Omställningen till fossilfri ståltillverkning, batterifabriker och elektrifieringen av transportsektorn kommer att kräva stora mängder el i Sverige. I rapporten Vindkraft i kallt klimat har forskare vid IVL undersökt vilka behov i form av mark- och resursanvändning som en storskalig utbyggnad av vindkraften i norra Sverige skulle medföra och vilka flaskhalsar som finns.
I Sverige planeras det just nu för en rad nya stadsdelar, som alla har det gemensamt att de har målsättningen att bli klimatneutrala eller klimatpositiva när de står klara. Men hur vet man att en stadsdel verkligen blir klimatneutral, och hur ska man räkna och följa upp utsläpp? I projektet Klimatpositiva grannskap ska IVL och LFM30 i Malmö vidareutveckla en metod som kan användas i arbetet.
För att få acceptans och engagemang i omställningen till ett hållbart samhälle behöver människor känna trygghet i att de har en roll även på en förändrad arbetsmarknad. Det skriver Mikael Malmaeus, nationalekonom på IVL och en av författarna till rapporten ”Färdplan sysselsättning – Arbetsmarknadseffekter av en grön omställning i Sverige” som släpptes i veckan.
Luftföroreningar är en av de största miljöriskerna för människors hälsa – och partiklar, som bland annat kommer från förbränning och vägslitage, är den luftförorening som har störst negativa effekter. För att öka kunskapen om partiklar har Naturvårdsverket tagit fram en ny rapport där flera av IVL:s luftexperter medverkar.
I ett nytt forskningsprojekt ska IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs universitet samt hållbarhetsbyrån Transformity undersöka företags frivilliga klimatarbete kopplat till deras köpta godstransporter. Projektet som finansieras av Trafikverkets Tripple F ska belysa hur klimatmål och arbetet med att minska klimatutsläppen kan samverka med befintliga styrmedel och vilka nya styrmedel som behövs.
Ett förändrat klimat leder till ökade risker för bebyggelse och bostadsområden. IVL Svenska Miljöinstitutet ska tillsammans med Sveriges Allmännytta och fem allmännyttiga bostadsföretag ta fram en vägledning för hur bostadsföretag kan arbeta systematiskt med klimatanpassning.
Hur kan man framöver erbjuda fossilfria bunkringsbränslen och elladdning i svenska hamnar? IVL deltar i EU-projektet Blue Supply Chains som ska studera bästa förnybara bränslelösningar och dess infrastrukturbehov inom sjöfarten, men också definiera krav för bunkring av dessa i Umeå hamn. Det kommer också ske en kunskapsöverföring av det svenska resultatet till andra Östersjöhamnar.
IVL Svenska Miljöinstitutet har lämnat sitt remissvar gällande EU-kommissionens omarbetade avloppsdirektiv. IVL välkomnar striktare krav för rening av näringsämnen samt det ökade fokuset på läkemedelsrester och andra mikroföroreningar. Vi efterlyser dock en tydligare vetenskaplig förankring vad gäller helhetsperspektiv och de kostnader som förslaget kommer att innebära för mindre reningsverk.
När forskare i det EU-finansierade projektet Emerge studerade effekten av skrubbervatten på vattenlevande organismer, fann de skadliga effekter redan vid mycket låga halter. Resultatet belyser problemet med fartygens avgasreningssystem – som kallas skrubbrar och som gör det möjligt för fartygen att fortsätta att använda billigare bunkerolja samtidigt som de följer reglerna för svavelutsläpp.
Gotland har pekats ut som ett pilotområde för att driva på omställningen till ett hållbart energisystem. I det nystartade projektet Got Heat ska energiexperter från IVL Svenska Miljöinstitutet utveckla en energisystemmodell för Gotland och undersöka hur värme-, el- och industrisektor kan samverka för att ta vara på restvärme och bidra till en livskraftig ö med effektiv resursanvändning.
Utsläpp från kopparbaserade båtbottenfärger är ett välkänt miljöproblem som skulle kunna undvikas enligt en ny studie. Forskare från Chalmers, Göteborgs universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet har visat att giftfri silikonbaserad båtbottenfärg var bättre på att hålla påväxt borta, jämfört med de kopparbaserade båtbottenfärger som testades.
I framtiden övervakas utsläppen av metan och kvävedioxid med hjälp av satellitdata. Främmande arter identifieras av autonoma och AI-baserade instrument och biodiversitet mäts med DNA-sekvensering. På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet i fyra parallella syntesprojekt undersökt digitaliseringens möjligheter inom hållbar miljöförvaltning.
