IVL:s dotterbolag Basta arbetar för att fasa ut farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter. Idag är närmare 500 svenska och internationella tillverkare anslutna till Basta-systemet och i databasen finns över 170 000 bygg- och anläggningsprodukter. Som kvalitetskontroll tillämpar Basta ett revisionssystem med tredjepartsgranskning – det gör arbetet med utfasning mer strukturerat.
Avfallsexperter från IVL befinner sig just nu i El Salvador för att undersöka möjligheterna att förbättra avfallshanteringen i landet. Projektet som drivs inom Smart City Sweden ska minska mängden avfall som idag läggs på deponi och istället bygga anläggningar där avfallet omvandlas till energi i form av el, värme eller bränsle för transport.
Tillgång till kollektivtrafik är den faktor som påverkar det så kallade p-talet mest vid nybyggnation. Det svarar kommunerna i projektet KomPark, Kommunala parkeringsstyrmedel för energieffektiva städer, som den 9 december arrangerar det första av tre webbinarier om kommunala parkeringsfrågor.
KTH har utsett Michael Martin på IVL Svenska Miljöinstitutet till adjungerad professor i hållbar konsumtion och produktion. Syftet är att bryta ny mark inom forskningen med hjälp av livscykelperspektiv och att stärka samarbetet mellan KTH och IVL.
Vad hindrar koldioxidsnålt byggande? Forskare på IVL har kartlagt faktorer som hindrar respektive främjar användningen av lösningar som minskar byggnaders klimatpåverkan. Studien visar att forskningen främst är fokuserad på utvecklade regioner och på förnybar energi, och att näringslivet framförallt anger ekonomiska aspekter som hinder för utvecklingen.
I samarbete med den svenska sportmodekedjan Stadium ska polyester från textilsorteringsanläggningen Siptex nu återvinnas till nytt tyg. I första hand ska produktionstester på fem ton göras, med förhoppningen om att sen kunna skala upp.
Sexton bidrag har kommit in till innovationstävlingen för naturbaserade lösningar och ekosystemtjänster i utemiljöer. Nu bjuder IVL Svenska Miljöinstitutet, Naturvårdsverket, Formas och Vinnova in till ett inspirationsseminarium där vinnarna presenteras.
Klimatmötet COP26 i Glasgow lyckades till slut nå en överenskommelse, även om avtalet inte i alla delar når upp till omvärldens förväntningar. Till framgångarna hör skrivningar om fossila bränslen, att man kommit överens om regler och rutiner för rapportering av utsläpp och åtgärder, samt löften om finansiellt stöd till utvecklingsländer.
Biologisk mångfald är ett aktuellt och omdebatterat ämne, inte minst när man pratar om skog och skogsbruk. En utmaning är att biologisk mångfald är svårt att mäta och vissa av de metoder som finns är inte anpassade till svenska förhållanden. Därför söker Per Erik Karlsson och Eskil Mattsson, båda forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, svaret på hur vi kan göra dessa bedömningar i framtiden.
Forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt i vilken utsträckning PFAS finns i restflöden från svenska avfallsförbränningsanläggningar. I de flesta fall innehöll proverna låga eller inga koncentrationer av PFAS, men resultaten väcker också frågor eftersom några anläggningar avviker med höga koncentrationer av ämnena.
För att begränsa den globala uppvärmningen till så långt under 2 grader som möjligt krävs höjda ambitioner och omedelbara initiativ för utsläppsminskningar. Men nu kommer det en del positiva signaler från COP26-mötet, menar Kenneth Möllersten, forskare på IVL och klimatförhandlingsexpert. Och Sverige kan få en viktig roll som förebild och vägvisare på den utmanande vägen mot netto-noll.
Under 2020 använde Sverige nära 1,4 miljoner ton förpackningar till varor och transporter. Det visar ny statistik över landets förpackningsavfall. 61 procent av det gick till materialåtervinning, men ändå nåddes inte totalmålet på 65 procent.
