IVL Svenska Miljöinstitutet har kartlagt förekomsten av persistenta organiska föroreningar i olika svenska avfallsflöden. Dessa ämnen som är skadliga både för miljö och hälsa har identifierats i en rad olika avfall, bland annat i bygg- och rivningsavfall. En rapport och guide har tagits fram i samarbete med Avfall Sverige och Fortum Waste Solutions för att underlätta utfasning av dessa ämnen.
Nu blir det enklare att söka kunskap och få praktisk vägledning för cirkulärt byggande och förvaltning. Kunskapsbiblioteket, som finns på Centrum för cirkulärt byggandes, CCBuilds, hemsida, innehåller en omfattande samling guider och verktyg som riktar sig till både offentliga och privata aktörer.
Mängden avfall inom EU har ökat sedan 2010, men inte i samma takt som tillväxten i ekonomin. Det visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån som IVL medverkat i. Även om det skett en svag frikoppling från den ekonomiska tillväxten så har de största minskningarna i avfall främst drivits av andra faktorer, som pandemin och klimatpolitiska styrmedel, än åtgärder för att förebygga avfall.
För att förebygga avfall och öka materialåtervinningen föreslår regeringen flera förändringar på avfallsområdet. IVL Svenska Miljöinstitutet välkomnar förslagen som ska tydliggöra kommunernas och företagens ansvar och skapa mer effektiva system för hantering av olika typer av avfall.
Genom att bevara byggnaders stomme kan man minska klimatpåverkan med 60 procent och avfallsmängderna med nästan 80 procent jämfört med om man river och bygger nytt. Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i Halland där man tittat på ombyggnation av skolor och jämfört olika alternativ.
Transporter, emballage, returer och överkonsumtion – utmaningarna med svenskarnas ökade näthandel är många. När den utländska e-handeln vinner mark tillkommer ytterligare problem.
Under 2023 användes minst 1,2 miljoner ton förpackningar för varor och transporter i Sverige. Det visar ny statistik över landets förpackningsavfall. Endast tre av förpackningsslagen – alla av metall – nådde de nationella återvinningsmålen.
Nya siffror visar att 164 miljoner ton avfall uppstod i Sverige 2022. Det är en ökning från förra uppföljningen som gällde 2020. Ojämförligt mest av detta, 86 procent, var mineralavfall. Om det räknas bort uppkom 22,6 miljoner ton avfall, det mesta från byggbranschen och hushållen.
I ett forskningsprojekt som stöds av amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA och Naturvårdsverket ska IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med tre energi- och avfallsbolag testa nya metoder för att mäta det miljöfarliga ämnet PFAS på svenska avfallsförbränningsanläggningar. Det är första gången som metoderna testas i stor skala.
Vad krävs för att återanvändning ska bli norm och på sikt enklare än nyköp? Återanvändningen ökar men står fortfarande för en mycket liten del av vår totala konsumtion. I projektet Usereuse har IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med ett antal begagnataktörer tagit fram fyra framtidsscenarier om hur återanvändning kan fungera i Sverige år 2035.
Hur kan vi öka återvinningen av plastprodukter? Plast används ofta i onödan eller i kombinationer som försvårar återvinning av materialet. Nu har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram sju åtgärder som kan sättas in redan i designstadiet för att öka återvinningen.
För att minska klimatavtrycket från kläder och annan textil behövs en värdekedja som möjliggör återbruk och återvinning. En länk i den kedjan är anläggningar för mekanisk textilåtervinning – något som Sverige saknar. Nu har IVL Svenska Miljöinstitutet som en del av BioInnovations textilsatsning undersökt potentialen i en sådan etablering och beräkningarna pekar på en gynnsam affär.
Återvinning av schaktmassor kan göra att Sverige sparar in minst tio miljoner ton naturresurser. Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Återvinningsindustrierna.
Tillväxtverket och Fonden för en rättvis omställning har beviljat 24 miljoner kronor för att utveckla en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig metallindustri i Västerbotten. Projektet som leds av IVL ska undersöka förutsättningarna för ökad produktion och användning av vätgas, samt hur en ökad cirkularitet kan minska mängden avfall och klimatpåverkan från gruv- och metallindustrin.
Allt fler beställare frågar efter cirkulära installationer av till exempel el, värme- och ventilationssystem i byggnader. Går det att skapa installationer utan avfall, där allt återgår till att bli en resurs i en cirkulär process? Det har IVL undersökt och presenterar nu tretton steg för att öka återbruket inom installationsbranschen.
Att återvinna plast i ett slutet kretslopp – det vill säga att tillverka samma produkt igen av avfallet – ger lägre klimatpåverkan än om plasten återvinns till andra produkter som inte kan återvinnas igen. Det visar en livscykelanalys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort.
Hur ska butikerna göra när det ligger en dålig lök bland de fina i nätet? Eller när en yoghurt har gått sönder i en flerförpackning? Istället för att kasta allt ska ett projekt som leds av IVL försöka hitta lösningar som gör det ekonomiskt lönsamt för butikerna att ta vara på maten som fortfarande är bra.
I Skellefteå ska aktörer från bygg- och fastighetsbranschen samlas i ett nätverk för cirkulärt byggande. Projektet som drivs gemensamt av Skellefteå kommun, CCBuild – Centrum för cirkulärt byggande och IVL Svenska Miljöinstitutet har som mål att göra återbruk till en naturlig del av byggprocessen.
Kapaciteten för att återvinna mer textil i Europa är stor. Det visar en kartläggning av ett 30-tal aktörer inom sortering och återvinning av post-konsument-textil i Europa som har gjorts inom forskningsprojektet Framtidens hållbara kläder. Aktörerna finns runtom i Europa och har lovande tekniker för att kunna ta hand om vårt textilavfall.
Under 2021 använde Sverige nära 1,5 miljoner ton förpackningar till varor och transporter. Det visar ny statistik över landets förpackningsavfall. Siffrorna visar också att 62 procent av allt förpackningsavfall materialåtervanns.