Geoengineering är ett samlingsnamn för tekniker att storskaligt manipulera klimatet för att få ned jordens medeltemperatur. De kontroversiella idéerna debatteras nu allt mer flitigt. Ett förslag är att sprida sulfatpartiklar i stratosfären för att hindra viss solinstrålning. Men är det här seriösa alternativ, eller är blotta tanken farlig? Vi ställer frågan till filosofen H. Orri Stefánsson.
Nu släpper vi rapporten "De virala experterna. Legitimitetsbaser på sociala medier i början av covid-19-pandemin", om hur innehåll som fick stor spridning på sociala medier skrevs av personer som inte tidigare var kända av vare sig allmänhet eller beslutsfattare, men med sin spridning kunde få betydelse för hur pandemin uppfattades av människor i Sverige.
Hur är läget just nu i Nato-förhandlingarna mellan Sverige, Finland och Turkiet? Vad kan Sverige göra för att Turkiet ska godkänna Sverige som medlem? Missa inte forskarseminariet den 8 mars med Paul Levin, docent i internationella relationer och föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Mer information och anmälan via länken. Seminariet hålls på engelska.
Hur vi ska känna inför klimatförändringarna debatteras i offentligheten. I en nyligen prisad artikel analyserar forskare vid Institutet för framtidsstudier olika klimatkänslors lämplighet.
Populism, extremism, organiserad kriminalitet och planetens allt mer ansträngda gränser. Välkommen till fyra samtal under Almedalen 2022 om det som kan hota vår framtid - och vad vi kan göra.
Hur uppstod oligarkerna, hur blev de rika och vilken roll spelade väst i deras väg mot makten? Finns det rivaliserande oligarker i dag i Ryssland som har makten att avsätta Putin? Gustaf Arrhenius samtalar här med Janine R. Wedel, forskare på Institutet för framtidsstudier och internationellt erkänd expert på de politiska kulturerna i Ryssland och Ukraina, om kriget, oligarkerna och Putins möjligg
Klimatdebatten har svämmat över av identitetsmarkörer som ”eko”, ”grönt”, ”smart” och ”hållbart” men hur tänker en vetenskapligt skolad filosof om hur vi ska leva när allt står på spel? Den 24 september utkommer boken Klimat och moral - nio tankar om hettan (Natur & Kultur).
Enligt svensk lag ska all offentligt finansierad vård ges efter behov, på lika villkor och med respekt för varje människas värdighet – men en ny studie visar på stora etiska brister i policydokumenten som styrt hälso- och sjukvårdens pandemiberedskap före och under pandemin.
Den väger 4,5 ton, är 8,5 meter hög och har en rörelsediameter på 20 meter. På lördag den 19 juni är det världspremiär för Bigert & Bergströms konstverk Tipping Point, en monumental skulptur om vår gigantiska klimatutmaning.
Den förväntade medellivslängden sjönk med 0,69 år för män och 0,40 år för kvinnor under 2020 jämfört med 2019, visar en ny rapport som kartlägger vilken påverkan covid-19-pandemin haft på medellivslängd och dödlighet för olika åldersgrupper och regioner i Sverige.
På onsdag den 31 mars släpps rapporten Överdödlighet och dödlighet i covid-19 i Sverige under 2020 som har tagits fram av Institutet för framtidsstudier på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Samma dag klockan 14:15 presenteras rapporten online av huvudförfattaren Martin Kolk, docent i demografi och forskare vid Institutet för framtidsstudier.
Vad vet vi idag om hur det nya coronaviruset sprids? Varför agerar länder så olika på pandemin? Varför testas inte alla med symptom? Ställ dina frågor om corona direkt på vårt webbstreamade seminarium i dag, onsdag den 18 mars klockan 16:00 med Johanna Adami, epidemiolog och rektor på Sophiahemmet. Medverkar gör också Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier.
De senare årens katastrofer har tvingat fram betydande förändringar i svensk krisberedskap. Det går naturligtvis aldrig att vara beredd på det oväntade, men med preventiva åtgärder ökar chanserna åtminstone att hantera kommande katastrofer. Hur förberedda är vi för det oväntade men möjliga? Katastrofer och katastrofhantering är tema för tidskriften Framtider 4/2010.