För att förebygga avfall och öka materialåtervinningen föreslår regeringen flera förändringar på avfallsområdet. IVL Svenska Miljöinstitutet välkomnar förslagen som ska tydliggöra kommunernas och företagens ansvar och skapa mer effektiva system för hantering av olika typer av avfall.
Transporter, emballage, returer och överkonsumtion – utmaningarna med svenskarnas ökade näthandel är många. När den utländska e-handeln vinner mark tillkommer ytterligare problem.
En ny undersökning av restaurangbranschen visar att mängderna mat som slängs har ökat markant sedan pandemin och är betydligt större än vad som tidigare har beräknats. Livsmedelsavfallet från restauranger motsvarar tio kg per person och år, vilket utgör åtta procent av det totala livsmedelsavfallet.
I vilken utsträckning kan en radikal klimatomställning åstadkommas genom olika former av samhällstransformation, och vad skulle det innebära för olika grupper i samhället? Det ska forskare vid IVL, Chalmers, KTH och Uppsala universitet utforska genom ekonomisk modellering i kombination med policyanalys och deltagandeprocesser på olika nivåer, från hushåll till samhällsnivå.
Hur många extra kg textil har du i garderoben? Konsumtionen av nya textilier ökar varje år, men begagnat är fortfarande en mycket liten andel, visar en studie som forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort inom projektet Usereuse. Vi slänger också nästan dubbelt så mycket textilier i soporna än vad vi lämnar för återanvändning.
På uppdrag av Transportstyrelsen har IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört en omfattande studie för att öka kunskapen om långtidsavställda fordon och de utmaningar som finns kring uttjänta fordon och skrotbilar. Frågan är komplex eftersom fordon som är långtidsavställda i vägtrafikregistret kan vara allt från värdefulla samlarbilar i utställningskick till övergivna skrotbilar.
IVL deltar i det nya EU-projektet CARE som ska stötta 100 hushåll i Europa att bli mer klimatsmarta och cirkulära. Projektet riktar särskilt in sig på två områden – mat och mode – där hushållen ska få inspiration och hjälp att göra mer hållbara val i vardagen.
Färg är en betydande källa till mikroplast i Sverige. Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Det är den första svenska studien som så specifikt tittar på hur just färg bidrar till mikroplast och vilka sektorer som står för de största utsläppen.
Allt fler beställare frågar efter cirkulära installationer av till exempel el, värme- och ventilationssystem i byggnader. Går det att skapa installationer utan avfall, där allt återgår till att bli en resurs i en cirkulär process? Det har IVL undersökt och presenterar nu tretton steg för att öka återbruket inom installationsbranschen.
Att återvinna plast i ett slutet kretslopp – det vill säga att tillverka samma produkt igen av avfallet – ger lägre klimatpåverkan än om plasten återvinns till andra produkter som inte kan återvinnas igen. Det visar en livscykelanalys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort.
Plast som används inom industrin är ofta enklare att återvinna än hushållens förpackningar. Ändå återvinns långt under de 50 procent som lagen säger. Ett projekt som leds av IVL presenterar nu ett förslag till färdplan för att förbättra läget.
Hur ska butikerna göra när det ligger en dålig lök bland de fina i nätet? Eller när en yoghurt har gått sönder i en flerförpackning? Istället för att kasta allt ska ett projekt som leds av IVL försöka hitta lösningar som gör det ekonomiskt lönsamt för butikerna att ta vara på maten som fortfarande är bra.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet leder ett initiativ som ska utveckla nya livsmedel genom att använda sidoflöden som uppstår vid produktionen av grönsaker och nötkött. Målet är att öka resurseffektiviteten och lönsamheten inom den svenska livsmedelssektorn genom att erbjuda innovativa matvaror.
Näringsliv, akademi och ideell sektor går nu samman för att öka takten i arbetet med att halvera matsvinnet till 2030. Under 2022-24 genomförs ett projekt som ska visa goda exempel, hinder och effektiva arbetssätt för donation av överskottsmat till ideell sektor. Projektet ska resultera i en handbok och genomförs med stöd av Vinnova.
I Sverige kastar vi över en miljon ton livsmedelsavfall årligen, motsvarande 106 kg per person. Det visar de senaste beräkningarna som IVL Svenska Miljöinstitutet, SLU och SCB har gjort på uppdrag av Naturvårdsverket. Hushållen står för de allra största mängderna. Trenden pekar dock på att allt mindre mat slängs i hushållen.
Vad krävs för att återanvändning ska bli norm och på sikt lika enkelt som nyköp är idag? Det pågår många initiativ för återanvändning men de flesta initiativen är små och har svårt att växa. Nu startar IVL tillsammans med Citycons gallerior i Liljeholmen och Mölndal, Blocket, Myrorna, Sörab och Mölndals kommun satsningen Usereuse för att se hur återanvändning kan förstärkas och skalas upp.
I Sverige använder vi mycket plast. Det ger stor påverkan på klimatet, inte minst genom att det mesta plastavfallet eldas upp. Vad kan man göra för att ändra det? IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med SCB har på uppdrag av Naturvårdsverket samlat fakta och praktiska tips.
Hur ser framtidens hållbara värdekedjor för kläder ut? Det ska IVL Svenska Miljöinstitutet, Högskolan i Borås och Profu ta reda på i ett nytt forskningsprojekt. Bland annat kommer man att undersöka hur konsumenter via digitala plattformar kan uppmuntras att konsumera mode mer cirkulärt genom att köpa second hand, hyra kläder och laga trasiga plagg istället för att köpa nytt.
Flergångslådor och pantsystem – kan det vara lösningar för att minska engångsplasten från våra take away-vanor? Hur får vi sådana system att fungera i praktiken? I ett antal workshops ska IVL utforska vilka åtgärder, samarbetsformer och eventuella innovationer som behövs för att tidigare pilottester för återanvändning av take away-förpackningar ska kunna skalas upp till ett nationellt system.
IVL har utsetts till svensk vinnare av priset National Energy Globe Award för innovationsplattformen Siptex. I projektet arbetar IVL och flera andra aktörer med att utveckla storskalig, automatiserad textilsortering för att öka möjligheterna att återvinna mer textil i Sverige. Anläggningen i Malmö sorterar textilavfall efter fibertyp och färg och är världens första i sitt slag.