Utvisningspolitik ersätter invandringspolitik

Försämrade villkor för invandrare och ökade möjligheter att utvisa dem är en bärande del av Tidöavtalet 2022. Nu börjar vi se resultatet. Ett antal lagändringar har gjorts, och en lång rad planeras att genomföras före valet. Förslaget att riva upp permanenta uppehållstillstånd får flyktinginvandrare att känna sig alltmer oönskade och utsatta.

Tidöregeringen riktar in sig på att försvåra livet för invandrare från tredje land, dvs. utanför EU/EES där annan lagstiftning gäller. Till "tredje land" hör t.ex. Storbritannien, USA, Kanada och Australien förutom länderna i Sydamerika, Afrika och Asien. Förändringarna genomförs en i taget, men helheten ger ett intryck av förföljelse av invandrare. Vissa lagar rör enbart asylsökande och flyktinginvandrare.

Regeringens tankar att hälso- och sjukvårdspersonal skulle anmäla papperslösa ("angiverilagen") mötte på stort motstånd från svenska samhället och lades därför inte ens fram i utredningen.

Nu har en utredning lagt fram ett förslag att helt ta bort permanenta uppehållstillstånd för flyktingar och deras anhöriga. Lagen ska gälla retroaktivt, dvs. befintliga permanenta uppehållstillstånd ska återkallas. Mellan 98 000 och 185 000 personer skulle beröras - ett dråpslag mot flyktinginvandrarna.

Trots att det inte ens är säkert att förslaget kommer med i kommande lagförslag har det väckt stora reaktioner hos flyktingarna själva. Många har under svår stress slitit hårt för att utbilda sig, arbeta, etablera sig, anpassa sig. Även de som lyckats bli svenska medborgare får det bekräftat att de är oönskade, och de ser sig inte längre som en del av det svenska samhället. Vi hör från de unga som kom 2015 att de reagerat kraftigt, med uppgivenhet och självmordstankar. En av dem har startat ett upprop (se nedan).

Experter är eniga om att utvisningspolitiken är destruktiv för Sverige. Arbetsgivarna påpekar behovet av arbetskraft. Demografer visar hur flyktinginvandring motverkar de låga födelsetalen. Forskare påpekar att det är svårt att få flyktingar "återvända" frivilligt - skuggsamhället kommer att växa. Myndigheter som Kriminalvården, Polismyndigheten, Försäkringskassan och CSN får ökade kostnader. Det blir svårare att locka till sig högavlönade personer och forskare.

Det är oklart vilken politik Socialdemokraterna kommer att föra om de vinner valet 2026. Hittills (oktober 2025) har de röstat med Tidöregeringen i samtliga lagförslag som rör migration. Dock uttalade sig partiet mot förslaget om anmälningsplikt för sjukvårdspersonal, och vid kongressen 2025 fanns en mycket stor minoritet som helt ville ha bort ordet "stram" ur partiprogrammet.

Nedan redogörs för genomförda och planerade lagändringar.

Rör inte det permanenta uppehållstillståndet

Några genomförda lagändringar (oktober 2025)

• "Särskilt” ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd togs bort 1 januari 2023. Nu krävs "synnerligen" ömmande omständigheter. Invandrare av alla sorter, vuxna som barn, drabbas av orimliga utvisningsbeslut. Dit hör barn som fyllt 18 år, funktionshindrade i behov av god man, barn som utvisas till barnhem i länder där de ej förstår språket och pappor till barn som är svenska medborgare.
  
  
• Spårbyteslagen gav möjlighet för asylsökande som fått avslag att få uppehållstillstånd för arbete. Den togs bort 1 april 2025, utan övergångsbestämmelser. Det drabbar cirka 4 700 personer med fasta anställningar sedan flera år, ofta i bristyrken, samt deras familjer.
  
  
• Preskription av avslagsbeslut efter fyra år upphävdes 1 april 2025. För att kunna ansöka om asyl på nytt måste man vara utanför Sverige/EU minst fem år.

• Lönegolv för arbetskraftsinvandrare infördes 1.11.2023. Lönen måste vara minst 80% av medianlönen.
  
  
• Angiveriskyldighet för rektorer, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen m.fl. myndigheter sedan 1 januari 2025 när det gäller brottsbekämpande verksamhet. Dock saknas avgränsning av vilken information som ska lämnas.
  
  
• Svårare att bli svensk medborgare, framför allt när det gäller att bevisa sin identitet. Detta drabbar människor från t.ex. Afghanistan och Somalia, där godkänt folkbokföringssystem saknas. Ungefär 5 000 ungdomar fick uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, där det inte ställdes krav på visad identitet. De saknar ofta möjlighet att bli svenska medborgare.

Planerade nya lagar före valet 2026

• Lönegolvet för arbetskraftsinvandrare höjs från 80 till 90% av medianlönen den 1 januari 2026.
  
  
• Skärpta krav på vandel för uppehållstillstånd. Det saknas definition av "vandel". Tredje lands-medborgare som hoppas på förlängt uppehållstillstånd har blivit uppmanade att ”vakta sin tunga”. Vandelslagen innebär inskränkningar i yttrandefriheten för en viss grupp invånare.
  
  
• Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd. För att få del av sjukersättning, barnbidrag, föräldrapeng, bostadsbidrag m.m. måste man ha bott i Sverige med uppehållstillstånd i minst fem år. Kommuner ska inte få ge bistånd till papperslösa.
  
  
• Utmönstring av permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper. Flyktinginvandrare ska bara kunna få tillfälliga uppehållstillstånd, vanligen på två år. Redan utdelade permanenta uppehållstillstånd ska återkallas och det ska utredas om personen kan få ett tillfälligt uppehållstillstånd. För förlängning av uppehållstillståndet krävs bland annat att man kan försörja sig. Det försvårar fortbildning, utbildning, att byta anställning, att bilda familj med mera.
  
  
• Skärpta krav för svenskt medborgarskap. Förutom att bevisa sin identitet enligt Migrationsverkets krav ska man kunna försörja sig själv och man ska klara ett medborgartest. Personer som har svårt att få jobb, t.ex. medelålders kvinnor med låg utbildning, funktionshindrade och sjuka, och de som inte kan bevisa sin identitet, får leva i permanent osäkerhet livet ut.
  
  
• Ingen rätt till offentligt biträde under asylutredningen. Dessutom begränsas rätten till offentligt biträde i samband med överklaganden. Det medför sämre kvalitet på utredningarna och ökade svårigheter att få gehör i domstolen. Fler personer med asylskäl kommer att få avslag.
  
  
• Skärpta krav för anhöriginvandring. Anknytningspersonen ska ha bott minst två år med uppehållstillstånd i Sverige. Försörjningskravet ska utökas, dvs. anknytningspersonen ska försörja sina anhöriga under längre tid än nu (två år).
  
  
• Återkallelse av medborgarskap. Detta är en grundlagsändring och kräver två omröstningar i riksdagen med val emellan. I nuvarande system räcker det med 51% majoritet för att ändra grundlagen. I det förslag som kan tänkas gå igenom efter valet 2026 kommer det att krävas 75% majoritet i andra röstomgången.
  

Läs mera!

Se också

Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar ger ekonomiskt stöd till de unga f.d. ensamkommande som tvingas fortsätta sin flykt efter tio år i Sverige.

Bidra till pressmeddelandena!