Historier om arkitektur mellan Italien och Sverige under 1900-talet

Varje lands kultur kan ses som en tavla med många olika färgnyanser. Färgerna representerar olika områden som gör att varje land ser ut som den gör.

Om vi tar som exempel ämnet arkitektur, så ser vi att den berättar på ett synligt sätt likheter och olikheter över de kulturella uttryck mellan två eller flera länder ur en given historisk period.

Forskningen som gjorts under 1900-talet kring ämnet arkitektur har under många tillfällen kopplat samman italiensk och svensk arkitektur. Detta material utgör en viktig källa för att djupare förstå relationerna mellan de två länderna. Denna forskning har presenterats i olika tidskrifter och böcker där man undersökt de respektive arkitektoniska särdrag.

Ett exempel är Italienska kulturinstitutet i Stockholm som den svenska tidningen "Arkitektur" ägnade omslaget åt, september 1959. Detta hädelse spelade en avgörande roll i stärkandet av det kulturella bandet mellan Italien och Sverige.

Forskningen visar från ett historiskt perspektiv att det fanns stora skillnader mellan den italienska och den svenska arkitekturen under 1900-talet, men när rationalismen tog över så minskade dessa skillnader. Relationerna mellan de två länder som utvecklats från och med mitten av 1930-talet visar däremot många likheter inom arkitekturen, tack vare också att arkitekter som var aktiva under den perioden både i Sverige och Italien kom i kontakt med varandra. Den här delen av arkitekturens historia hittar vi idag i flertal skrifter som till exempel i de första forskningsrapporterna publicerade av Bruno Zevi strax efter slutet av Andra världskriget.

Som en del av uppmärksammandet av 80 år av kulturella relationer mellan Italien och Sverige har institutet valt att återupptäcka den arkitektoniska forskningen som binder samman de två länder och presentera den genom fem olika teman som ska motsvara till "fem fiktiva promenader". För att på ett djupare sätt förstå de två ländernas olika kulturer tar dessa vandringar oss genom arkitekturprojekt, byggnader och arkitekternas berättelser som var 1900-talets huvudpersoner i Sverige och Italien.

Den digitala resan i det förflutna är uppdelad i fem olika temakärnor och bjuder på inlägg både på Facebook och Instagram där innehållets fokus är arkitektur.

Vi börjar med berättelsen av den svenska arkitekturen under de första decennierna av 1900-talet som utforskar förhållandet mellan den italienska och svenska arkitekturen under den här perioden. Här möter vi bland annat Ferdinand Boberg, Ragnar Östberg och den nordiska klassicismen av Lars Israel Wahlman, Carl Gustav Bergsten, Ivar Tengbom och Gunnar Asplund.

Vidare kommer en fördjupning ägnad åt italienska kulturinstitutets arkitektur huvudpersoner, Gio Ponti, Ture Wennerholm, Pier Luigi Nervi och Ferruccio Rossetti.

Vi kommer sedan att diskutera det växande intresset i Italien för modern svensk arkitektur, presenterad i tidskrifter som "Casabella" och "Architettura" men också intresset i Sverige för den italienska arkitekturen efter högkonjunkturen efter Andra världskriget som kan vi hittar på sidorna av svenska tidskrifter som "Byggmästaren".

Projektet kureras av Giovanni Bellucci som sedan 2014 föreläsare i kurser relaterade till området ICAR-18 Arkitekturhistoria. Han tog examen som Civilingenjör och tog sin doktorsexamen i Arkitekturhistoria vid Università Politecnica delle Marche di Ancona. Giovanni Bellucci är författare till många publikationer och föreläser vid nationella och internationella kongress som har samtidshistoria som huvudämne. Han är medlem i Aistarch (Italian Association of History of Architecture) och i AAA Italia (National Association of Archives of Contemporary Architecture).

PROGRAM

1. Berättelsen om svensk arkitektur i början av 1900-talet

- Förhållandet mellan italiensk och svensk arkitektur under 1900-talet (15 april)

- Ferdinand Boberg (1860-1946) (22 april)

- Ragnar Östberg (1866-1945) och Stockholms Stadshus (29 april)

- "Nordisk Klassicism": Lars Israel Wahlman (1870-1952) och Carl Gustav Bergsten (1879-1935) (6 maj)

- "Nordisk Klassicism": Ivar Tengbom (1878-1968) och Gunnar Asplund (1885-1940) (13 maj)

2. Det växande intresset i Italien för modern svensk arkitektur

- Giuseppe Pagano (1896-1945) (3 juni)

- "Casabella" berättar om modern svensk arkitektur på trettiotalet (10 juni)

- «Arkitektur» februari 1938: Modernismen i Sverige (17 juni)

- Gunnar Asplund (1885-1940) och S. Lewerentz (1885-1975) (24 juni)

- Sven Markelius (1889-1972) (1 juli)

3. Italiensk arkitektur uppmärksammas i svenska tidskrifter

- 'Byggmästaren' nr. 9/1, september 1949 (Lei Reinius) (22 juli)

- 'Byggmästaren' nr. 9/2 september 1949 (Piero Maria Lugli) (29 juli)

- 'Byggmästaren' nr. 9/3, september 1949 (Ferruccio Rossetti) (5 augusti)

- 'Byggmästaren' nr. 9/4, september 1949 (Piero Maria Lugli) (12 augusti)

- 'Byggmästaren' nr. 12 december 1952 (Hilda Selem) (19 augusti)

4. Italienska kulturinstitutet och dess huvudpersoner

- Gio Ponti (1891-1979) (9 september)

- Ture Wennerhom i «Style» n. 29 maj 1943 (16 september)

- Pier Luigi Nervi (1891-1979) (23 september)

- Ferruccio Rossetti (1916-2010) (30 september)

- Italienska arkitekter vid Italienska kulturinstitutet i Stockholm (7 oktober)

5. Bruno Zevis berättelse om svensk arkitektur från andra halvan av 1900-talet

- Bruno Zevi (1918-2000) och berättelsen om de skandinaviska länderna (28 oktober)

- Backström och Reinius, Danviksklippan, Stockholm 1943-1945 (4 november)

- Backström och Reinius och satellitstäderna (11 november)

- Ralph Erskine (1914-2005) (18 november)

- Peter Celsing (1920-1974) (25 november)