Gå direkt till innehåll
Perspektiv: Johan Olsson, Polisen - om korruption och organiserad brottslighet

Pressmeddelande -

Perspektiv: Johan Olsson, Polisen - om korruption och organiserad brottslighet

Institutet Mot Mutor (IMM) har träffat Johan Olsson - ställföreträdande rikspolischef och chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa). Han har med sin bakgrund som bland annat operativ chef på Säkerhetspolisen en gedigen erfarenhet från strategiskt och operativt polisarbete. För IMM berättar han om polisens arbete och utmaningar när det kommer till att upptäcka, utreda och förebygga korruptionsrelaterad brottslighet. Men också om korruptionens gränsöverskridande karaktär och dess kopplingar till organiserad brottslighet.

Vad är din starkaste drivkraft professionellt?

Min starkaste drivkraft är att försöka vända en negativ brottsutveckling som pågått under en lång tid.

Hur skulle du beskriva svensk korruption?

I Sverige har vi förhållandevis låg grad av korruption. Vid internationella korruptionsmätningar placerar vi oss i topp, men resultaten ger en alltför positiv bild. Vi är visserligen inte på den nivån att människor måste betala mutor för att få tillgång till samhällstjänster. Däremot har vi problem med olika former av girighetskorruption. Vi ser även fler nischer av korruption växa fram i Sverige, vilket är bekymmersamt. Bland annat har vi på senare år utrett en rad ärenden där personer försökt muta tjänstemän för att få ett körkort eller en bankföreträdare för mer avancerade brottsupplägg. Även matchfixning när det kommer till fotboll har blivit vanligare.

Svenska företag har också varit involverade i flertalet stora och omfattande internationella muthärvor. Det visar att vi har en moral på hemmaplan och en annan när vi rör oss på internationella marknader. Sverige är alltså i stor utsträckning med och bidrar till internationell korruption. Det är mycket allvarligt och förtjänar mer uppmärksamhet.

Hur arbetar polisen med korruptionsrelaterad brottslighet, strategiskt och operativt?

Rent strategiskt arbetar vi med att sprida kunskap om korruption. Vi informerar om att korruption förekommer i Sverige och att det är ett allvarligt problem samt hur ett brottsförebyggande arbete kan se ut. Vi har även en god samverkan med olika intresseorganisationer och forskare på området. Det strategiska arbetet är nära sammanlänkat med det operativa. Att utreda enskilda mutbrott bidrar egentligen inte till att minska fenomenet i sig, men lär oss mycket om tillvägagångssätt och vilka svagheter i samhället som de kriminella utnyttjar. Brottsutredning är med andra ord en förutsättning för att vi ska kunna sätta in rätt insatser i det förebyggande arbetet. På sikt kommer det att försvåra för den som vill begå den här typen av brott.

Vi sitter även med i olika internationella forum på området och har omfattande internationella kontakter med andra polismyndigheter, både operativt och strategiskt. På Noa har vi även tillgång till kvalificerade resurser som IT-forensiker och annan spetskompetens. Bland annat har vi en specialistgrupp som arbetar uteslutande med korruptionsrelaterad brottslighet.

Ser du någon koppling mellan organiserad brottslighet och korruption/mutbrott och hur hänger det i så fall ihop?

Ja, absolut. Ett stort orosmoln är förekomsten av organiserad ekonomisk brottslighet som kombinerar våld och mutor som ett sätt att tjäna pengar. Vi kan se att den organiserade brottsligheten växer och gör stora vinster. Vid bidragsbrott och inte minst bedrägeriverksamhet är korruption ett naturligt inslag. Där är det mycket attraktivt att försöka samarbeta med någon som arbetar inom exempelvis en myndighet. Vi har även sett upplägg där kriminella använt sig av bankanställda för att få ett stort antal lån beviljade. Det skapar helt nya möjligheter för kriminella. I takt med att allt fler marknader avregleras och tekniken och digitaliseringen utvecklas blir det dessutom lättare att begå den här typen av brott.

Hur viktig är internationell samverkan för att upptäcka, kartlägga och utreda korruptionsrelaterad brottslighet enligt dig?

Det är grundläggande. Förutom rena internationella muthärvor har de mutbrott som sker inom Sveriges gränser ofta någon form av internationell koppling. Samverkan med andra internationella polismyndigheter är därför mycket betydelsefullt, inte minst när det kommer till att spåra pengar utomlands.

Ser du några förändringar över tid när det kommer till korruptionsrelaterad brottslighet i Sverige, exempelvis vad gäller medvetenhet, kunskap och intresse för dessa brott?

En positiv trend som vi ser är att intresset för och medvetenheten om korruptionens skadliga effekter har ökat, framförallt bland journalister. I många fall är det grävande journalister som upptäcker och avslöjar de stora mutbrottshärvorna och alltså inte polisen genom traditionellt underrättelsearbete. Det skulle jag säga är helt unikt för den korruptionsrelaterade brottsligheten. Journalister spelar med andra ord en mycket viktig roll idag, både när det kommer till att sprida kunskap om och att avslöja stora korruptionsbrott. De skapar ett positivt mervärde från det brottsbekämpande perspektivet. En annan trend är att fler och fler organisationer inrättar starka visselblåsarfunktioner. Det i sig skapar goda förutsättningar för att upptäcka och avslöja korruptionsbrott.

Kan ni se någon ökning eller minskning av antalet anmälda mutbrott i Sverige?

Rent statistiskt ser vi ingen markant ökning av antalet anmälda mutbrott, utan det ligger ganska konstant på omkring 100–150 polisanmälningar per år. Mörkertalet är dock stort. Det finns därför en risk för att mutbrotten ökar utan att vi kan utläsa det av brottsstatistiken. Bakom varje uppmärksammat korruptionsbrott ligger antingen ett polisiärt underrättelsearbete eller ett gediget grävande journalistiskt arbete. Jag tror att statistiken snarare speglar vilka resurser som polisen och journalister har tillsammans än den faktiska omfattningen av antalet mutbrott.

Vilka är de största utmaningarna som polisen står inför när det kommer till att utreda korruptionsrelaterade brott?

Internationellt samarbete är en stor utmaning där spåren ibland tar slut i länder som inte vill samarbeta. En annan utmaning är att ta sig in i IT-material med hjälp av kompetenta IT-forensiker och därefter hantera den ofta mycket stora mängd data som de tar fram åt oss.

Om du skulle ha oändligt med resurser och drömma fritt: vilka möjligheter skulle polismyndigheten behöva för att på bästa sätt tackla den här typen av brottslighet?

Då skulle vi ha bättre möjligheter att komma åt kriminella i den digitala sfären, att inhämta material och att bearbeta och analysera det genom exempelvis artificiell intelligens. En annan dröm vore att förbättra möjligheterna att dela information mellan myndigheter och banker och även med en del privata aktörer. Samverkan är otroligt viktigt för att upptäcka, men framför allt för att förebygga den här typen av brottslighet. Det blir så mycket lättare att förebygga korruption om vi kan se vad som händer i olika led och i olika delar av samhället.

Vad är dina starkaste insikter och lärdomar från din karriär när det kommer till organiserad brottslighet och korruption?

Att det inte går att sitta lugnt i båten och vänta till dess att problemet översköljer oss. I stället måste vi agera kraftfullt innan problemet har vuxit sig alltför stort. En annan insikt är att samhällsutvecklingen i form av avregleringar och tekniska möjligheter i stor utsträckning har en avgörande betydelse för brottsutvecklingens omfattning. Att vi har 600 bedrägerier om dagen i Sverige är inte ett resultat av att det blir väldigt många fler kriminella i samhället. Svaret hittar vi snarare i samhällsutvecklingen där framför allt ny teknik gör det lättare att begå och dölja mutbrott. Samhällsförändringar, som digitalisering och krypterade mobiltelefoner, skapar många positiva effekter för oss människor. Ur ett kriminellt perspektiv för det dock med sig många negativa konsekvenser. Här gäller det för oss att hänga med.

Relaterade länkar

Ämnen

Taggar


Institutet Mot Mutor (IMM) skapar tilltro i samhället genom att motverka korruption och underlätta för samhällets aktörer att göra rätt. IMM är en näringslivsorganisation som har funnits sedan 1923.

Huvudmannaskapet för IMM är delat mellan Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner. Svensk Handel, Läkemedelsindustriföreningen, Bankföreningen och Byggföretagen är partnerorganisationer till IMM. Organisationen har därutöver ett antal stödjande medlemmar. 

Mer information om oss hittar du på IMM:s hemsida.

Presskontakt

Hayaat Ibrahim

Hayaat Ibrahim

Presskontakt Generalsekreterare 0855510056

Relaterade nyheter

För ett korruptionsfritt samhälle där svenska bolag och organisationer följer spelreglerna.

Institutet Mot Mutor (IMM) skapar tilltro i samhället genom att motverka korruption och underlätta för samhällets aktörer att göra rätt. IMM är en näringslivsorganisation som har funnits sedan 1923.

Genom informations- och kunskapsspridning samt självreglering stöttar IMM proaktivt i antikorruptionsarbetet och bidrar till ökad medvetenhet om korruptionsfrågor i samhället.

Huvudmannaskapet för IMM är delat mellan Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner. Svensk Handel, Läkemedelsindustriföreningen, Bankföreningen och Byggföretagen är partnerorganisationer till IMM. Organisationen har därutöver ett antal stödjande medlemmar.

Mer information om oss hittar du på vår hemsida: www.institutetmotmutor.se.

Institutet Mot Mutor
Brunnsgatan 2
10321 Stockholm
Sverige