IVL:s dotterbolag Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild, har nått en milstolpe: 200 partners är nu med och driver på för en cirkulär bygg- och fastighetssektor. Samverkansarenan som är Sveriges största för återbruk samlar aktörer från hela samhällsbyggnadssektorn för att testa, tillämpa och skala upp cirkulära arbetssätt.
Som en del av Sveriges sociala klimatplan har Naturvårdsverkets tagit fram ett förslag om ny elbilspremie riktad till hushåll i behov av stöd, till exempel i glesbygd. Förslaget välkomnas av transport- och mobilitetsexperter vid IVL som i ett remissvar skriver att det behövs tydligare incitament än idag för att öka takten i elektrifieringen.
Sverige håller på att ställa om – snabbt och i stor skala. Samtidigt är miljöns gränser inte förhandlingsbara. Därför uppstår det ofta konflikter mellan olika samhällsmål när tillstånd ska prövas enligt miljöbalken.
Europas första harmoniserade riktlinjer för att beräkna miljöpåverkan från nollutsläppsfordon har nu tagits fram. De ska öka transparensen och jämförbarheten och ses som ett viktigt steg för att driva på hållbarheten i branschen.
Intresset för att odla mat i våra städer växer sig allt större. Vi odlar på skolgårdar, tak, gemensamma odlingsytor och i högteknologiska vertikala odlingar. Stadsodling förser oss inte bara med närproducerad mat och bidrar till ökad självförsörjning, det ger också gröna jobb och förvandlar våra, ofta gråa, stadsmiljöer till levande gröna mötesplatser.
Regeringens skogspolitiska utredning har väckt starka reaktioner. Med ambitionen att öka tillgången på svensk skogsråvara och stärka skogsbrukets konkurrenskraft riskerar produktionen att prioriteras på bekostnad av miljömålen. Det menar forskare vid IVL som kommenterar utredningen och nuläget för svenskt skogsbruk.
IVL har i en ny studie beräknat klimatpåverkan från den nordiska elproduktionen där hänsyn tagits till el vi importerar från angränsande länder. Studien visar att klimatpåverkan för köpt el har minskat markant de senaste åren.
Hur får vi konsumenter att vårda och återbruka sina textilier bättre? Det ska IVL Svenska Miljöinstitutet undersöka i ett projekt som fått finansiering i forsknings- och innovationsprogrammet ”Design för energieffektiv vardag”. Hammarby Sjöstad i Stockholm blir försöksområde för att testa nya lösningar, öka medvetenhet och kunskap om frågorna.
Fram till slutet av 1900-talet var det vanligt att europeiska museer använde kemiska bekämpningsmedel för att skydda sina föremål och samlingar. Kemikalierna stannar kvar länge i luften och dammet i museernas förvaringsutrymmen. Forskare från IVL testar nu tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Etnografiska museet i Stockholm vad man kan göra för att minska eller ta bort dessa skadliga ämnen.
Biologisk mångfald är en grundförutsättning för fungerande ekosystem, men också för långsiktigt hållbara affärer. En ny guide framtagen inom projektet SamBio-Samverkan för Biologisk mångfald vill visa för små och medelstora företag, oavsett bransch, hur biologisk mångfald hänger ihop med deras verksamheter.
I stort sett all bensin är idag fossil och möjligheterna att ställa om bensinen till förnybart är kraftigt begränsad. I ett nytt projekt ska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet därför undersöka förutsättningarna för att en marknad för förnybara bensinprodukter ska kunna växa fram.
I en ny vetenskaplig studie har forskare räknat på vad en minskad ozonbildning kan innebära för upptaget av kol i Europas skogar. Enligt studien skulle tillväxten hos Europas skogar i medeltal kunna öka med nio procent om exponeringen för marknära ozon elimineras medan upptaget av kol till skogens biomassa skulle öka med över 30 procent.
Vedeldning är den största utsläppskällan i Sverige till små hälsoskadliga luftföroreningar. Utsläppen sker ofta i bostadsområden och kan ha stor lokal påverkan på luften. Scenarier som IVL har gjort visar att utsläppen kommer att minska i takt med att äldre vedpannor och kaminer byts ut. Men även moderna eldstäder kan släppa ut stora mängder partiklar, så det är fortsatt viktigt att elda rätt.
Blod är ett av våra mest näringsrika livsmedel – ändå går över 95 procent av allt nötblod till spillo. Samtidigt lider nästan var tredje kvinna av järnbrist. Nu visar Axfoundation tillsammans med IVL och en rad forskningspartners hur outnyttjade livsmedelsflöden kan bli en del av lösningen. Först ut är en järnrik brownie gjord på nötblod, som serveras på Pressbyråns testlabb PBX i Stockholm.
Vätgas kan ha en avgörande roll för att minska de svenska växthusgasutsläppen. Men för att ta vara på den potential som finns krävs starkare regional samverkan och tydliga, långsiktiga riktlinjer på nationell nivå. Det visar en kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i Västerbotten.
Ämnena PFAS är sedan länge kända för sin negativa påverkan på både hälsa och miljö. En grupp som varit särskilt svåra för forskarna att upptäcka är de så kallade volatila PFAS. Deras flyktiga natur gör att de via luften kan spridas över stora områden. Hittills har man inte kunnat mäta dess eventuella miljöpåverkan – men nu gör IVL-forskarna stora framsteg på området.
PFAS-kemikalier har varit en het fråga inom EU under en längre tid. Något gemensamt europeiskt förbud har dock ännu inte tillkommit. Istället har Danmark tagit ett stort kliv fram och förbjudit PFAS i exempelvis kläder, skor och impregneringsmedel. IVL:s experter kommenterar förbudet.
Hur kan små öar och samhällen utan elnät få tillgång till pålitlig och förnybar el? Det är den centrala frågan i det nya projektet ETRIC som IVL deltar i. Projektet, som har en total budget på 56 miljoner kronor, ska demonstrera en lösning där tidvatten används som baskraft i ett isolerat elsystem på Färöarna.
Att öka återbruket och hitta effektiva sätt att använda resurser är avgörande för att få till ett mer klimatsmart byggande. För att påskynda den cirkulära omställningen och ta vara på de innovationer och lösningar som finns inrättas nu ett omställningslabb som IVL Svenska Miljöinstitutet ska leda på uppdrag av ShiftSweden.
Klimatförändringarna påverkar Europas havs- och kustområden – med stigande vattentemperaturer och förändrade ekosystem. Klimatförändringarna ställer också nya krav på vattenbruket. I det nya EU-projektet OCCAM ska forskare ta fram lösningar som gör vattenbruket mer klimatanpassat och motståndskraftigt.
