Pressmeddelande -
Tidöavtalet bryter mot 13 artiklar i barnkonventionen
Sammanfattning: Tidöavtalet bryter mot 13 av barnkonventionens artiklar: 1, 2, 3, 4, 6, 9, 12, 16, 24, 28, 40, 41 och 42.
Den 17 oktober 2023 deltog jag i seminariet ”Asylpolitik och Angiveri – ett år med Tidöavtalet”, arrangerat av Etikkommissionen i Sverige. Inför detta gjorde jag en faktasammanställning, grundad på material från Rädda Barnen, Barnombudsmannen, Bris och FN:s Barnrättskommitté samt mina egna erfarenheter från arbete med ensamkommande ungdomar[1].
Rädda Barnen påpekar i sina rapporter att Tidöavtalet gör skillnad på barn och barn, ett flagrant brott mot barnkonventionens artikel 2 som innebär att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter oavsett de är infödda, asylsökande eller papperslösa. En slutsats efter ett år med Tidöavtalet är att ”den praktiska politik som nu genomförs skyddar inte barns rättigheter, den riskerar snarare att kränka och försämra nivån för dessa i Sverige. De positiva åtgärder som vidtas förtas av de många negativa åtgärderna.”
Tidöavtalet i sin helhet kan komma att leda till att barn med ett visst ursprung eller som bor i vissa delar av landet stigmatiseras. Det finns en ökad öppen rasism och diskriminering av vissa grupper som barn vittnat om redan innan Tidöavtalet i skolan på fritiden och i samhället. Detta kan öka polariseringen och segregationen av barn.
Tidöavtalets oerhört inskränkande regler för asylsökande kommer att kränka barns rättigheter och försvåra eller omöjliggöra de mål som finns för ökad integration och minskad segregation.
FN:s barnrättskommitté har lyft vikten av långsiktiga lösningar för barn på flykt för att de ska kunna tillgodogöra sig alla rättigheter i barnkonventionen. Med kortsiktiga tillfälliga uppehållstillstånd under ett barns hela uppväxt försvåras detta enormt. Om de då inte heller kan återförenas med en förälder eller ett syskon, blir det än svårare.
Enligt FN:s barnrättskommitté bör stater se till att det i praktiken är vattentäta skott mellan utbildningsinrättningar och migrationsmyndigheter och förbjuda att elevers uppgifter lämnas ut. Den så kallade ”angiverilagen” går emot detta.
Många förslag riskerar att kränka i synnerhet rätten till integritet, rörelsefrihet och privatliv. Det allvarligaste problemet enligt Rädda Barnen är att regeringen vill se över möjligheterna att sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år till mellan 12 och 14 år. FN:s barnrättskommitté har tydliggjort att ett land under inga omständigheter får sänka straffbarhetsåldern. Den måste utgå från barns utveckling. 15 år är den lägsta åldern utifrån vad vi vet om barns kognitiva förmåga till konsekvenstänkande.
Regeringen gav Barnombudsmannen i uppdrag att utbilda alla myndigheter i barnkonventionen 2020. Uppdraget har omfattat en mängd myndigheter med undantag av myndigheter inom rättsväsendet och Migrationsverket. Vi som arbetat praktiskt med ensamkommande unga flyktingar under asylprocessen har kunnat konstatera att Migrationsverket bryter mot många artiklar i barnkonventionen[2]. Barnkonventionen som lag har samma status som annan nationell lagstiftning. Men Migrationsverket gör en annan tolkning. ”Sveriges intresse av en reglerad invandring är överordnad barnets rätt till sin mor” är ett argument som används.
Referenser
[1]Göransson, Birgitta. Om psykisk ohälsa, rättosäkerhet och volontärarbete. I: Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021. Migra och Stöttepelaren 2021.
[2]Göransson, Birgitta. Sveriges hantering av flyktingbarnen – systematiska brott mot barnkonventionen. Den onödiga flyktingkrisen 13.2.2022
Författare: Birgitta Göransson, Skyddsvärnets Krismottagning i Göteborg.
Till rapporten
Media äger rätt att återge hela eller delar av texten med angivande av författare och källa.
Ämnen
Kategorier
Hemsidan Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
Facebookgruppen Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
Stöttepelaren - stödförening för ensamkommande barn och unga
Den onödiga flyktingkrisen - rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015-2021
För en mänsklig flyktingpolitik 11 september 2022!
How safe is Afghanistan?
Kontaktpersoner
Ingrid Eckerman ingrid.eckerman@gmail.com 070 55 73 193
Jan Stattin stattin.jan@gmail.com 070 614 04 45
