I Sverige saknas formella riktlinjer för hur avloppsreningsverk ska dimensioneras. Det IVL-ledda projektet OSAR visar att ökad användning av processimulering kan väga upp flera svagheter och bidra till mer effektiva och störningståliga reningsverk.
Under flera år har olika aktörer pekat på att vattenvägen kan utnyttjas smartare för ett hållbart samhälle. Trots det tappas den möjligheten ofta bort när kollektivtrafik, cykelbanor och nya resvägar planeras. Nu undersöks frågan av en bredare konstellation bestående av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector, Vattenbussen och KTH.
Rening av PFAS-förorenat vatten är en högaktuell fråga. IVL arbetar i flera projekt med att testa och utveckla olika tekniker för PFAS-rening, bland annat av förorenat vatten från avfallsanläggningar som är en källa till hur ämnena sprids i vattenmiljön.
I ett Vinnovaprojekt ska IVL tillsammans med ett antal samarbetspartners utveckla en metod som möjliggör cirkulär projektering och en effektivare återbruksprocess. Tanken är att återbruk integreras i samma arbetsflöde som vid projektering av nyproducerade produkter för att få enklare och mer kostnadseffektiva arbetssätt.
Omställningen till fossilfri ståltillverkning, batterifabriker och elektrifieringen av transportsektorn kommer att kräva stora mängder el i Sverige. I rapporten Vindkraft i kallt klimat har forskare vid IVL undersökt vilka behov i form av mark- och resursanvändning som en storskalig utbyggnad av vindkraften i norra Sverige skulle medföra och vilka flaskhalsar som finns.
I Sverige planeras det just nu för en rad nya stadsdelar, som alla har det gemensamt att de har målsättningen att bli klimatneutrala eller klimatpositiva när de står klara. Men hur vet man att en stadsdel verkligen blir klimatneutral, och hur ska man räkna och följa upp utsläpp? I projektet Klimatpositiva grannskap ska IVL och LFM30 i Malmö vidareutveckla en metod som kan användas i arbetet.
För att få acceptans och engagemang i omställningen till ett hållbart samhälle behöver människor känna trygghet i att de har en roll även på en förändrad arbetsmarknad. Det skriver Mikael Malmaeus, nationalekonom på IVL och en av författarna till rapporten ”Färdplan sysselsättning – Arbetsmarknadseffekter av en grön omställning i Sverige” som släpptes i veckan.
Luftföroreningar är en av de största miljöriskerna för människors hälsa – och partiklar, som bland annat kommer från förbränning och vägslitage, är den luftförorening som har störst negativa effekter. För att öka kunskapen om partiklar har Naturvårdsverket tagit fram en ny rapport där flera av IVL:s luftexperter medverkar.
I ett nytt forskningsprojekt ska IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs universitet samt hållbarhetsbyrån Transformity undersöka företags frivilliga klimatarbete kopplat till deras köpta godstransporter. Projektet som finansieras av Trafikverkets Tripple F ska belysa hur klimatmål och arbetet med att minska klimatutsläppen kan samverka med befintliga styrmedel och vilka nya styrmedel som behövs.
Ett förändrat klimat leder till ökade risker för bebyggelse och bostadsområden. IVL Svenska Miljöinstitutet ska tillsammans med Sveriges Allmännytta och fem allmännyttiga bostadsföretag ta fram en vägledning för hur bostadsföretag kan arbeta systematiskt med klimatanpassning.
Hur kan man framöver erbjuda fossilfria bunkringsbränslen och elladdning i svenska hamnar? IVL deltar i EU-projektet Blue Supply Chains som ska studera bästa förnybara bränslelösningar och dess infrastrukturbehov inom sjöfarten, men också definiera krav för bunkring av dessa i Umeå hamn. Det kommer också ske en kunskapsöverföring av det svenska resultatet till andra Östersjöhamnar.
IVL Svenska Miljöinstitutet har lämnat sitt remissvar gällande EU-kommissionens omarbetade avloppsdirektiv. IVL välkomnar striktare krav för rening av näringsämnen samt det ökade fokuset på läkemedelsrester och andra mikroföroreningar. Vi efterlyser dock en tydligare vetenskaplig förankring vad gäller helhetsperspektiv och de kostnader som förslaget kommer att innebära för mindre reningsverk.
