En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar utmaningar förknippade med uppskalning av bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring, så kallad bio-CCS, en teknik som kan ge negativa utsläpp. En fråga som forskarna belyser är risken för dubbelräkning vid klimatkompensation och hur det kan undvikas.
Hur kan vi minska de risker som kemikalier kan innebära för människor och miljö? Det är uppgiften för det IVL-ledda forskningsprogrammet Mistra SafeChem. Ett av verktygen är maskininlärning, alltså att datorer lär sig bedöma vad som är farligt.
Stockholm växer och i takt med det krävs ökad kapacitet för avloppsvattenrening. Så kallad membranbioreaktorteknik som används när Henriksdals reningsverk byggs ut har utvärderats i pilotförsök vid FoU-anläggningen Hammarby Sjöstadsverk (numera SWIC – Sjöstadsverket Water Innovation Centre). En rapport från IVL och Svenskt Vatten visar vad det finns möjligheter och utmaningar med tekniken.
Evighetskemikalierna PFAS förekommer i en mängd olika produkter, bland annat i smink, ansiktskrämer och hårvårdsprodukter. Enligt en studie som IVL och Stockholms universitet gjorde för Kemikalieinspektionen kan utsläppen av PFAS från kosmetiska produkter uppgå till omkring 11 000 kg fluor i genomsnitt per år inom EES. Nu har publikationen som gjordes av studien utsetts till Best Paper 2022.
I Sverige saknas formella riktlinjer för hur avloppsreningsverk ska dimensioneras. Det IVL-ledda projektet OSAR visar att ökad användning av processimulering kan väga upp flera svagheter och bidra till mer effektiva och störningståliga reningsverk.
Under flera år har olika aktörer pekat på att vattenvägen kan utnyttjas smartare för ett hållbart samhälle. Trots det tappas den möjligheten ofta bort när kollektivtrafik, cykelbanor och nya resvägar planeras. Nu undersöks frågan av en bredare konstellation bestående av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector, Vattenbussen och KTH.
Rening av PFAS-förorenat vatten är en högaktuell fråga. IVL arbetar i flera projekt med att testa och utveckla olika tekniker för PFAS-rening, bland annat av förorenat vatten från avfallsanläggningar som är en källa till hur ämnena sprids i vattenmiljön.
I ett Vinnovaprojekt ska IVL tillsammans med ett antal samarbetspartners utveckla en metod som möjliggör cirkulär projektering och en effektivare återbruksprocess. Tanken är att återbruk integreras i samma arbetsflöde som vid projektering av nyproducerade produkter för att få enklare och mer kostnadseffektiva arbetssätt.
Omställningen till fossilfri ståltillverkning, batterifabriker och elektrifieringen av transportsektorn kommer att kräva stora mängder el i Sverige. I rapporten Vindkraft i kallt klimat har forskare vid IVL undersökt vilka behov i form av mark- och resursanvändning som en storskalig utbyggnad av vindkraften i norra Sverige skulle medföra och vilka flaskhalsar som finns.
I Sverige planeras det just nu för en rad nya stadsdelar, som alla har det gemensamt att de har målsättningen att bli klimatneutrala eller klimatpositiva när de står klara. Men hur vet man att en stadsdel verkligen blir klimatneutral, och hur ska man räkna och följa upp utsläpp? I projektet Klimatpositiva grannskap ska IVL och LFM30 i Malmö vidareutveckla en metod som kan användas i arbetet.
För att få acceptans och engagemang i omställningen till ett hållbart samhälle behöver människor känna trygghet i att de har en roll även på en förändrad arbetsmarknad. Det skriver Mikael Malmaeus, nationalekonom på IVL och en av författarna till rapporten ”Färdplan sysselsättning – Arbetsmarknadseffekter av en grön omställning i Sverige” som släpptes i veckan.
Luftföroreningar är en av de största miljöriskerna för människors hälsa – och partiklar, som bland annat kommer från förbränning och vägslitage, är den luftförorening som har störst negativa effekter. För att öka kunskapen om partiklar har Naturvårdsverket tagit fram en ny rapport där flera av IVL:s luftexperter medverkar.
