Förpackad frukt och grönt bakom stort matsvinn i butiker

Mycket av matsvinnet i dagligvaruhandeln kommer från frukt och grönt som är paketerade och säljs tillsammans i förpackningar. Det visar en ny forskningsstudie som analyserat och testat olika lösningar i matbutiker. Det finns enkla åtgärder som kan minska svinnet visar studien, och som samtidigt sparar pengar för butikerna.

Ett återkommande problem i butikerna är att det räcker med att en frukt eller grönsak är skadad så behöver hela förpackningen slängas. Förpackningar där produkter som till exempel tomater, potatis, bär och druvor är paketerade tillsammans står för så mycket som hälften av butikernas frukt- och grönsakssvinn visar studien.

– Många butiker vill minska sitt matsvinn, men de vet inte hur de ska gå till väga, och vad som är tillåtet. Vår forskning visar att det finns relativt enkla lösningar som fungerar i butikernas vardag, säger Annelise de Jong, konsumtionsforskare och projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Mätningar i utvalda butiker visar att svinn från frukt och grönt snabbt blir dyrt. I en liten butik motsvarade svinnet nästan 200 000 kr per år och klimatutsläpp på 6,6 ton koldioxid. Jordgubbar, sallad och potatis stod för de största svinnkostnaderna.

Sparar pengar

Under tre år har forskare vid IVL och RISE samarbetat med dagligvarubutiker för att se vilka åtgärder som kan sättas in för att ta vara på mer mat. Det handlar till exempel om att sälja varor till nedsatt pris, skapa svinnpåsar, sälja frukt och grönt i lösvikt efter sortering eller använda råvaror i butikens eget kök.

Resultaten visar att åtgärder kan minska mängden frukt och grönt som slängs. Svinnpåsar visade sig minska butikernas kostnader för svinnhantering med mer än 25 procent.

– Att ta vara på mer av maten behöver inte innebära mer arbete och ökade kostnader. I det här fallet ser vi tvärtom att det kan stärka butikernas ekonomi, säger matsvinnsexperten Elvira Molin på IVL.

När frukt och grönt tas till vara i stället för att slängas minskar också användningen av resurser som vatten, energi och mark, vilket innebär minskad klimatpåverkan.

Potentialen att minska svinnet tas inte till vara fullt ut i dagsläget. Enligt forskarna beror det bland annat på osäkerheter kring hur regelverket ska tillämpas i praktiken, brist på gemensamma arbetssätt och att arbetet är väldigt personberoende. En vanlig uppfattning är också att det är tidskrävande och kostar pengar att minska svinnet, vilket forskarna vill betona inte är fallet.

– Men fler detaljerade regler är inte lösningen. Det viktiga är att reglerna blir lättare att tolka och tillämpa i butikerna, särskilt vid brutna förpackningar och hur märkning och spårbarhet ska hanteras, säger Annelise de Jong.

Forskarna pekar också på behovet av bättre samordning mellan myndigheter, branschorganisationer, matkedjor och enskilda butiker för att minska matsvinnet. Åtgärder som förbättrad lagerstyrning, beställningsrutiner och ökad förståelse för hur förpackningar, hållbarhetsdatum och butiksmiljö påverkar hållbarheten är avgörande för att få effekt.

Läs mer i rapporten

Vid frågor, kontakta:
Annelise de Jong, annelise.dejong@ivl.se, tel. 010-788 69 36
Elvira Molin, elvira.molin@ivl.se, tel. 010-788 67 39

Projektet finansieras av Naturvårdsverket. Lösningar har testats i butik och analyserats utifrån både klimatpåverkan och ekonomi. Läs mer om projektet Separationsglädje

Tre åtgärder för att minska butikernas matsvinn

• Utförsäljning till styckpris av frukt och grönt som kommer från obrutna förpackningar, till exempel via svinnpåsar eller frukt- och grönsakslådor.
• Utförsäljning av obrutna förpackningar till nedsatt pris.
• Utförsäljning av öppnade förpackningar via svinnpåsar eller lådor till fast styckpris.