Mer ska bli mat – nu ska livsmedelsförluster och resurser följas upp

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, uppskattar att de globala förlusterna från skörd, slakt och fångst innan produkterna når butik är 14 procent. Nordiska studier har uppskattat att omkring 300 000 ton som var tänkt att bli mat från svenska gårdar inte går vidare i livsmedelskedjan, men det behövs mer specifika undersökningar. Sverige blir ett av de första länderna i världen med att följa upp livsmedelsförluster på nationell nivå, med de metoder som Jordbruksverket nu har tagit fram.

Producenter gör oftast vad de kan för att ta tillvara på produkterna men påverkas av marknaden och biologiska faktorer som väder, skadedjur och sjukdomar. Avbeställningar och högt ställda krav på utseendemässigt fina produkter gör att potatis och grönsaker ibland lämnas i fält, blir foder eller biogas fast de från början var tänkt att bli mat. Studier visar också att nio procent av nötköttet inte går vidare i livsmedelskedjan. Vissa biprodukter skulle också med annan hantering eller innovationer, i högre utsträckning kunna tas tillvara som livsmedel eller bli foder.

- Vi vill se var det finns potential till ökad resursanvändning, och arbetet sker i dialog med branschen och forskare. Mycket av dessa förluster klassas inte som livsmedelsavfall och syns därför inte i avfallsstatistiken som brukar användas för att visa mängden matsvinn, säger projektledaren Karin Lindow.

Uppföljningen ska ge aktörer i livsmedelskedjan och myndigheter och organisationer underlag till åtgärder, samt följa upp matsvinnsmålet i Agenda 2030 och det nya svenska etappmålet inom miljömålssystemet ”En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025”.

- Det är en vinst för miljö, klimat och ekonomi när mer kan bli mat, och det främjar en hållbar och ökande svensk livsmedelsproduktion i enlighet med livsmedelsstrategin. Vi kommer starta uppföljningen under 2021, säger Christina Nordin generaldirektör på Jordbruksverket.

Metoderna avser nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morötter och jordgubbar från primärproduktion fram till, men inte med butik, och har tagits fram i samarbete med branschen och av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och RISE. Projektet är en del av regeringsuppdrag för minskat matsvinn som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.

- Svenskt nötkött, från mjölk- och dikoproduktionen, ska vara det bästa klimatvalet i sin kategori, och vi vill bli mer resurseffektiva i våra led, så att en större andel av djuren blir mat, understryker såväl Carina Johansson på Sveriges Nötköttsproducenter och Therese Strand på Svenska Köttföretagen.

- Det är slöseri med resurser att odla fram fin potatis som konsumenterna efterfrågar, och istället tvingas sälja den som foder. Det är också viktigt för lönsamheten och vi är med i det nystartade Samarbete för minskat matsvinn, där vi hoppas nå förändring tillsammans med andra i livsmedelskedjan, säger Lisa Andrae på Potatisodlarna.

Mer information
Rapporten Livsmedelsförluster i Sverige – Metoder för ökad kunskap om livsmedelsproduktionens förluster och resurser.

Läs mer om svinn i bloggen Den svenska maten

Kontaktperson för journalister
Karin Lindow
Livsmedelskedjan och exportenheten
karin.lindow@jordbruksverket.se
070-814 37 07

Relaterat

Fler gör mer – Handlingsplan för minskat matsvinn 2030

Miljömålsportalen där de nya etappmålen för minskat matsvinn beskrivs

Samarbete för minskat matsvinn, SAMS

Centrala begrepp livsmedelsavfall och livsmedelsförluster för uppföljning av matsvinn