Ny lag ska ge starkare skydd för visselblåsare

Fler ska omfattas av skyddet och alla arbetsgivare med 50 eller fler anställda ska ha kanaler för att rapportera om missförhållanden. Det är några av förslagen i regeringens proposition om en ny lag för visselblåsning. JP Infonets jurist och rådgivare Jessica Deinoff går i korthet igenom vad lagförslaget innebär.

I oktober 2019 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ett direktiv (2019/1936) om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet. Enligt direktivet ska personer som rapporterar om misstänkta överträdelser skyddas mot repressalier av olika slag.

I Sverige finns sedan den 1 januari 2017 den arbetsrättsliga lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (visselblåsarlagen). I visselblåsarlagen föreskrivs att arbetstagare som utsätts för repressalier av sin arbetsgivare i strid med lagens bestämmelser har rätt till skadestånd. Även inhyrd personal som slår larm om allvarliga missförhållanden i inhyrarens verksamhet omfattas av repressalieskyddet.

Regeringen anser dock inte att den nuvarande visselblåsarlagen tillgodoser visselblåsardirektivets krav och därför föreslås en helt ny lag.

En ändring i och med den nya visselblåsarlagen är att personkretsen som omfattas av skyddet vidgas. Nuvarande lagstiftning skyddar arbetstagare, men den nya lagen kommer förutom arbetstagare i både offentlig och privat sektor även omfatta egenföretagare, aktieägare, personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, praktikanter och volontärer. Skyddet gäller både innan ett arbetsrelaterat sammanhang har uppstått och efter att det har avslutats. Förutom de rapporterande personerna skyddas även personer som bistår den rapporterande personen vid rapporteringen, personer som har anknytning till den rapporterande personen och juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har en arbetsrelaterad anknytning till.

Den nya lagen ska gälla vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang. Med arbetsrelaterat sammanhang avses en persons nuvarande eller tidigare arbete i privat eller offentlig verksamhet, i vilken personen kan eller har kunnat få information om missförhållanden och utsättas för repressalier om informationen rapporteras. Lagen ska dock inte gälla vid rapportering utanför ett arbetsrelaterat sammanhang, till exempel rapportering av information som någon har fått del av i egenskap av kund, klient, patient eller elev.

En annan viktig ändring i och med den nya lagen är att alla arbetsgivare med fler än 50 anställda kommer att bli skyldiga att inrätta särskilda rapporteringskanaler för visselblåsning. Rapporteringen ska kunna ske både muntligt och skriftligt men verksamhetsutövaren kan själv bestämma de närmare formerna för hur rapportering kan ske. Det ska även finnas en möjlighet att rapportera vid ett fysiskt möte, om den rapporterande personen begär det.

Arbetsgivaren kommer också bli skyldig att skriftligen beskriva samtliga delar av de interna rapporteringskanalerna och förfarandena ska beskrivas skriftligen. Det vill säga det ska skriftligen framgå vilka rapporteringskanaler som finns, hur rapporter tas emot, hur bekräftelse på mottagande lämnas, hur rapporterna dokumenteras, hur de rapporterade förhållandena utreds samt hur den rapporterande personen får återkoppling.

En verksamhetsutövare kommer också bli skyldig att utse personer eller enheter som är behöriga att på verksamhetsutövarens vägnar hantera rapportering.

Privata arbetsgivare med mellan 50 och 249 arbetstagare får dela interna rapporteringskanaler och förfaranden med andra verksamhetsutövare. Även kommuner får dela interna rapporteringskanaler och förfaranden. Till skillnad från privata verksamhetsutövare, som endast får dela förfarandena gällande mottagande av rapporter och utredning av de förhållanden som rapporterats, får kommunala verksamhetsutövare dela samtliga förfaranden. Kommuner får också dela rapporteringskanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.

Dessutom ska regeringen utse myndigheter för extern visselblåsning. Visselblåsaren kan därmed själv välja om hen vill rapportera internt eller externt.

Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag ska enligt förslaget inrätta interna rapporteringskanaler senast 17 december 2023, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig.

På JP Infonets kostnadsfria webbinarium den 17 juni kl. 9.30 berättar Jessica mer om lagförslaget och vad det innebär. Läs mer och anmäl dig här >