaching och coaching supervision.

  • Noggranna och skriftliga trepartsavtal vanligast i svensk företagscoaching

    I rapporten The state of play in coaching in Sweden - nuläget i svensk coachning ges en lägesrapport över coachingsverige i förhållande till Europa. I den här artikeln beskriver vi hur svenska coacher skiljer sig från sina europeiska kollegor när det kommer till avtalsskrivande med företagskunder. Svenska coacher föredrar bla i större utsträckning skriftliga avtal med alla parter i en affär.

  • ​Coaching del av ett större utbud för de flesta coacher

    Coacher ägnar i genomsnitt 20-30 % av sin arbetstid åt att leverera coachning. Vad gör de med resten av tiden och blir det inte en väldigt dyr tjänst? Med utgångspunkt i rapporten Nuläget i svensk coachning beskrivs hur en arbetsvardag byggs för en coach.

  • Så utvärderas effekten av coaching

    I rapporten Nuläget i svensk coaching ges en lägesrapport över coaching i Sverige jämfört med övriga Europa. Rapporten baseras på en studie där coacher över hela Europa fått svara på frågor om hur de bedriver sin verksamhet. I den här artikeln beskrivs hur svenska coacher mäter effekten av sitt arbete.

  • Vanliga modeller i svensk coaching

    I rapporten The state of play in coaching in Sweden - nuläget i svensk coachning ges en lägesrapport över coachingsverige i förhållande till Europa. I denna trans-Europeiska studie svarar coacher på frågor om hur de ser på och bedriver sin verksamhet. Dagens artikel handlar om vilka perspektiv och modeller som är vanligast. Den mest dominerande är GROW-modellen som används av drygt 80%.