En forskargrupp under ledning av IVL har kartlagt olika länders arbete med lågenergibyggnader och färdplaner för att minska byggsektorns klimatutsläpp. Studien visar att det är stora geografiska skillnader. De länder som har färdplaner för byggsektorn fokuserar i allmänhet mer på nya byggnader än på redan befintliga, trots att de senare är betydligt fler till antalet och mindre energieffektiva.
EU-kommissionen vill se fler miljöanpassade produkter och tjänster på den europeiska marknaden och driver på utvecklingen av gemensamma metoder för att mäta miljöavtryck. Hur kommer svenska företag att påverkas av de nya kraven? Det ska IVL undersöka i ett nyligen startat projekt inom Swedish Life Cycle Center.
Över hälften av den mikroplast som finns i Östersjön transporteras dit via dagvatten och avloppsvatten. Än så länge är plastens miljöpåverkan begränsad, men eftersom utsläppen är stora och plast bryts ner extremt långsamt måste utsläppen minska snarast, annars riskerar vi miljöeffekter längre fram som vi inte kan åtgärda. Det visar ny forskning från det EU-finansierade projektet Bonus Micropoll.
Intresset ökar för att återbruka byggprodukter och material i nya byggnader. Det ger byggsektorn stora möjligheter att minska sin klimatpåverkan, men det finns en osäkerhet i branschen om hur man beräknar den. Nu lanserar IVL en handledning som underlättar den saken.
IVL får fortsatt förtroende från Trafikverket att ansvara för utsläppsberäkningar med HBEFA-modellen. Ett ramavtal har tecknats som gäller i två år. HBEFA-modellen innehåller statistik över den svenska vägfordonsparken och används till att beräkna vägtrafiksektorns utsläpp till luft. Beräkningarna används vid Sveriges officiella utsläppsrapportering till EU och FN:s klimatkonvention.
Den 12 december i år har det gått fem år sedan världens länder enades om ett nytt klimatavtal, det så kallade Parisavtalet. Åtagandena som länderna gör ska skärpas successivt och stämmas av globalt var femte år. Åsa Romson, som idag är forskare och projektledare på IVL, deltog i sin roll som miljö- och klimatminister i förhandlingarna 2015.
Mistras styrelse har beslutat att tilldela forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit finansiering för en andra fas med upp till 66 MSEK över en kommande fyraårsperiod. Programchef Lars Zetterberg är övertygad om att resultaten kommer att bidra Sveriges omställning till nettonollutsläpp.
Antalet elfordon ökar snabbt och inom några år kommer det att finnas en mängd uttjänta batterier på marknaden. I projektet Eliminate ska IVL tillsammans med Chalmers och Stellenbosch universitet i Sydafrika titta på återvinning av litiumjonbatterier för att se vilken teknik som är bäst ur miljö- och marknadsperspektiv.
I samarbete med Stockholm stad har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt hur halterna av hälsoskadliga kemikalier i förskolan kan minska genom olika åtgärder. Resultatet visar att det lönar sig att ställa krav på byggmaterial. Nu hoppas man att studien ska ge vägledning till andra kommuner och förskolor i landet.
Nu finns för första gången internationella produktkategoriregler för LCA-beräkningar av sågtimmer, massaved, grot samt bränsleved publicerade i det internationella EPD-systemet. Produktkategorireglerna är framtagna i projektet Hållbarhetskriterier och livscykelanalys för skogsbruk med finansiering från BioInnovation.
Svenska avloppsreningsverk tar emot stora mängder tillskottsvatten som tränger in i ledningsnäten genom otäta skarvar och läckor. Det ökar risken för otillräcklig rening och kräver mer resurser och energi till reningen. Forskare på IVL har med hjälp av så kallade digitala tvillingar studerat hur miljöpåverkan från reningen kan komma att variera vid olika framtidsscenarier.
För att kunna återvinna material behövs bättre information om innehållet. Det gäller inte minst farliga ämnen. EU:s kemikalielagstiftning räcker inte. För att kunna skapa ett resurseffektivt och giftfritt kretslopp måste kunskapen om farliga ämnen bli bättre visar ett projekt som IVL har lett inom innovationsprogrammet Resource.
