Hur ska EU:s taxonomi tillämpas i byggbranschen? IVL:s dotterbolag Basta har tillsammans med Byggföretagen och Fastighetsägarnas taxonominätverk utrett frågan och lanserar nu en vägledning som stöd för hur företagen ska bedöma om byggmaterial och produkter uppfyller de nya kraven.
Luften i många svenska städer behöver bli bättre och en lösning är att öka vegetationen. Nu ska ny forskning ta reda på vilka träd som fungerar bäst för att ta upp föroreningar, och hur de bör placeras.
Vid industriell metallbearbetning används skärvätskor som kan orsaka irritation och eksem om man får dem på huden. Ett annat sätt att tillverka metalliska komponenter med hög precision är additiv tillverkning, så kallad 3D-printing. Nu ska arbetsmiljöforskare från IVL undersöka hur arbete med dessa två tekniker påverkar exponering och risken för handeksem.
Efterfrågan på metaller för klimatvänlig energiteknik har ökat kraftigt de senaste åren och kommer att öka ytterligare. Men hur mycket av dessa värdefulla metaller och mineral finns egentligen redan i omlopp, och hur kan återvinningen öka? EU-projektet SIREN ska testa och vidareutveckla teknik för resurseffektivt återvinna neodymmagneter som bland annat används i vindkraftverk och elbilar.
EU-parlamentet har röstat igenom ett nytt direktiv som förbjuder greenwashing och vilseledande produktinformation. Nu blir det förbjudet att påstå att en produkt är “klimatneutral” eller “klimatpositiv” till följd av klimatkompensation.
IVL Svenska Miljöinstitutets verksamhet inom hållbar stadsutveckling fortsätter att växa. Den senaste rekryteringen är två experter inom klimatanpassning som kommer närmast från Scandinavian Green Roof Institute. På IVL kommer de att arbeta i forsknings- och innovationsprojekt med fokus på att skapa mer motståndskraftiga städer, bland annat med hjälp av så kallade blågröna lösningar.
IVL Svenska Miljöinstitutet och Stiftelsen IVL (SIVL) ger i ett remissvar sin syn på de förslag som presenterades av den statliga utredningen ”Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation”. IVL och SIVL delar utredningens uppfattning att dagens system behöver förändras och effektiviseras för att stärka forsknings- och innovationsförmågan i Sverige.
I en studie för Nordiska ministerrådet har nationalekonomer vid IVL analyserat hur miljöskatter kan främja övergången till en cirkulär ekonomi i Norden. Två sektorer som har omfattande materialflöden har stått i fokus; textil- och byggsektorn.
IVL deltar i det nya EU-projektet CARE som ska stötta 100 hushåll i Europa att bli mer klimatsmarta och cirkulära. Projektet riktar särskilt in sig på två områden – mat och mode – där hushållen ska få inspiration och hjälp att göra mer hållbara val i vardagen.
En ny rapport som har tagits fram på uppdrag av Energimyndigheten analyserar hur borttagning av koldioxid från atmosfären, så kallade negativa utsläpp, kan bidra till att uppnå Parisavtalets långsiktiga temperaturmål. Bland annat analyseras risker förknippade med negativa utsläpp, som att utfasningen av fossila bränslen kan försenas, och hur dessa risker kan hanteras.
AI-baserade verktyg som kan användas för att förutsäga om ämnen är cancerogena eller hormonstörande. Det är exempel på verktyg som det IVL-ledda forskningsprogrammet Mistra SafeChem har tagit fram för att minska risken med kemikalier för människor och miljö.
Klimatförändringar och urbanisering ökar pressen på städernas vatten- och avloppssystem. I Stockholm och Göteborg har ny digital teknik testats som kan hjälpa kommunerna att få bättre koll på ledningsnätet och öka förmågan att planera underhåll.
