Jobbsprångets fortsatta finansiering ger stora samhällsvinster

Regeringen meddelar att de i budgetpropositionen förlänger finansieringen av Jobbsprånget till 2027. Initiativet lyfts fram som en av fem prioriterade punkter i regeringens offensiv för att bekämpa arbetslösheten. Hittills har ca 4300 utländska akademiker fått praktik via Jobbsprånget och av dessa uppger en majoritet att de fått jobb. Beskedet ger förutsättningar att fortsätta växa och bidra till vinster för samhället.

Sju av tio företag som rekryterar har svårt att hitta rätt kompetens enligt Svenskt Näringsliv. Samtidigt går tiotusentals utrikesfödda akademiker i Sverige utan jobb. Fungerande insatser som matchar arbetsgivares kompetensbehov med utländska kandidater behövs för att minska resursslöseriet och undvika ett växande utanförskap. Jobbsprånget gör just detta.

Regeringen skriver i sin pressrelease att tillgången till efterfrågad arbetskraft och kompetens är ett stort tillväxthinder för företag och att medel avsätts för Jobbsprångets arbete för att erbjuda individuellt anpassad praktik. Sedan starten 2016 har Jobbsprånget förmedlat över 4 300 praktikplatser till cirka 700 arbetsgivare över hela landet. Av dessa praktikanter uppger en majoritet att de fått jobb efter fyra månaders praktik.

Den fortsatta investeringen på 10 Mkr per år är en lönsam investering för Sverige. För att staten ska gå plus på Jobbsprånget krävs att cirka 50 utrikesfödda akademiker får jobb årligen*. Med över 1000 tillsatta praktikplatser år 2023 slår verksamheten det med råge. Då är inte ens bidragsbesparingarna medräknade.

“Vi är glada över regeringens besked som ger oss förutsättningar att utvecklas vidare. Vi har en beprövad och skalbar modell som gör alla till vinnare – kandidaterna får jobb, arbetsgivarna kompetens och samhället skatteintäkter. Nu vill vi göra ännu större skillnad”, säger Alexandra Ridderstad, vd för Jobbsprånget.

Jobbsprånget samfinansieras av regeringen tillsammans med Wallenbergstiftelserna.Medgrundarna är Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Teknikföretagen och Sveriges Ingenjörer. Jobbsprångets modell bygger på samverkan och förenkling i alla led, där Jobbsprånget agerar intermediär.

”En av framgångarna bakom programmet är att arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och berörda myndigheter samarbetar kring en stor samhällsutmaning. Att Jobbsprånget nu får fortsatt finansiering är mycket glädjande”, säger gemensamt styrelseledamöterna Maria Rosendahl, näringspolitisk talesperson Teknikföretagen och Ulrika Lindstrand, ordf Sveriges Ingenjörer.

*Fotnot: Ingen stödminskning är medräknad, men om kandidaten får en lön på 35Tkr /månad innebär det arbetsgivaravgifter om cirka 11 Tkr/månad plus inkomstskatt om cirka 11 Tkr/månad. (22×12) = 265 Tkr/år. 12,5 Mkr delat med 265 Tkr motsvarar 47 personer, det vill säga en break-even om knappt 50 utrikesfödda akademiker i jobb per år.