Pressmeddelande -

Ny konjunkturrapport! Stor oro för handelskonflikter inom läkemedel, kemi, plast och gummiindustrin

Coronakrisen följt av handelskonflikter hamnar i topp när företag inom läkemedels-, kemi-, gummi/plast och raffinaderiindustri rankar vilka omvärldshändelser som har störst påverkan på deras verksamhet. 85 procent av varuproduktionen i dessa branscher går på export, vilket motsvarar 20 procent av den svenska varuexporten. Frågan är nu om valutgången i USA kan skapa en mer förutsägbar världshandel. Eller om Coronakrisen kommer att leda till ökad protektionism och fler konflikter.

― Dessa två omvärldshändelser är på många sätt sammanflätade. Om Coronapandemin ökar protektionismen och bromsar globaliseringen finns stor risk att handelskonflikter blir företagens största utmaning. Därför känner nog många företag ett lugn nu efter valutgången i USA då en Biden-seger troligtvis innebär en återgång mot en mer förutsägbar världshandelsordning, säger Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM.

Coronapandemin har drivit på diskussioner om leverantörskedjor och förädlingskedjor och både regioner, nationer och företag vill flytta produktionen närmre sina hemmamarknader.

― Coronakrisen kan märkligt nog förstärka de sedan tidigare allt mer högröstade protektionistiska strömningarna i världen. På grund av pandemin pekar många på behovet av att bli mindre beroende av globala värdekedjor och därmed stå bättre rustad när nästa globala kris står för dörren. Från politiskt håll kan detta innebära att man inför olika typer av handelshinder i ett försök att understödja den inhemska produktionen och därmed påverka världshandeln negativt, säger Carl Eckerdal.

IKEM-företagen skickar 85 procent av produktionen på export, varav 10 procentenheter går till USA. Läkemedelsbranschen har det största direkta USA-beroendet med en andel om 16 procent av exporten. För kemikalier och kemiska produkter är andelen 7 procent och för gummi- och plast 5 procent. Indirekt är dock USA beroendet långt större. USA:s användning av strafftullar och andra handelshinder påverkar globala exportflöden, vilket potentiellt kan slå mot enskilda svenska företag och branscher.

― Väljer USA att höja tullarna på en vara har det konsekvenser för hur den varan handlas i hela världen. Det kan exempelvis leda till prisfall på andra marknader, till exempel inom EU, när fler aktörer försöker sälja där istället för i USA. Biden och det demokratiska partiet har historiskt inte varit kända för att vara ivriga handelsvänner, ändå talar ett byte på presidentposten för en mer förutsägbar amerikansk handelspolitik de kommande fyra åren. Något som säkerligen välkomnas bland IKEMs medlemsföretag, säger Carl Eckerdal.

En hård Brexit är en annan faktor som potentiellt kastar grus i handelsmaskineriet, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Brexit redovisas för sig som den fjärde största globala utmaningen just nu bland IKEM-företagen.

Tabell 1. Rangordna vilka av följande omvärldshändelser som har störst påverkan på ert företags verksamhet.
Källa: IKEM, oviktade svar.

1. Coronakrisen
2. Handelskonflikter
3. Klimatfrågan
4. Brexit
5. Energifrågan
6. Presidentvalet i USA

Fakta om kemiindustrin i Sverige

Den svenska kemiindustrin, som omfattar läkemedel-, kemi-, raffinaderi-, plast- och gummi-branscherna, står för en femtedel av svensk tillverkningsindustri. Ungefär 85 procent av den totala produktionen går på export, vilket motsvarar 20 % av den svenska varuexporten.

För mer information kontakta:

Carl Eckerdal, chefekonom IKEM och Livsmedelsföretagen, tel +46 70 497 11 98, e-post carl.eckerdal@ikem.se.

Vill du ta del av alla våra pressmeddelanden och nyheter. Gå in på www.mynewsdesk.com/se/ikem och klicka på Följ.

Relaterade länkar

Ämnen

  • Ekonomi, finans

Kategorier

  • konjunktur

Världen står inför stora hållbarhetsutmaningar och våra medlemsföretag är en del av lösningen. Det är såväl stora som små företag som utmanar varandra och driver utvecklingen framåt.

IKEM:s medlemsföretag verkar inom det breda spannet av plast-, gummi-, kemi- och läkemedelsproduktion. Branschens totala förädlingsvärde uppgår till en knappt femtedel av den totala industriproduktionen i Sverige. 

Kontakter

Relaterat innehåll

  • KEMIFÖRETAGEN TROR ATT ÅTERHÄMTNINGEN EFTER CORONA KOMMER TA LÅNG TID

    Färsk rapport: Botten är passerad, det tror företagen in om kemiindustrin. Men återhämtningen efter vårens produktionsbortfall i spåren av coronapandemin kan komma att ta många år. ― Arbetslösheten riskerar bli ett sänke som fördröjer återhämtningen och det finns även annat som kan orsaka bakslag.

  • ÅTERHÄMTNINGEN DRÖJER FÖR KEMI- OCH PLAST- OCH GUMMIINDUSTRIN

    Ny rapport: kemi-, plast- och gummiindustrin är fortfarande hårt drabbade av coronakrisen. Index för maj hamnar på 71 – en klar recession. ― Även med ett gynnsamt förlopp, motsvarande de mest optimistiska förutsägelserna, kommer det ta tid för världsekonomin att återhämta sig. Djupa dippar kräver nämligen ännu större uppgångar för att nå tillbaka till utgångsläget säger Carl Eckerdal chefekonom

  • KOMMER KEMIINDUSTRIN KLARA SIG UR CORONAKRISEN?

    Ny rapport: April bättre än förväntat, men i maj viker det nedåt, det anser företrädare för svensk kemiindustri: kemi, läkemedel, plast- och gummi, samt raffinaderi. ― Trots detta bedömer en majoritet av företagen att kunna rida ut coronakrisen, men det skiljer mycket mellan de olika delbranscherna.

  • AVMATTNING OCH VIKANDE EXPORT - CORONAEFFEKTEN TYDLIG INOM KEMIINDUSTRIN

    Färsk rapport: Corona-krisen orsakade minskad export under första kvartalet 2020 för den femtedel av svensk industriproduktion som utgör IKEM:s branscher plast-, kemi-, läkemedels- och petroleumindustri. ― Det var under mars månad Europa och USA träffades av den stora coronasmällen, det framgår tydligt av siffrorna för första kvartalet 2020.

  • KOMPETENSBRIST UTMANING TROTS VIKANDE KONJUNKTUR

    Färsk rapport: Mer än 60 % av företagen uppger att de har svårt att rekrytera ingenjörer och kemister. Nästan 70 % uppger att de har svårt att rekrytera processoperatörer. Den svenska kemiindustrin, som står för en femtedel av förädlingsvärdet inom svensk industri, visade under kvartal fyra 2019 upp splittrad bild.

  • Vi kan tappa industri när elpriset stiger i södra Sverige

    Nu måste något göras om Sverige inte ska tappa värdefulla investeringar. Sveriges fortsatta industriella framgångar, klimatarbete och välstånd bygger på god tillgång på fossilfri el till en konkurrenskraftig kostnad. De kraftiga prisskillnader vi ser inom landet visar tydligt att det saknas en politisk helhetssyn på elförsörjningen