Att förlänga livslängden på skor kan spara både resurser och utsläpp vid produktionen. Samtidigt saknas det i dag gemensamma arbetssätt och storskaliga system för att ta tillvara begagnade skor. Nu lanserar IVL Svenska Miljöinstitutet en branschguide som ska göra det enklare att öka återbruket av skor.
Listan över sjukdomar som är kopplade till luftföroreningar och kemikalier är lång. Vad kostar det samhället och vilka åtgärder är mest effektiva? EU-projektet VALESOR som i tre års tid har studerat frågan har tagit fram verktyg som stöd för att göra bedömningar och visar hur förbättrad reglering kan ge betydande sociala och ekonomiska vinster.
När grodor, paddor och salamandrar samlas i dammar och vattenmiljöer för att leka är det inte bara ett tydligt vårtecken. Det är också den tid på året då det är som lättast att ta reda på vilka arter som finns i ett område. Med hjälp av miljö-DNA analyserar forskare vid IVL vattenprover för att minska osäkerheten och stärka kunskapen om biologisk mångfald i våra vatten.
Vad fungerar egentligen för att minska matsvinnet i Sverige? På uppdrag av Naturvårdsverket har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet utvärderat tio svenska åtgärder för minskat matsvinn.
Hur låter en daggmask? Ett nytt svenskt innovationsprojekt ska undersöka om jordhälsa i åkermark kan mätas genom att lyssna på markens biologiska liv. Genom akustiska sensorer vill forskare och lantbrukare synliggöra det som idag är svårt att mäta – aktiviteten i jorden.
Att lagra mer kol i marken är en viktig pusselbit för att nå klimatmålen och kan bidra till ökad biologisk mångfald, bättre jordhälsa och livsmedelsförsörjning. Trots det går utvecklingen långsamt. Forskare vid IVL inleder nu samarbete med tre skånska kommuner för att utveckla och testa konkreta verktyg som ska bidra till ökad kolinlagring och mer hållbar markanvändning.
Direktimporten av produkter via e-handel ökar och många varor som når konsumenterna har inte kontrollerats mot EU:s kemikalieregler. Ett nytt projekt som IVL deltar i ska kartlägga riskerna med dessa produkter och skapa en branschöverskridande plattform för att stärka kontrollen och öka konsumenters medvetenhet.
EU:s kemikalielagstiftning spelar en viktig roll för att minska användningen av farliga ämnen och driva på arbetet med att byta ut dessa ämnen till bättre alternativ. Men regelverken är många och komplexa vilket kan skapa otydlighet och vara administrativt betungande för företagen. Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitut genomfört med fokus på företag inom tillverkningsindustrin.
Träd är viktiga – men de räcker inte alltid till. I täta stadsmiljöer kan en bredare palett av grönska vara avgörande för att skapa mer hälsosamma och klimatanpassade livsmiljöer. Forskningsprojektet "3-30-300+ Mer än träd" har tagit fram en guide som hjälper kommuner att planera in fler typer av grönska i städerna.
IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt hur ett nationellt system kan utformas för att kartlägga mängder av kritiska råmaterial i produkter och avfall. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för framtida återvinning av värdefulla metaller som idag går förlorade.
Svenska Båtunionen och IVL Svenska Miljöinstitutet lanserar nu Hamnkontroll.se, ett nytt digitalt verktyg som ska underlätta miljöarbetet i landets fritidsbåtshamnar. Webbplatsen erbjuder strukturerade egenkontroller, mallar och kunskapsmaterial som hjälper fritidsbåtshamnar att uppfylla miljöbalkens krav och arbeta systematiskt med sitt miljöskydd.
Ska utsläppen av växthusgaser från tunga lastbilar minska i linje med klimatmålen krävs att användningen av fossila drivmedel helt upphör runt 2050. En ny rapport visar hur utsläppsminskningarna kan följa de ambitioner som finns uttryckta i EU:s och Sveriges samlade klimatpolitik, och ger åtta konkreta förslag på åtgärder.
I ett forskningsprojekt har IVL Svenska Miljöinstitutet testat nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS i rökgaser från svenska avfallsförbränningsanläggningar. Mätningarna visar på låga halter av PFAS – istället är det freoner som dominerade utsläppen. Upptäckten väcker frågor om hur länge långlivade fluorämnen, som förbjöds på 80-talet, kommer röra sig i samhällets materialflöden.
Samhällsplanering i Sverige bygger i huvudsak på en modell där nybyggnation står i fokus. Projektet Kraftsamling för cirkulärt byggande har tagit fram en vägledning med konkreta exempel från svenska kommuner som visar på nytänkande och hur övergången till en mer cirkulär samhällsplanering och byggnation kan se ut.
Intresset för hållbara fonder fortsätter att hålla i sig, trots global handelspolitisk osäkerhet. Investeringarna i de gröna fonderna skiljer sig dock oftast mycket lite åt från konventionella fonder. Det visar en ny studie från IVL, KTH, Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre.
Hur mycket kväve kommer in i Sverige varje år – med luftföroreningar, lastbilar, båtar eller på andra sätt – och vad händer med kvävet som kommer in? Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram Sveriges första heltäckande kartläggning som visar hur kväve rör sig mellan olika sektorer som jordbruk, energi, industri och avfall.
En ny rapport som IVL har tagit fram inom forskningsprogrammet Nepp analyserar hur det geopolitiska läget påverkar den gröna omställningen i Sverige och EU. Rapporten beskriver bland annat EU:s framtida prioriteringar, hur EU ETS och den internationella handeln kommer utvecklas och vad det kommer innebära för den energiintensiva industrin.
IVL har i ett projekt för Naturvårdsverket tittat på gruvors användning av så kallade flotationskemikalier och om dessa ämnen kan mätas i nedströms ytvatten. Studien visar att kemikalierna förekommer i ytvatten utanför samtliga provtagna gruvområden, men att halterna i de flesta fall är låga.
IVL Svenska Miljöinstitutet stärker sitt arbete för utsläppsfria transporter till sjöss genom två nya satsningar på gröna sjöfartskorridorer – både i Norden och runt Östersjön. Projekten fokuserar på praktisk implementering, finansieringsmöjligheter och fördjupat samarbete mellan hamnar, berörd industri och beslutsfattare.
Det invasiva stillahavsostronet sprider sig snabbt längs svenska västkusten och bildar täta bestånd som tränger undan andra arter och förändrar ekosystemen. Samtidigt är ostronen en möjlig resurs med högt marknads- och näringsvärde. Projektet EcoOyster utforskar hur kommersiellt fiske av stillahavsostron kan bidra till ekologisk restaurering och samtidigt skapa nya affärsmöjligheter.
