Gå direkt till innehåll
Perspektiv: Sussi Kvart – om ESG och kopplingen till antikorruption

Pressmeddelande -

Perspektiv: Sussi Kvart – om ESG och kopplingen till antikorruption

ESG (Environmental, Social and Governance) eller med andra ord hållbar bolagsstyrning har på senare år seglat upp som en prioriterad fråga för många bolag, ägare och investerare. Institutet Mot Mutor (IMM) har träffat Sussi Kvart - tidigare affärsjurist, på senare år professionell styrelsearbetare i bland annat Transparency International Sverige, H&M, Apoteket och Aktiebolagskommittén. Idag är hon uppdragstagare för Handelsbanken Fonder där hon i år är utsedd som valberedare för bland annat Axfood, BHG, NCC och Admicom. För IMM benar hon ut begreppet ESG och särskilt kopplingen till antikorruptionsfrågan och hur ESG och lönsamhet har ett direkt samband.

Hur skulle du beskriva dig själv och vad driver dig professionellt?

Jag är en samhällsintresserad föreningsmänniska med en individualistisk ådra som vill begripa varför saker och ting är som de är. Pengar har aldrig varit min drivkraft, i stället måste det jag gör kännas rätt i magen, vettigt och meningsfullt. Jag vill att det arbete jag lägger ned inte bara ska gynna mig själv utan en större grupp människor.

Vad innebär egentligen ESG och vilken roll har ESG haft i din roll som styrelseledamot?

Begreppet ESG handlar inte bara om miljö- och klimatfrågor. Det inbegriper även jämställdhet och mångfald, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter, antikorruption och andra etiska frågor. Begreppet innebär alltså hållbarhet i en vid bemärkelse. ESG har fått stor plats i mitt styrelsearbete. Jag är stolt över att jag tidigt förstod nyttan av att analysera en verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv för att kunna göra bra affärer. Bolag måste kunna stå för sin verksamhet oavsett om det gäller antikorruption, jämställdhet, miljö eller mångfald. Det går inte att driva en låda, liten eller stor, om man inte beaktar dessa frågeställningar. Att inte ta ESG på allvar är inte bara omodernt, utan även obetänksamt och icke affärsmässigt.

Vad är din uppfattning om svenska bolagsstyrelsers insikt om antikorruption som en del av ESG?

Många företag tänker nog inte på att korruption i allra högsta grad inryms inom ESG. På senare tid har dock en våg av ESG-medvetenhet sköljt över bolag. Det är roligt att se att förståelsen har ökat om hur exempelvis antikorruption hänger ihop med andra hållbarhetsfrågor. En stor förändring har skett jämfört med bara ett decennium tillbaka. Nu kretsar det inte längre bara kring de hårda delarna som att uppnå resultat. Det handlar också om de mjuka frågorna, dvs. hur resultat har uppnåtts.

För att ta ett exempel var det för ungefär tio år sedan en stor skandal på en textilfabrik i Bangladesh där cirka tusen människor miste sina liv i samband med att textilfabriken rasade samman. Byggnaden hade gång på gång byggts på och efter raset kom det fram att byggnationerna hade godkänts med hjälp av mutor. Genom att muta sig fram hade man helt enkelt kunnat bygga en helt livsfarlig byggnad som kostade många människors liv. Händelsen berodde alltså på korrupta fabriksägare. Olyckan i Bangladesh blev en ögonöppnare för många stora globala modeföretag om hur korruption och hållbarhet hänger samman.

Behöver bolagsstyrelser bry sig om hållbarhet och antikorruption och i så fall varför?

Ja självklart, det påverkar ju affärerna i allra högsta grad. Att inte arbeta seriöst med dessa frågor ger dåliga resultat i slutändan. I många styrelser har ledningen implementerat etiska koder, interna regelverk och visselblåsarsystem. De har inte nödvändigtvis gjort det av välvilja, utan med insikt om att avsaknaden av ett hållbarhetstänk påverkar affärer negativt. Ett hållbarhetstänk har en direkt inverkan på ett bolags värde och goodwill, alltså både resultatmässigt och varumärkesmässigt.

Vilka är de största utmaningarna som du ser i bolagsstyrelsers arbete med ESG-frågor?

Det är helt klart att förstå hur allt hänger samman och att lära sig vad hållbarhet är på djupet. Det går inte att analysera frågorna var och en för sig utan man måste förstå orsakssambanden. Miljökatastrofer orsakar flyktingströmmar och penningtvätt hör ihop med korruption för att ta några exempel. När ett företag ska etablera sig eller göra investeringar i ett nytt land behöver bolaget ta reda på vad det kan få för implikationer. Det krävs alltså en omfattande risk- och omvärldsanalys för det specifika landet i fråga. Vad är det för människor vi har att göra med, vad finns det för politiskt system och lagstiftning i landet som kan skapa korruptionssituationer och risker för överträdelser av mänskliga rättigheter?

Vad ser du för trender på området i Sverige och internationellt?

En tydlig trend just nu är att det väller fram olika regelverk från olika håll på det här området för olika affärssektorer. Bland annat från EU, OECD och FN för att nämna några. Alla dessa ”regelmakare” har olika former av mät- och redovisningsverktyg för att analysera hur bolag sköter sig på det här området.

Du har i ett annat sammanhang nämnt att verklig förändring inom ett bolag måste komma inifrån och inte uppifrån. Kan du utveckla det?

Efter ett långt yrkesliv tror jag att saker och ting blir bättre om det finns en genuin inre vilja att skapa förändring. Min erfarenhet säger mig att det är viktigt att inte överskölja bolag med regler. För mycket tvingande regler slutar ofta med att företag bara bockar av listor, utan att det finns någon verklig vilja bakom. Reglerna måste få tid att förankras hos bolagen för att fylla en verklig funktion.

Maximalt vinstintresse och ESG – går det ihop? Kan en bolagsstyrelse ha ett starkt vinstintresse och samtidigt arbeta seriöst med ESG?

Ja, självklart. Ska man på allvar tjäna stora pengar måste man tänka långsiktigt. Än idag arbetar många styrelser enbart utifrån målet att göra kortsiktig maximal vinst. Här måste bolagen tänka om och inse att de ibland måste avstå från kortsiktiga vinster och i stället styra utifrån långsiktigt värdeskapande. Om vi tar textilindustrin som exempel så förutsätter den att det finns tillgång till råvaror och vatten. Tillämpar ett bolag en oansvarig användning av råvaror och exploaterar väldigt snabbt utan att säkerställa att råvarutillgången fylls på, då kommer man inom överskådlig tid inte att kunna producera. Med den insikten blir det ju extremt lönsamt att till exempel satsa på hållbar bomullsodling och att säkra vattentillgången i produktionsländerna. En annan del handlar om att skapa goda arbetsförhållanden med fackliga rättigheter för de anställda. Det säkrar en fungerande och välmående arbetskraft under lång tid framåt.

Detta är exempel på investeringar som inte ger någon omedelbar avkastning, men som är helt nödvändiga för en långsiktig produktion. Därmed är de också de mest lönsamma i slutändan. Tittar vi särskilt på antikorruption så är det ett tydligt exempel på långsamma frågor. Det är inget arbete som görs på en dag. Får man inte ordning på korrupta beteenden hos exempelvis leverantörer, kunder eller medarbetare så är de investeringar som bolaget gör helt bortkastade. Det finns med andra ord även en konkret och stark koppling mellan lönsamhet och antikorruptionsarbete.

Vad är dina tre hetaste tips till bolagsstyrelser som vill arbeta seriöst med ESG-frågan?

Först och främst bör bolag rekrytera människor med bred omvärldskompetens till styrelsen. Därefter måste de se till att utmana styrelsen rejält på området och vidareutbilda dem genom exempelvis resor, studiebesök, seminarier, expertmöten och krav på inläsning. När det sedan finns en kompetent styrelse på plats, måste styrelsen i sin tur ställa hårda krav på sin ledning. Här gäller det att få den operativa ledningen med sig och jobba med olika typer av målstyrning. Ett bra sätt att göra det kan vara att koppla ledningens ersättning till mätbara hållbarhetsmål. Bland annat har det visat sig att jämställdhet gynnas av om de resultat som uppnås på området är kopplade till vd:ns rörliga ersättning.

Relaterade länkar

Ämnen

Taggar


Institutet Mot Mutor (IMM) skapar tilltro i samhället genom att motverka korruption och underlätta för samhällets aktörer att göra rätt. IMM är en näringslivsorganisation som har funnits sedan 1923.

Huvudmannaskapet för IMM är delat mellan Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner. Svensk Handel, Läkemedelsindustriföreningen, Bankföreningen och Byggföretagen är partnerorganisationer till IMM. Organisationen har därutöver ett antal stödjande medlemmar. 

Mer information om oss hittar du på IMM:s hemsida.

Presskontakt

Hayaat Ibrahim

Hayaat Ibrahim

Presskontakt Generalsekreterare 0855510056

Relaterade nyheter

För ett korruptionsfritt samhälle där svenska bolag och organisationer följer spelreglerna.

Institutet Mot Mutor (IMM) skapar tilltro i samhället genom att motverka korruption och underlätta för samhällets aktörer att göra rätt. IMM är en näringslivsorganisation som har funnits sedan 1923.

Genom informations- och kunskapsspridning samt självreglering stöttar IMM proaktivt i antikorruptionsarbetet och bidrar till ökad medvetenhet om korruptionsfrågor i samhället.

Huvudmannaskapet för IMM är delat mellan Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner. Svensk Handel, Läkemedelsindustriföreningen, Bankföreningen och Byggföretagen är partnerorganisationer till IMM. Organisationen har därutöver ett antal stödjande medlemmar.

Mer information om oss hittar du på vår hemsida: www.institutetmotmutor.se.

Institutet Mot Mutor
Brunnsgatan 2
10321 Stockholm
Sverige