"Jag kommer aldrig att få ett kvalificerat jobb om arbetsgivaren inte kan tro på att jag blir kvar i Sverige. Jag är dömd att vara en evigt otrygg och fattig och ensam tillfällighetsarbetare." Så kommenterar en invandrare med tillfälligt uppehållstillstånd lagförslaget om att aldrig ge permanent uppehållstillstånd till skyddsbehövande flyktingar.
Toppen på isberget är borta – men utvisningspolitiken har inte ändrat riktning!
Häromdagen kom meddelandet från statsminister Ulf Kristersson: Det ska införas vissa lättnader i de hårda lagförslag som ska läggas fram under våren. Bland annat ska de så kallade tonårsutvisningarna pausas i väntan på en ”definitiv lösning”, och förslag om att dra tillbaka permanenta uppehållstillstånd kommer inte
Den första delen av miniminivåutredningen innebär bland annat att inga som söker (eller har sökt) asyl i Sverige ska få permanenta uppehållstillstånd. Tusentals människor kommer att hållas i permanent osäkerhet, med försämrad mental hälsa. Samtidigt krävs kraftigt ökade resurser till Migrationsverket på grund av de nya arbetsuppgifterna.
Kampanjen "För en human migrationspolitik" startades av en rad gräsrotsorganisationer. Under "manifestationshelgen" 13-15 mars kommer demonstrationer mot regeringens och socialdemokraternas migrationspolitik äga rum på ett stort antal platser i Sverige.
Den nya kampanjen "För en human migrationspolitik" riktar sig mot både redan införda och planerade lagar. "De utgör ren förföljelse av utländska medborgare" säger Ingrid Eckerman, grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
Kristdemokraterna i Örebro har gjort ett uttalande om att flyktingar som arbetar och gör rätt för sig ska få stanna. Men texten blottar deras okunskap om vad regeringens utvisningspolitik egentligen innebär.
Sveriges invandrare kommer att få leva under stor osäkerhet 2026. Vilka av regeringens lagförslag kommer att gå igenom? Hur ställer sig Socialdemokraterna till kraven på en human migrationspolitik?
På internationella migrationsdagen 18 december anordnas fackeltåg runt om i Sverige, i protest mot förslaget att återkalla permanenta uppehållstillstånd.
Av de 92 ensamkommande asylsökande ungdomar som 2015 - 2016 kom till Gävle har drygt hälften fått permanent uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier och förvärvsarbete. Förslaget om att återkalla permanenta uppehållstillstånd kan drabba denna grupp hårt.
Måndag 17 november 2025 lämnas uppropet "Rör inte det permanenta uppehållstillståndet" över till riksdagens socialförsäkringsutskott.
Försämrade villkor för invandrare och ökade möjligheter att utvisa dem är en bärande del av Tidöavtalet 2022. Nu börjar vi se resultatet. Ett antal lagändringar har gjorts, och en lång rad planeras att genomföras före valet. Förslaget att riva upp permanenta uppehållstillstånd får flyktinginvandrare att känna sig alltmer utsatta och oönskade.
Utredningen Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99) beskriver hur det skulle gå till att omvandla permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga. Man uppskattar kostnaderna i det inledande skedet till två miljarder kronor.
Många av dem som kom som flyktingar 2015 vill nu bli svenska medborgare. Men det är många hinder på vägen. De afghanska medborgarna hör till dem som har svårast, trots att de i hög grad är etablerade. Här skriver en av dem till Migrationsverket.
Hotet om att få sitt permanenta uppehållstillstånd återkallat orsakar förtvivlan och självmordstankar hos de unga män som kom som ensamkommande 2015. En av dem har startat ett upprop som snabbt fått många undertecknare.
Regeringen vill att flyktingar ska leva i permanent osäkerhet. "Jag kan inte kalla detta för något annat än förföljelse och trakasserier av flyktingar. Att det kommer från regeringen i ett av världens mest demokratiska länder borde vara alltför otroligt för att vara sant."
Den 15 augusti 2025 var det fyra år sedan talibanerna tog makten i Afghanistan. Sedan dess har situationen i landet förvärrats för kvinnor, män, pressfrihet, ekonomi. Men ingen kan tvångsutvisas från Sverige, de blir i stället delar av skuggsamhället eller flyr till annat land.
Texterna i den norska utställningen "Barn på flukt, barn i frykt" (Barn på flykt, barn i rädsla) ger oss en viktig påminnelse om att de barn och unga som söker asyl i Sverige bär på tunga bördor. Vill vi dem väl, anser vi att FN:s barnkonvention ska vägleda oss, så ska de allra flesta få permanenta uppehållstillstånd snarast möjligt.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är från 1948 och omfattas av i stort sett alla länder på jobbet. Dessutom är Sverige bundet av ett antal konventioner när det gäller mänskliga rättigheter. Vi har ratificerat sju av FN:s konventioner, och därtill kommer Europarådets fyra konventioner.
Artikel 14 i FN:s förklaring lyder: ”Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnju
Migrationsverket ställer orimliga krav på personer från vissa länder när de ansöker om svenskt medborgarskap. Personer med flyktingskäl får inte ha kontakt med sitt hemlands myndigheter. Trots detta krävs att de kan uppvisa ett pass för identifiering.
Efter talibanernas maktövertagande av Afghanistan i augusti 2021 har situationen för den hazariska minoriteten förvärrats ytterligare. Enligt professor William Maley, Australien är Afghanistan är extremt farlig för hazarer som en gång sökt asyl utanför landet och nu tvingas tillbaka. De bör garanteras flyktingstatus med hänvisning till den internationellt accepterade Flyktingkonventionen.
