IVL har utsetts till svensk vinnare av priset National Energy Globe Award för innovationsplattformen Siptex. I projektet arbetar IVL och flera andra aktörer med att utveckla storskalig, automatiserad textilsortering för att öka möjligheterna att återvinna mer textil i Sverige. Anläggningen i Malmö sorterar textilavfall efter fibertyp och färg och är världens första i sitt slag.
Nu har vinnarna korats i innovationstävlingen om hållbara grönytor. Det blev landskapsarkitekterna Urbio tillsammans med Örebro kommun och deras lekotoper – platser där lek och landskap är sammanflätade, samt trädgårdsföretaget Flora och Fauna och deras idé om hur man kan skapa pedagogiska trädgårdar för barn med särskilda behov, som tog hem priset i var sin kategori.
Kraftringen ska tillsammans med IVL ta fram en miljövarudeklaration, så kallad EPD, för hela sin fjärrvärmeproduktion. Syftet är att ge byggherrar ett tillförlitligt och jämförbart beslutsunderlag om miljöpåverkan hos olika energislag och på så sätt visa vägen för en mer hållbar energianvändning.
Forskare på IVL ska tillsammans med KTH undersöka förutsättningarna för att utveckla en nordisk marknad för avskiljning och lagring av biogen koldioxid, så kallad bio-CCS. Syftet är att underlätta för en snabbare etablering och ta vara på den potential för storskalig bio-CCS som finns i Norden.
IVL:s dotterbolag Basta arbetar för att fasa ut farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter. Idag är närmare 500 svenska och internationella tillverkare anslutna till Basta-systemet och i databasen finns över 170 000 bygg- och anläggningsprodukter. Som kvalitetskontroll tillämpar Basta ett revisionssystem med tredjepartsgranskning – det gör arbetet med utfasning mer strukturerat.
Avfallshantering i Colombia, energieffektivisering i Somaliland och mobilitetslösningar i Kina – det är några exempel på projekt som har startats upp med hjälp av Smart City Sweden. Plattformen som har uppdraget att visa upp det bästa Sverige har att erbjuda inom smarta och hållbara städer välkomnar besöksdelegationer från hela världen. Arbetet har lett till ett 20-tal projekt runt om i världen.
Den omfattande konsumtionen av elektronikprylar ger upphov till stora mängder avfall och skadliga utsläpp. Att öka livslängden och använda saker så länge det går innan elektroniken återvinns är viktigt – men vad innebär det för arbetsmiljön? I ett nytt projekt ska arbetsmiljöforskare vid IVL nu ta fram en färdplan för att möta de utmaningar som finns vid reparation och återbruk av elektronik.
Avfallsexperter från IVL befinner sig just nu i El Salvador för att undersöka möjligheterna att förbättra avfallshanteringen i landet. Projektet som drivs inom Smart City Sweden ska minska mängden avfall som idag läggs på deponi och istället bygga anläggningar där avfallet omvandlas till energi i form av el, värme eller bränsle för transport.
Tillgång till kollektivtrafik är den faktor som påverkar det så kallade p-talet mest vid nybyggnation. Det svarar kommunerna i projektet KomPark, Kommunala parkeringsstyrmedel för energieffektiva städer, som den 9 december arrangerar det första av tre webbinarier om kommunala parkeringsfrågor.
På reningsverket i Margretelund utanför Stockholm testar Roslagsvatten tillsammans med C-Green och IVL en ny metod för att ta hand om avloppsslam. Målet är att bygga ett ”slamfritt” avloppsreningsverk där också viktiga näringsämnen tas omhand som en resurs. En första delrapport från pilotförsöken visar att det finns goda förutsättningar att bidra till en mer hållbar slamhantering.
KTH har utsett Michael Martin på IVL Svenska Miljöinstitutet till adjungerad professor i hållbar konsumtion och produktion. Syftet är att bryta ny mark inom forskningen med hjälp av livscykelperspektiv och att stärka samarbetet mellan KTH och IVL.
Vad hindrar koldioxidsnålt byggande? Forskare på IVL har kartlagt faktorer som hindrar respektive främjar användningen av lösningar som minskar byggnaders klimatpåverkan. Studien visar att forskningen främst är fokuserad på utvecklade regioner och på förnybar energi, och att näringslivet framförallt anger ekonomiska aspekter som hinder för utvecklingen.
