Nästa år införs svavelkrav som tvingar all internationell sjöfart att minska utsläppen av svaveldioxid till luften. Men istället för att köra på dyrare lågsvavliga bränslen väntas många rederier installera så kallade skrubbrar som tvättar avgaserna med havsvatten, vatten som sedan släpps tillbaka förorenat i havet.
Den var lika het som klimatfrågan är idag, fast mer påtaglig med döda sjöar och skogar. Försurningen under 70- och 80-talen var en kritisk miljöfråga men åtgärdsarbetet och de resultat det gav kan närmast beskrivas som en framgångssaga. I år är det 50 år sedan frågan först uppmärksammades genom media.
Beslutet att skärpa gränsvärdet för hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla ser ut att ha gett resultat. Det säger forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet som inom den regionala miljöövervakningen uppmätt lägre lufthalter av svaveldioxid i kustnära delar av Östersjön i år jämfört med tidigare år.
Den 13-14 oktober firar det regionala miljöövervakningsnätet Krondroppsnätet 30 år. Sedan 1985 har forskarna följt utvecklingen av svavel- och kvävenedfall i Sverige. Mätningarna visar att stora delar av södra Sverige fortfarande är försurade och att återhämtningen går långsamt. Det finns också tecken på att skogen närmar sig kvävemättnad och att kväve riskerar läcka ut till grund- och ytvatten.
Trots att luftföroreningar från Europa har minskat kraftigt är mark och vatten fortfarande försurade i stora delar av Sverige, visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet. Orsakerna är bland annat ett fortsatt högt kvävenedfall och intensivare skogsbruk.