EU:s utsläppshandelssystem täcker nästan hälften av EU:s koldioxidutsläpp, motsvarande fem procent av världens samlade utsläpp. Men systemet behöver vässas för att fungera som det är tänkt. I en ny rapport beskriver forskare från IVL och Fores grundtanken och ekonomin bakom handelssystemet och listar möjliga reformalternativ.
I ett modernt flerbostadhus är bidraget till klimatpåverkan lika stort för att bygga huset som husets driftenergi under 50 år. Det visar en ny studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort. – Byggnaders energianvändning är reglerad i nationell bygglagstiftning, medan miljöpåverkan för att bygga är helt oreglerad. Där finns det stora möjligheter att göra miljöförbättringar, säger Martin Erlandsson.
Avtal om energiprestanda, EPC, kan skapa betydande energibesparingar för fastighetsägare. Trots detta utnyttjas affärsmodellen endast i begränsad omfattning visar en ny studie. En anledning är att många beställare inte känner till eller förstår hur modellen fungerar.
Östersjön har stora problem med döda havsbottnar och algblomning. I Hanöbukten utanför Simrishamn och i Kanholmsfjärden i Stockholms skärgård har forskare och miljöexperter testat att med hjälp av vågdrivna syrepumpar efterlikna en naturlig process för att återställa bottnarna. Tekniken har visat sig kunna pumpa ner stora mängder vatten och kan anpassas för olika förhållanden.
Sjöfågelägg som samlats in på öar i Norska havet innehåller ett stort antal miljögifter. I en ny studie hittade forskarna 158 olika ämnen i fågeläggen. Särskilt bekymmersam är upptäckten av nya miljögifter – av vilka några ämnen varit menade som bättre alternativ till numera förbjudna substanser.
De nuvarande kostråden för konsumtion av fet fisk från Östersjön begränsar möjligheterna till försäljning av framförallt lax och strömming. IVL Svenska Miljöinstitutet har nu tillsammans med kustfiskare från Norrlandslänen startat ett projekt som syftar till att optimera fiske och beredning så att innehållet av bland annat dioxiner i fisken minimeras.
Konsumtionens konsekvenser på miljö och naturresurser är dåligt kända. IVL-forskare ska nu hjälpa EU-kommissionen med livscykelanalyser för att beräkna miljöeffekterna av EU:s handel. – Den här metoden för bedömning av konsumtion och produktion med hjälp av livscykelinventeringar är banbrytande. Det har aldrig tidigare gjorts för ett helt land, än mindre en hel kontinent, säger Steve Harris.
EU satsar med nystartade projektet R3 Water 50 miljoner kronor på att hitta innovativa lösningar för bättre kommunal vattenrening. Hammarby sjöstadsverk i Stockholm är en av platserna där de nya teknikerna ska tas fram och testas. För forskningsanläggningen är det ett steg framåt i arbetet med att omvandla dagens reningsverk till att bli mer resurseffektiva.
Sedan 60-talet har nederbörden över sydvästra Sverige och Göteborgsområdet närapå fördubblats, och fram till 2100 väntas den öka med ytterligare trettio procent. Mer regn leder till både förhöjda grundvattennivåer och ytavrinning vilket på sikt ökar risken för förorenat dricksvatten.
Marknadsutvecklingen för sexton av de största miljömärkningarna visar på både dubbel och tredubbel tillväxt för flertalet av dem under förra året. Tillsammans certifierade de produkter till ett uppskattat handelsvärde på nästan 200 miljarder kronor under 2012. Det visar en rapport från det IVL-ledda forskningsprogrammet Entwined som publiceras i dag.
Hur kan vi mäta att avfallshanteringen verkligen blir bättre? Finns det skillnader i utvecklingen mellan olika kommuner och vilka slutsatser kan vi i så fall dra av det? IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med konsultföretaget Profu tagit fram indikatorer för att mäta och förstå hur resurseffektiv avfallshanteringen är. Indikatorerna kan användas både på nationell och på kommunal nivå.
Vi köper och slänger allt mer textilier i Sverige. Faktum är att Sverige är bland de sämsta i Europa när det gäller insamling av textilier. För att öka insamlingen, återanvändningen och återvinningen krävs betydande förändringar. En analys gjord av IVL Svenska Miljöinstitutet visar att ett utökat producentansvar är det styrmedel som har bäst förutsättningar att göra detta.
