När får vi höra Region Stockholm säga ”tack, men Nej Tack!” till utvisningspolitiken?

Öppet brev till Region Stockholm

Gällande remissvar RS 2025-0994, SOU 2025:99.

Det är med stor besvikelse som jag ser att Region Stockholm avstår från att yttra sig om slutbetänkandet Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99; D.nr. Ju 2025/01974). Detta är en fråga som på många plan angår oss medborgare i Stockholms län. Den borde angå er som politiker extra mycket, med tanke på konsekvenserna.

Syftet med förslaget är att kunna utvisa personer som tidigare sökt asyl och som nu har permanenta uppehållstillstånd men inte är svenska medborgare. Utvisningarna leder till förlust av kompetent personal i bland annat sjukvården, äldrevården och lokaltrafiken. Arbetsgivare kommer att förlora viktig personal, hög- såväl som lågutbildad. Fler personer hamnar i skuggsamhället och dras till storstäderna. Det är här möjligheterna till ”försörjning” finns, som svartarbete, drogförsäljning och stölder.

Vi ser redan nu hur den psykiska hälsan påverkas hos människor som kommit till Sverige som asylsökande. De känner sig utanför samhället eftersom de inte är önskvärda här. Symtom från PTSD återkommer, sömnen störs. Det påverkar produktiviteten på arbetsplatsen liksom relationerna i familjen. Barnen får inte den trygghet som de behöver.

Sammanlagt kan det handla om 185 000 personer med flyktingbakgrund som ska granskas till en initial kostnad av två miljarder kronor, ungefär vad det planerade sjukhuset i Handen kostar. Uppskattningsvis är cirka 50 000 bosatta i Stockholms län. Många av dem kom 2015, men många kom också flera årtionden tidigare. De allra flesta är arbetande, studerande eller pensionärer.

Det finns olika skäl till att de inte blivit svenska medborgare. Ett är att man inte kan uppvisa id-handlingar som godkänns av Migrationsverket. Dit hör de unga som fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och som nu, efter tio år i Sverige, är etablerade med fast jobb, bostad, kanske familj.

De initiala granskningarna torde ta flera år att genomföra. Under tiden ska personerna leva med hotet om ny utredning. Kanske leder granskningen till att de får utvisningsbeslut. Många anser att återvändande till hemlandet inte är ett alternativ. De som inte stannar i Sverige, i skuggsamhället, förlorar vi till länder i Europa där de har större chans att få stanna.

I bästa fall får de f.d. asylsökande ett tvåårigt uppehållstillstånd. När detta går ut får de många månaders väntan på Migrationsverkets beslut. Under väntetiden har de inget uppehållstillstånd. Blir de sjuka gäller inte sjukförsäkringen, vilket innebär att regionen riskerar att få stå för notan. De kan inte resa utanför Sveriges gränser. De blir hänvisade att vara kvar på sitt fasta jobb eftersom fast arbete är en förutsättning för nytt uppehållstillstånd om två år. Att studera, utveckla sig, byta jobb blir en icke-fråga.

Vi var tusentals som engagerade oss när flyktingvågen kom 2015. Många av oss är fortfarande engagerade, vi har djupa vänskapsband med personer som kom då. De är våra arbetskamrater, anställda, grannar, vi är med i samma körer, fotbollslag etc. De har blivit medlemmar i våra familjer och våra släkter. De som kom före 2015 är ännu mer integrerade och delar av lokalsamhället.

Som skattebetalare ser vi att det är ett enormt slöseri att utreda och utvisa etablerade invandrare. Initialkostnaden på nära två miljarder kronor skulle kunna användas till infrastruktur eller välfärd. Därefter krävs ökade anslag årligen för omprövning av uppehållstillstånden.

Jag ser att Region Stockholm vill locka till sig högkvalificerad utländsk arbetskraft. Men de signaler som idag kommer från regeringshåll gör Sverige mindre intressant för alla invandrare. En migrationspolitik som i stort sett bara är en utvisningspolitik skapar osäkerhet hos alla invandrare. Bland annat är de högkvalificerades barn inte skyddade från att utvisas när de blir 18 år.

Vi vet att en stor minoritet inom Socialdemokraterna är negativa till den utvisningspolitik som Tidöregeringen driver.

En av de före detta ensamkommande som hotas av lagförslaget (numera undersköterska) har skapat ett upprop Rör inte det permanenta uppehållstillståndet som på kort tid genererat över 50 000 underskrifter.

”Tack, men Nej Tack!” säger Jokkmokks kommun till erbjudandet från regeringen om stöd för att få sina utländska invånare frivilligt återvandra till sina hemländer. I dagsläget är det ett åttiotal kommuner som öppet förklarat att de ser värdet av ”sina” invandrare, bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö. Det skulle vara önskvärt att Region Stockholm också klargjorde att man uppskattar och behöver sin invandrade personal och andra invandrade invånare.

Med hopp om att Region Stockholm skickar in ett nytt mer genomtänkt remissvar!

Stockholm 30 oktober 2025

Ingrid Eckerman, pensionerad läkare

Grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! med 27 000 medlemmar

Redaktör av boken Den onödiga flyktingkrisen - rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 - 2021

Skapare av sidan Tidöavtalet - ett hot mot demokrati

Se också

Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar ger ekonomiskt stöd till de unga f.d. ensamkommande som efter tio år i Sverige åter blivit papperslösa utan möjlighet att försörja sig.

Bidra till pressmeddelandena!