Stigande gödselpriser har det senaste året hotat den svenska matproduktionen och lett till att Jordbruksverket nu snabbutreder Sveriges och EU:s förmåga att producera inhemsk gödsel. Med ny teknik kan en del av gödselbehovet täckas av återvunnen näring från avloppsvatten. Det visar en ny forskningsstudie från IVL Svenska Miljöinstitutet, RISE och Mälardalens universitet.
Forskare har i ett projekt för Nordiska ministerrådet beräknat flöden av kväve i skogliga ekosystem i Sverige, Norge, Finland och i Danmark. Arbetet är ett steg på vägen att räkna fram en total nationell kvävebudget där alla flöden av reaktivt kväve över nationella gränser kvantifieras. Forskarna har också jämfört med klimatrapporteringen och hur mycket kol som de nordiska skogarna uppges binda.
På uppdrag av Naturvårdsverket utförde IVL under 2020 en undersökning av metallhalter i mossprover från hela landet. Resultaten visar att halterna av flera metaller har ökat sedan den senaste undersökningen, 2015.
Svenska avloppsreningsverk tar emot stora mängder tillskottsvatten som tränger in i ledningsnäten genom otäta skarvar och läckor. Det ökar risken för otillräcklig rening och kräver mer resurser och energi till reningen. Forskare på IVL har med hjälp av så kallade digitala tvillingar studerat hur miljöpåverkan från reningen kan komma att variera vid olika framtidsscenarier.
På Hammarby Sjöstadsverk har det byggts upp en ny stor pilotanläggning där kväve ska utvinnas ur avloppsvatten. IVL ska tillsammans med företaget Ekobalans testa och optimera en ny teknik som man hoppas ska komma till användning på fler reningsverk i Sverige.
Jordbruks- och skogsmark är de största källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor. Ser man enbart till de mänskligt orsakade utsläppen står jordbruket för den största delen, följt av utsläpp från avloppsreningsverk. Det visar en ny rapport som bygger på den hittills mest noggranna kartläggningen av Sveriges utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön och Västerhavet.
Över 200 000 små avloppsanläggningar i Sverige saknar godkänd rening. Det visar en ny rapport från Svenska Miljöemissionsdata, SMED. Den totala mängden utsläpp av näringsämnen från små avlopp är enligt rapporten drygt 300 ton fosfor och 3 100 ton kväve.
Den var lika het som klimatfrågan är idag, fast mer påtaglig med döda sjöar och skogar. Försurningen under 70- och 80-talen var en kritisk miljöfråga men åtgärdsarbetet och de resultat det gav kan närmast beskrivas som en framgångssaga. I år är det 50 år sedan frågan först uppmärksammades genom media.
Sveriges reningsverk kan vänta sig skärpta utsläppskrav för att minska övergödningen av våra hav. Men vad innebär de skärpta kraven för den miljöpåverkan som reningsverkens processer ger upphov till? Kan den sammanlagda miljöpåverkan när allt kommer omkring till och med bli större när reningsverken måste ändra sina reningsprocesser? IVL har studerat frågan ur ett systemperspektiv.
Den 13-14 oktober firar det regionala miljöövervakningsnätet Krondroppsnätet 30 år. Sedan 1985 har forskarna följt utvecklingen av svavel- och kvävenedfall i Sverige. Mätningarna visar att stora delar av södra Sverige fortfarande är försurade och att återhämtningen går långsamt. Det finns också tecken på att skogen närmar sig kvävemättnad och att kväve riskerar läcka ut till grund- och ytvatten.
Membranteknik kan minska utsläppen av kväve och fosfor från Stockholms avloppsvatten. Det visar tester som genomförts på forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk. Tekniken öppnar också för möjligheten till effektivare rening för att avskilja läkemedelsrester.