Gå direkt till innehåll
Katastrofer – oväntade men möjliga, är vi förberedda?

Pressmeddelande -

Katastrofer – oväntade men möjliga, är vi förberedda?

Vad händer om Stockholm drabbas av en jordbävning som i Kaliningrad 2004? Eller Göteborg av ett liknande skalv som vid Kosteröarna 1904? Hur förberedda är vi för det oväntade men möjliga? Katastrofer och katastrofhantering är tema för Framtider 4/2010.

Estonias förlisning, Göteborgsbranden, Linateolyckan och Tsunamikatastrofen har lett till stora förändringar i svensk krishantering. ”Sverige står utan tvekan bättre rustat än för några år sedan”, menar Magnus Hjort, forskare och f.d. sekreterare i Informationssäkerhetsutredningen. Han får medhåll av Helena Lindberg vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Åsa Molde vid Socialstyrelsen. En helt annan bild ger fredsforskaren Wilhelm Agrell:

-         Sverige har ingen kriskultur att falla tillbaka på och det är inget man enkelt rättar till med nya organisationer eller övningar. Dessutom kan en föreställning om god krisberedskap i sig vara kontraproduktiv och ge en överdriven känsla av säkerhet, säger Wilhelm Agrell.

Framtider handlar även om den extrema arbetssituation som journalister i katastrofsituationer möter. Medieforskaren Liselotte Englund har undersökt erfarenheter från Göteborgsbranden 1998 då 63 unga omkom. Många journalister vittnar om den svåra balansgången mellan etiska hänsyn och nyhetsvärde:

-          En fotograf menade att en bra nyhetsbild ligger precis på gränsen till vad som är pressetiskt acceptabelt, säger Liselotte Englund

Statistiken visar att allt färre människor dör i katastrofer. Samtidigt tycks de ekonomiska konsekvenserna bli allt större, framför allt i den rika världen med sårbar infrastruktur. Det framhåller forskarna Sven Halldin, Roland Roberts och Sven-Erik Svärd, som dock pekar på en växande obalans mellan nord och syd och att de flesta dödsfall vid naturkatastrofer sker i fattiga länder med svag demokratisk struktur och bristfällig infrastruktur.

I nya numret av Framtider även:

Victor Galaz om nio globala processer som styr jorden som naturligt system

Anna Olofsson om konsten att bedöma risker

Per Eliasson om behovet av ett långt tidsperspektiv i klimatdebatten

Kerstin Bergh Johannesson om psykologiska aspekter av tsunamikatastrofen 2004

Arne Jernelöv om framtidens oljespill

Markus Gossas om konspirationsteorier och katastrofer på nätet

Samt Erik Westholm i Framtider essä om framtiden som nutidens heta politiska fråga

 

Framtider är en populärvetenskaplig tidskrift från Institutet för Framtidsstudier. Varje nummer kombinerar ett tema med bevakning av svenska och internationella framtidsfrågor.

För mer information kontakta redaktionen:

Susanne Alm 08 - 402 12 01 eller Mattias Tydén 08 - 402 12 37 eller gå in på www.framtidsstudier.se där du kan ladda ner det senaste numret.

Ämnen

Taggar


Institutet för Framtidsstudier tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Nuvarande forskningsprogram har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil. Vi studerar hur människor ordnar sina liv och hur samhällets olika organisationer griper in i och påverkar levnadsvillkoren. Vi analyserar samspelet mellan det lokala och det globala, mellan människor, företag och organisationer. 

Presskontakt

Relaterat material

Relaterade nyheter

Forskning om de stora framtidsfrågorna

Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse med rötter i 1970-talet. Vi tar med vetenskapliga metoder fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt aktuella forskningsprogram omfattar fem teman som handlar om framtida generationer, demokrati för det tjugoförsta århundradet, nya teknologier och mänsklighetens framtid, diskriminering, sexism och rasism, samt jämlikhet. Hos oss ryms också sekretariatet för det globala forskarnätverket World Values Survey.

Institutet för Framtidsstudier
Holländargatan 13
101 31 Stockholm