"Arbetsmarknaden är en nyckelfråga för hållbar omställning"

"Att omställningen till ett hållbart samhälle inte bara är en naturvetenskaplig fråga är numera skåpmat. En holistisk betraktelse av den gröna omställningen måste inkludera en lång rad sociala aspekter, där sysselsättning och arbetets roll är helt avgörande delar. För att få acceptans och engagemang i omställningen behöver människor känna trygghet i att de har en roll även på en förändrad arbetsmarknad." Det skriver Mikael Malmaeus, nationalekonom på IVL i en kommentar till rapporten ”Färdplan sysselsättning – Arbetsmarknadseffekter av en grön omställning i Sverige” som släpptes i veckan.

”På IVL pågår en rad projekt som undersöker arbetets roll i den gröna omställningen, varav inte mindre än tre inom ramen för Fortes satsning ”Arbetslivets utmaningar” 2021–2024. Vi deltar också i flera nätverk och har nya satsningar på gång. Nyligen lanserades rapporten ”Färdplan sysselsättning – Arbetsmarknadseffekter av en grön omställning i Sverige” som IVL tagit fram på uppdrag av tankesmedjan Global Utmaning i samarbete med LO. Rapporten är en kunskapsöversikt av befintlig forskning kring grön omställning och arbetsliv, med särskilt fokus på förutsättningarna i Sverige.

I rapporten pekar vi på att antalet jobb som kan förväntas försvinna till följd av den gröna omställningen i Sverige antagligen är färre än i många andra länder. Känsliga branscher inkluderar fordonsindustrin och dess underleverantörer, liksom den petrokemiska industrin. Andra branscher som exempelvis stål- och mineralindustrin har färdplaner som tyder på att de kan klara omställningen med mindre konsekvenser för arbetsmarknaden. Den cirkulära ekonomin innebär att ett skifte kan ske inom handeln mot försäljning av begagnade varor, reparationer och uthyrning. Det är också tänkbart att nya arbetstillfällen uppstår i vissa branscher. Inte minst det stora behovet av metaller för elektrifieringen av industrin och transportsektorn kan innebära fler jobb inom gruvindustrin liksom inom återvinning av metaller. Batterifabriker och produktion av vätgas är andra branscher som ser ut att expandera med betydande konsekvenser för sysselsättningen.

En svaghet med många studier är att de utgår ifrån det gröna tillväxtparadigmet, där teknisk utveckling är huvudspåret och där omställningen förväntas skapa jobb, investeringar och ekonomisk tillväxt. Men mer och mer forskning visar att det inte räcker med teknisk utveckling och investeringar, utan att förändrade livsstilar och beteendeförändringar också är nödvändiga. Detta framhålls inte minst av FN:s klimatpanel, IPCC.

I forskningsprojektet ”Life and labour in industy climate transitions” som genomförs gemensamt av IVL och KTH utforskas olika utvecklingsvägar, där grön tillväxt är en av flera möjliga framtider. Men vi utforskar också scenarier där arbetets roll är en helt annan, och där omsorg om naturen och människor kan leda till att vi arbetar mindre och med helt andra saker än vad vi gör idag. Vilka konsekvenser får det för samhället och är det i så fall något vi önskar oss? Vilka konflikter uppstår mellan olika sektorer och mellan olika delar av landet?

Det är viktigt att framhålla att utforskandet av olika utformningar av den gröna omställningen och deras konsekvenser för liv och arbetsliv i bästa fall utgör en karta som kan hjälpa oss att navigera. Men vilka effekterna av den gröna omställningen blir på sysselsättning och arbetsmarknad handlar till största delen om vilka vägval som görs. Forskningen ger alltså inga tydliga svar, de måste vi söka tillsammans.”

Mikael Malmaeus, nationalekonom och docent i miljöanalys, IVL Svenska Miljöinstitutet, mikael.malmaeus@ivl.se, tel. 010-788 65 80

Ladda ner rapporten: Färdplan sysselsättning – Arbetsmarknadseffekter av en grön omställning i Sverige