Ny forskningsrapport kartlägger de samhällskostnader obesitas hos barn medför

Allt fler barn och unga lever med obesitas, och det har risker på kort och lång sikt. Att förebygga obesitas hos barn är avgörande för att förhindra livslånga konsekvenser för individens hälsa och arbetsliv, men också för samhället i stort. En ny forskningsrapport har beräknat kostnader för obesitas och övervikt bland barn och unga sett ur ett livstidsperspektiv. Kostnaderna utgörs till största delen av produktionsförluster i vuxenlivet, till följd av en hög sjukfrånvaro.

Det är Institutet för sjukvårds- och hälsoekonomi (IHE) som i samarbete med obesitasföreträdare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Innovation Skåne presenterar resultaten i rapporten: The economic burden of overweight and obesity in Swedish children – a lifetime perspective.

Rapporten är framtagen på uppdrag av det nationella Swelife-initiativet Prevention Barnfetma som syftar till att förebygga övervikt och obesitas bland barn 0–6 år i Sverige, och därmed kan bidra till att minska psykisk ohälsa, utveckling av diabetes typ 2, cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

IHE lyfter i rapporten kostnader utifrån ett samhällsperspektiv och inkluderar såväl kostnader för den offentliga sektorn som produktionsförluster. Merkostnader för samhället för en 6-åring med obesitas över en livstid, jämfört med en 6-åring med normalvikt beräknas enligt rapporten till 430 000 kronor för flickor och 250 000 kronor för pojkar. I båda fallen utgjordes mer än 75 procent av kostnaderna av produktionsförluster i vuxenlivet som ett resultat av ökad sjukfrånvaro.

- De kostnader för obesitas bland barn som vi kunnat ta med i analyserna syns inte med en gång och de landar framför allt inte i hälso- och sjukvården. Det är individen och samhället som bär kostnaderna i det långa perspektivet, berättar Katarina Steen Carlsson, forskningschef på IHE.

I en årskull med 120 000 6-åringar i Sverige finns det över 5 000 barn med obesitas och över 14 000 barn med övervikt. Rapporten beräknar att de totala samhällsekonomiska merkostnaderna för dessa barn över deras livstid är 1,8 miljarder för dem med obesitas och 2,1 miljarder för de med övervikt.

- Genom identifiering av framgångsfaktorer har vi det senaste decenniet börjat få en tydligare bild över hur en mångfacetterad sjukdom som obesitas kan mer effektivt förebyggas samt hur en mer individuell skräddarsydd behandling bör utformas. Genom att synliggöra kostnaderna som obesitas genererar för individ respektive samhälle är vi övertygade om att beslutsfattare får bättre verktyg för sina beslut om prioriteringar, inflikar Jovanna Dahlgren, professor och barnläkare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Utvecklingen av obesitas bland barn i Sverige och i världen är komplex och ansvaret kan aldrig enskilt läggas på individen. Den främsta anledningen till ökningen av övervikt och obesitas i alla åldrar de senast 30 åren är de samhällsförändringar som skett – det finns tillgång till mat dygnet runt på allt fler platser, det är enklare att få tag i billig men näringsfattig och kaloririk mat, stillasittandet har ökat och det råder en brist på fysisk aktivitet för att lyfta några exempel.

- Initiativet Prevention Barnfetma har under projektet lyft vikten av ett systembaserat arbetssätt i dialog med kommuner, regioner, nationella organisationer, myndigheter och politiker. För att påverka utvecklingen att allt fler blir tyngre tidigt i livet måste vi arbeta tillsammans och på olika nivåer, konstaterar Maria Bjerstam, Innovationsledare Hälsa på Innovation Skåne.

För det barn som har barnobesitas har Socialstyrelsen nyligen tagit fram nationella riktlinjer om behandlingar och annat stöd till individer med obesitas:
Nationella riktlinjer för vård vid obesitas - Socialstyrelsen

Om Prevention Barnfetma
Prevention Barnfetma (PBF) är ett nationellt initiativ, finansierat av Swelife, som har som syfte att förebygga övervikt och obesitas bland barn 0–6 år i Sverige och därmed kan bidra till att minska psykisk ohälsa, utveckling av diabetes typ 2, cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

Tillsammans med individen, hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet arbetar PBF för visionen noll barnfetma vid skolstart 2030. Detta sker i en bred samverkan med ett 20-tal formella partners och ett nätverk av aktörer.

Parterna i projektet är Generation Pep, Göteborgs universitet, HOBS, ICA, Innovation Skåne, Livsmedelsföretagen, Livsmedelsverket, Lunds universitet – LU Innovation, Novo Nordisk, Region Skåne, Region Västerbotten, Region Östergötland, RISE, SAS Institute, Socialstyrelsen, Stockholms universitet, Region Stockholm, Umeå universitet, Uppsala universitet och Västra Götalandsregionen.

Läs mer om projektet: swelife.se/pbf

Se film om projektet: